Portalen för Umeå - kommun, universitet och näringsliv

Startsida
Besökare

Fotbollen är rund och rättvis — i Umeå

År 2000 togs ett avgörande beslut i fritidsnämnden i Umeå som förändrade idrottslivet i grunden. I dag spelar lika många tjejer som killar fotboll, på samma villkor dessutom. Men ännu efter nio år är Umeå enda kommun i Sverige som ger samma möjligheter till killar och tjejer inom idrotten, den enda kommun som inte diskriminerar något av könen. Så vad var det som hände, och hur blev reaktionerna och utvecklingen när orättvisorna försvann?

UIK spelare

Lätt rygg, släpp kant! Markera centralt, sätt press. Tryck upp och slå långt! Fotbollens egna kommandospråk ljuder över Dragonens konstgräsplaner och blandas med besvikna utrop och glada skratt. På den ena halvan tränar ett pojklag i Sandåkerns röda tröjor. På den andra ett flicklag i IFK Umeås blåvita ställ. Längs ena långsidan värmer nästa gäng upp. Ett flicklag och ett pojklag stretchar lätt och kör korta ruscher på den smala remsan av konstgräs utanför långlinjen. Ledarna rotar i väskor och plockar i ordning koner och träningsvästar i bjärta färger. Det är en helt vanlig tisdagskväll i slutet av april. Så här ser det ut sju dagar i veckan — på alla fotbollsplaner runt om i Umeå kommun. Flicklag och pojklag, herrlag och damlag som tränar eller spelar match om vartannat. Ibland efter varandra, ibland på delad plan. Det är alltså inget konstigt med detta. Inte i Umeå. I resten av Sverige är det en ovanlig syn. Faktiskt extremt ovanlig. I Umeå kommun tilldelas lagen träningstider efter serietillhörighet. I resten av Sverige fördelas träningstiderna efter kön, om du är pojke eller flicka, herre eller dam.

I slutet av 1999 läste Christer Lindvall, då ordförande i fritidsnämnden, med stigande förvåning en rapport över vilka som utnyttjade kommunens idrottsanläggningar.
Där stod, svart på vitt, att anläggningarna användes till 70 procent av pojkar och herrar, 30 procent av flickor och damer.

Utvecklingen av tjejidrotten i Umeå blev fantastisk. Bara ett par år efter beslutet var det nästan lika många flickor som pojkar som spelade fotboll. Med det är vi klart bäst i landet."

— Det var ju uppseendeväckande siffror, berättar Christer Lindvall i dag. Vi bestämde oss för att göra något åt snedfördelningen.

Så den elfte december år 2000 ställde sig fritidsnämnden bakom ett förslag som gick ut på att alla tider ska fördelas efter serietillhörighet. Alltså inte om man var pojke eller flicka, herre eller dam. Under flera månader innan omröstningen hade de ledande herrlagens ledare fått försöka komma till skott med ett eget förslag. Men inget förslag kom.

— Vi försökte få ut budskapet om en mer jämlik fördelning, men klubbarna lyssnade inte, tog det inte på allvar, berättar Lars Olsson, fritidsnämnden.

— Jag minns jag sa till mina partikollegor att vi måste stå enade i beslutet — för jag visste att det skulle blåsa snålt, berättar Christer.
Och som det blåste. En lokal orkan svepte in över insändarsidor, brev, telefonsamtal och artiklar i lokalpressen. Tidigare hade männen, och pojkarna, alltid valt först; och de valde de bästa tiderna. Det fanns således ganska mycket prestige som hotades av nämndens, till synes, självklara beslut. Så manliga fotbollsledare öste ut sin ilska över tingens ordning.

— Vansinnigt, ropade en klubbordförande.

— Över min döda kropp! skrev "Fotbollsälskare" i en insändare.

— Ledarna kommer att tappa suget och lusten, varnade en framträdande fotbollsprofil.

Christer Lindvall berättar även om att deras beslut hamnade högt upp i Sveriges fotbollshierarki.

— Jag tog via Kommunförbundet upp denna jämställdhetsfråga med Fotbollsförbundet, men de ville inte veta av det. De la locket på. En på förbundet sa rätt ut: "Men tänk om inte Djurgårdens och AIK:s herrar får välja först?!".

— Det blev för mig lite av en uppenbarelse. Först då förstod jag vad min kvinnliga kollegor menade med könmaktsordningen, att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp.

Susanne Granberg, marknadsansvarig hos Umeå IK, minns fortfarande tiden efter beslutet (som kom efter att klubben vunnit sitt första guld säsongen 2000).

— Det blev oerhört starka reaktioner från manliga fotbollsledare. De ringde hit till kansliet och skällde, de skickade brev, skrev insändare ... en del av dem tyckte att vi egentligen inte skulle syssla med fotboll på elitnivå!

Susanne tror att ilskan bottnade i att fotbollen är en nationalsport och att man därför jämför damernas prestationer med herrarna.

— Så görs ju inte inom exempelvis handboll eller volleyboll, menar Susanne.
Eller inom andra idrotter, kunde Susanne har lagt till. För med samma märkliga logik skulle vi anse att Kajsa Bergqvist var en usel höjdhoppare bara för att Stefan Holm tog hennes höjder jämnfota i långbyxor. Eller att Therese Alshammar knappt är simkunnig bara för att Stefan Nystrand är så mycket snabbare i bassängen.

Susanne och Umeå IK hade kämpat i flera år för att få igenom regler för könsneutral fördelning av träningstider. Ett av argumenten mot en sådan ordning kom från manliga fotbollsledare som sa att det var så få flickor som spelade fotboll.

— Det var ju inte så konstigt, flickorna fick ju inga vettiga träningstider! Men vi hade vunnit vårt första allsvenska guld säsongen innan och kunde sätta större tyngd bakom våra krav, säger Susanne.

— Och beslutet har varit helt avgörande för att få fram unga fotbollsspelande tjejer.

— I dag känns det som att vi i UIK medverkat till att ge unga tjejer chansen att delta och spela på samma villkor som killarna.

Lars Olsson befann sig mitt i upprördhetens epicentrum som ansvarig för fördelningen av tider på Fritidsnämnden.

— Vi var först i landet och många kommuner hörde av sig till oss. Men vad jag vet är vi fortfarande ensamma om att ha jämställd tilldelning, säger Lars.
Han berättar om hur det kan se ut i resten av landet. Som för Malmö FF:s damlag som trots att de kämpade med UIK om ligaguld - inte fick beträda Malmö Stadion. MFF:s herrlag sa nej. De fick hålla till på betydligt mindre Malmö IP där de snällt fick vänta på att IFK Malmös herrlag valde träningstider.

Eller Djurgården/Älvsjö som två veckor innan säsongstart i år inte har klart med hemmaarena. De fick till sist hålla till på Kristinebergs IP.

— De första åren var tunga, då hade vi verkligen inga bra träningstider. Malin Moström, legendarisk tröja nummer sex under elva säsonger i Umeå IK, minns vad beslutet innebar för de elitsatsande spelarna i klubben.

— Vi kunde börja träna förmiddagar och eftermiddagar och vara lediga på kvällen. Det blev helt enkelt tid för återhämtning, vilket gjorde att vi kunde träna ännu hårdare och — i förlängningen — bli ännu starkare och bättre.

— Det är ju märkligt att ingen annan kommun följt i Umeås spår. Jag begriper inte varför tjejer inte ska ha samma förutsättningar som killar att spela och träna fotboll, säger Malin.
 

Jag begriper inte varför tjejer inte ska ha samma förutsättningar som killar att spela och träna fotboll."

Så vad hände i efterdyningarna, vilken riktning tog utvecklingen nu när flickor och pojkar fick spela och träna på samma villkor? Och varför hände det just i Umeå?

— Utvecklingen av tjejidrotten i Umeå blev fantastisk, sägerChrister Lindvall . Bara ett par år efter beslutet var det nästan lika många flickor som pojkar som spelade fotboll. Med det är vi klart bäst i landet.

— I undersökningar vi gjort säger fotbollsspelande tjejer att de känner sig respekterade och blir sedda, att de får bra förutsättningar, säger Christer.
På frågan om varför det jämlika beslutet togs just i Umeå ... blir det svårare.

Mikael Sundqvist på Västerbottens Fotbollsförbund ger honom rätt och har dessutom en aning om varför det hände just här. I Sverige finns det cirka 208 000 licensierade herrar över 15 år. Men bara 72 000 damer.
I Västerbotten är förhållandet 6 583 licensierade herrar och 4 061 damer.  Om vi kikar nedåt i åldrarna finns det 973 licensierade pojkar mellan 12—14 år. Och 884 flickor.

Inom Umeå kommun är det ännu jämnare fördelat mellan könen. Snarare en övervikt för tjejer, fast det är svårt att få fram otvetydig statistik.

— Om vi räknar damfotbollen som en egen idrott är den Europas och Sveriges näst största. Betydligt större än exempelvis ishockey, berättar Mikael.
Han tror att det finns flera förklaringar till att det är nästan lika många damer som herrar som spelar i Västerbotten. En är att det finns framgångsrika elitlag inom damfotbollen som är förebilder och inspirationskällor.

— En annan är att vi har en generellt sett jämlik tilldelning av träningstider. Dock har ingen Umeås policy med strikt serietillhörighet i fördelningen.

— Och att det blev Umeå som genomförde den könsneutrala tidsfördelningen kanske beror på att det inte bor så många umebor i Umeå. De flesta är inflyttade och har ingen historisk ryggsäck av mångåriga traditioner. Om vissa idrotter och vissa favoritklubbar. I Skellefteå  regerar ishockeyn av tradition och SAIK är Klubben. I Umeå kan man gilla vad som helst, vilken klubb som helst. Och då damfotbollen varit mycket framgångsrik — så kommer förr eller senare jämlikhetsdebatten även till idrotten, dess anläggningar och träningstider, menar Mikael.

Och i Umeå kommun har lugnet lagt sig. Det som en gång var ödesdigert och utmanande är idag, enligt Lars Olsson, en självklarhet. Ingen ifrågasätter det. Ingen. Även Susanne Granberg har märkt hur attityderna förändrats.

— Det är klart att det dyker upp någon nattstånden åsikt ibland, men generellt sett är attityderna idag betydligt mer jämlika mellan damer och herrar.
Och Christer Lindvall är fortfarande lite förvånad.

— Att vi fortfarande är ensamma i Sverige om att erbjuda tjejer och killar samma möjligheter — ja, det är förvånande.

Ute på Dragonens två konstgräsplaner är det nya rop, nya övningar och nya jubel. Men det är fortfarande en blandning av flickor och pojkar.  En mix av unga fotbollsspelare som inte tycker att det är något konstigt med att de två könen tränar samtidigt, på samma planer och samma tider. Av unga spelare som faktiskt inte vet att det en gång i tiden för inte så länge sedan var precis tvärtom.


AV: Göran Nordell

Menyn kan ej genereras för sidor av typen: "sv:article"
Umeå kulturhuvudstad
Umeå kommuns webbplats
Turistbyrå
Umeå universitet