Portalen för Umeå - kommun, universitet och näringsliv

Startsida

Sök i portalen och umea.se/kommun

Besökare

Sök i portalen och umea.se/kommun

Vimek

Boggi i balans

När skogsmaskinföretaget Vimek i byn Slipstensjön fick kontakt med Umeå universitet blev ett problem till en möjlighet. Tillsammans har de utvecklat en ny hjulkonstruktion.

Det handlar om en boggikonstruktion. En konstruktion som påverkar marken mindre och som kan ta sig fram i besvärlig skogsterräng. Det handlar också om när två världar möts. En företagsvärld som pratar i termer av markunderlag och maskinprestanda. Och en forskarvärld som översätter termerna till siffror och simuleringar.

Vi tar det från början. I byn Slipstensjön, nio mil från Umeå, sitter Lars-Gunnar Nilsson, delägare i skogsmaskinföretaget Vimek, och funderar på en ny typ av boggi, alltså en typ av hjulkonstruktion. Ett varmare klimat gör marken allt mjukare och skogsmaskinerna måste bli ännu mera skonsamma för att inte förstöra marken. Idéerna omvandlas tillsammans med sonen och kollegan Johannes Nilsson till en prototyp av en boggi i skala 1:10, byggd av plasthjul och en cykelkedja.

Jeanette Edlund, doktorand vid SLU, får nys om projektet. Självklart blir hon nyfiken, det ligger nära hennes egen forskning om hur markskador uppstår av just skogsmaskiner. Hon pratar med Martin Servin, universitetslektor på forskningscentret UMIT vid Umeå universitet. Intressant, tänker han — men kan det vara en unik idé?

Men det var precis vad det var. Boggin visade sig dessutom kunna bli ännu bättre med hjälp av forskarna.

I verkstaden i Slipstensjön står nu en fullskalemodell av boggin monterad på en skogsmaskin. Med 60 000 kronor från Skogstekniska klustret och Sveaskog kunde far och son köpa in en gammal traktor som blev till grund för boggin.

Inte självklart att samarbeta


De berättar att det inte var helt självklart att ta hjälp från universitetet. När de fördes samman med UMIT-forskarna var de först tveksamma.

— Vi är inte vana att jobba med den här typen av yrkesgrupp. Dessutom innebär det ofta problem att blanda in för många i ett utvecklingsprojekt, som framförallt ska fungera som beslutsunderlag. Det blir alldeles för många kockar, säger Johannes Nilsson.

Ändå slutade det med ett besök vid Umeå universitet. Där träffade de forskarassistenten Ehsan Keramati, som aldrig tidigare hade jobbat med att göra beräkningar för den här typen av konstruktion. Men genom simuleringar tog han fram en optimal design för boggin.

— Det var väldigt spännande att få jobba med den här typen av simulator. Vetenskap och forskning finns till för att utveckla och göra världen bättre, och att få vara med och utveckla skogsindustrin på det här sättet är oerhört tillfredställande. Båda parter har lärt sig mycket, säger Ehsan Keramati.

Olika scenarion tas i beaktande


Ehsan Keramati beräknade effekten av att göra ändringar i boggins utformning. I dialog med Lars-Gunnar och Johannes Nilsson undersöktes hur boggin skulle bete sig vid olika scenarion och vilka funktioner som är viktiga.

— Vi blev jättenöjda och är öppna för samarbete med universitetet igen, säger Johannes Nilsson. Nu väntar duon Nilsson på att marken ska bli lämpligt blöt för att testa och utvärdera boggin fullt ut.

— Det skulle vara bra att låta någon som har Vimeks originalvagn prova vår nya boggi och utvärdera om den är bättre eller sämre, säger Lars-Gunnar Nilsson.

Vimek har patent på lösningen och hoppas att fler ska se fördelarna med den.

— Det är nödvändigt för små tillverkare, som Vimek, att få stöd från större aktörer och andra kompetenser, om vi ska ha möjlighet att utveckla idéer som den här, fortsätter Johannes Nilsson.

Spin off med Olofsfors


Projektet är nu avslutat. Arbetet har gett nya erfarenheter, nya kontakter och fler samarbeten. Bland annat med Vimeks bandtillverkare Olofsfors.

— Olofsfors har blivit ett spin off-samarbete för UMIT och det är mycket värdefullt. De är världsledande med sina produkter och vi kommer att lära oss massor om dynamiken mellan maskiner och skogsmark. Samtidigt testar vi våra nya simuleringsmetoder på frågeställningar som är viktiga för företagets utveckling och för ett mer hållbart skogsbruk. Det är stimulerande att veta att forskningen kan få goda effekter på miljö och sysselsättning både här i regionen och i världen, säger Martin Servin.

Mer information:

Läs mer om Vimek på deras webbplats och om UMIT på deras webbplats.

Text: Emma Lindqvist, Umeå universitet

Umeå kommuns webbplats
Turistbyrå
Umeå universitet
Umeå kommunföretag