Portalen för Umeå - kommun, universitet och näringsliv

Startsida
Besökare

Sök i portalen och umea.se/kommun

Johan Freij, Danske bank

Skogen som framtidens gröna guld

Den svenska skogen är en resurs som är viktigare än någonsin tidigare. En investering i tiden, och för framtiden, menar Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk vid Danske Bank, som talade vid Morgonpasset den 3 maj.

Han har själv bytt perspektiv på skogen. Efter sin utbildning vid Skogshögskolan i Umeå arbetade Johan Freij under några år inom skogsindustrin. En dag fick han frågan om han ville börja jobba på bank.

— Spontant tyckte jag att det var det sista jag kunde tänka mig. Men jag attraherades av entreprenörsandan, så jag började och jag blev kvar.

Stor skuldsättning


Johan Freij startade sin genomlysning av den svenska skogen och dess exportpotential med att blicka mot horisonten, där en global skuldkris tonat upp sig. Under 30 år har västvärlden lånat pengar för att konsumera. Både kapital och varor har i stort utsträckning kommit från Kina.

Att länder som Grekland och Irland har det tufft påverkar inte den svenska exporten. Värre är att USA, Storbritannien och andra stora marknader också visar röda siffror i kolossalformat.
I en jämförelse visade Freij att hushållen i Sverige har samma skuldsättning som de amerikanska. Däremot har Sveriges statsskuld som andel av BNP minskat kraftigt från att tidigare legat på samma nivå som i dagens USA.

Intressant med mark


Varför? Johan Freij, som hållit många föredrag runt om i landet, fick för första gången rätt svar av en deltagare vid Morgonpasset: det är inte så mycket för att skulden minskat, utan för att vår BNP har ökat.

— Vi har haft en fantastisk produktionsökning i Sverige, för att vi lyckats exportera. Och där är skogen en viktig förklaring.

Enligt Johan Freij säger sunt bondförnuft att västvärldens skuldsättning kommer att leda till en låg produktionsökning under lång tid framöver. Då är det intressant att äga mark.

— Fotosyntesen rullar på avsett konjunktur; det växer hela tiden. Man väljer dessutom själv när man vill plocka ut skogen och kan därför tajma in konjunkturen.

Höga priser i Sverige


Intresset för, och priset på, skogsfastigheter har också ökat extremt i Sverige. Det handlar om en fördubbling av priset på de senaste tio åren, vilket bara delvis kan förklaras av den låga räntan. Priserna i Sverige är långt högre än i Finland och Norge.

— Breddgraden har betydelse, men priserna i Sverige är ändå väldigt höga. Egentligen borde de också variera mer. Till exempel borde det vara större skillnader mellan Norrlands inland och kustland.

Freij visade också att genomsnittsåldern för köpare av skog är 50—60 år, eftersom ett köp kräver eget kapital (återigen rätt svar av samma åhörare!). Oavsett ålder vill en skogsägare förstås också få avkastning på sin investering. Virkespriserna beror på industrins betalningsförmåga, och Johan Freij listade här några trender.

Biobränsle har potential


• Sågat virke. Visserligen har byggandet minskat i västvärlden, men Freij tror på en vändning i USA. Dessutom har Sveriges export till arabvärlden ökat kraftigt. Trä har också blivit vanligare som material i flerbostadshus över två våningar i Sverige.
• Papper. Det är"nattsvart" för tidningspapper, men det ser bra ut för förpackningar och mjukpapper.
• Energi. Många länder har ambitiösa mål om förnyelsebar energi, vilket öppnar upp för biobränsle.

— Sverige har här en resurs som enligt mening aldrig har varit så viktig som nu, tror Johan Freij, som gav följande generella råd:

— Titta lite vidare och samtidigt ner i backen. Gräv, eller rättare sagt, gödsla där du står.

Frågestund


Här är frågor och svar från den efterföljande frågestunden:

Vilka möjligheter har Ryssland att öka exporten?
— Det kommer att ta tid. Infrastrukturen är det stora problemet.

Hur ser den totala investeringsvolymen ut i Sverige?
— Några utmärker sig, och flera bolag bygger stora sågar. De har stor kapacitet men är inte så flexibla.

Är inte den minskade befolkningstillväxten i västvärlden ett problem?
— Skogsprodukter exporteras över hela världen. Jag tror att det kompenseras av ökad betalningsförmåga i Kina.

Hur kan höjda transportkostnader slå mot Norrlands inland?
— Som jag sa tidigare: priserna i inlandet borde redan nu vara lägre, det säger sunt bondförnuft.

Är en investering i Baltikum bra, med tanke på de låga priserna?
— Det kan vara kanonbra, men fastigheterna är små, vilket gör att man går miste om upplevelsen av skogen.

Text och foto: Claes Björnberg, på uppdrag av Umeå kommun.

Umeå kommuns webbplats
Turistbyrå
Umeå universitet
Umeå kommunföretag