Portalen för Umeå - kommun, universitet och näringsliv

Startsida

Sök i portalen och umea.se/kommun

Besökare

Sök i portalen och umea.se/kommun

Tillväxt per järnväg till norra Sverige

Vart är vi på väg? Svaret är framtiden, med Norrbotniabanan och en internationellt gångbar tågtestbana mellan Jörn och Arvidsjaur. Om de två projekten berättades det vid Morgonpasset den 5 februari, som hade temat ”Järnvägen som tillväxtfaktor”.

Botniabanans invigning hösten 2010 har fört Umeå närmare Örnsköldsvik och Stockholm både tids- och tankemässigt. Med en järnvägsdel från Umeå och norrut blir Botniabanans potential ännu större. Elisabet Sinclair, projektledare för lobbyorganisationen Norrbotniabanegruppen, var först på spåret vid Morgonpasset med en berättelse om nuläget för Norrbotniabanan. – För att sammanfatta läget, så känner vi medvind.

Starka argument

Nyligen skickades en EU-ansökan till Trafikverket, som samordnar alla ansökningar och lämnar vidare till regeringen. Den fattar beslut under februari månad och skickar till EU. Det som talar för att ansökan ska beviljas är:

  • att näringslivet tydligt deklarerat att banan behövs
  • att Umeå–Skellefteå kan bli startsträcka
  • att det finns tidiga nyttor kopplade till Dåvamyran

Allvarliga urspårningar

Med pengar från EU finns 200 miljoner kronor för att starta planeringen av den nya järnvägen. Behovet råder det inget tvivel om.

– Stambanan, den enda elektrifierade banan norrut, är i dåligt skick, vilket har lett till flera allvarliga urspårningar. Kapacitetsbristen leder till stora ekonomiska förluster.

Elisabet Sinclair avslutade med en statusuppdatering av Botniabanan, som börjar närma sig en miljon passagerare.

– Persontrafiken är över alla förväntningar. Punktligheten är 90 procent, vilket är godkänt.

Fann en skatt i inlandet

Lars-Åke Tjernström, verksamhetsledare vid RTN (Rail Test Nordic), berättade sedan om hur han hittade en skatt under en bilresa från fjällen hem till Skellefteå. 

– Vi mötte en massa testbilar på vägen. Under vintern hade det varit stora problem med tågen. När vi passerade en tom järnvägssträcka sade jag till hustrun: ”varför testar man inte tåg som bilar?”.

Största exportsatsningen

Nu verkar han för att skapa en tågtestbana på den nedlagda tvärbanan mellan Jörn och Arvidsjaur. Lars-Åke Tjernström beskriver projektet som:

  • Norrlands nuvarande största exportsatsning
  • en innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel
  • en angelägenhet för ett tillgängligare och miljövänligare samhälle

Unik i Europa

Tågförseningar i Sverige kostar företag och samhället i stort 3 miljarder per år. Omkring 20 procent kan härledas till brist av funktionstester, vilket möjliggör en årlig samhällsbesparing på 600 miljoner.

– Vi har lagt oss lågt genom att säga att vi ska leverera en besparing på 200 miljoner till staten varje år.

Genom resor i Europa har Lars-Åke Tjernström upptäckt att det inte finns någon motsvarande testanläggning i världsdelen. Det vanliga är korta rundbanor, medan Jörn–Arvidsjaur erbjuder 75 km järnväg.

Återbetald på 10 år

Ett förverkligande kräver 1,2 miljarder kronor i investeringar, bland annat i form av ett hotell för 150 miljoner. Tanken är att privata aktörer ska stå för 10 procent av investeringen, medan resterande del ska täckas av staten och EU.

Enligt kalkylen ska anläggningen vara återbetald på 10 år. Anläggningen ska ge 1 200 jobb under byggnation och över 300 helårsarbeten under drift.

2 miljoner/vecka

Bombardier är en av de tågtillverkare som vill skriva ett långt avtal om att använda anläggningen omkring 20 veckor per år.

En fråga vid Morgonpasset var hur stor omsättningen beräknas bli.

– Jag kan inte ange det, men som en jämförelse kan jag nämna att en tjeckisk anläggning, som är enklare, kostar 2 miljoner per vecka att använda, svarade Lars-Åke Tjernström.

Umeå kommuns webbplats
Turistbyrå
Umeå universitet
Umeå kommunföretag