Besöksområden
- Backen
- Baggböle
- Brattby
- Brån
- Brännland
- Böle
- Degernäs
- Grisbacka
- Grubbe/Västerhiske
- Gubböle
- Holmen
- Holmsund
- Klabböle
- Kåddis
- Norrfors
- Nydala
- Obbola
- Röbäck
- Sofiehem/Gimonäs
- Strömbäck/Kont
- Sörfors
- Teg
- Umedalen
- Umeå Centrum
- Umeälvens delta
- Ytterhiske
- Ön
- Överboda
- Umeå stad allm
- Konst i älvdalen
- Näringsverksamheter i älvdalen
- Du är här:
- Ume Älvdal
-
Grubbe/Västerhiske
K A R T A
Det stadsnära Backenområdet är en gammal jordbruksbygd som gränsar mot bostadsområdena Backen, Grubbe och Västerhiske. Området väster om Tvärån kallas Kungsänget och har sitt ursprung från den Kungsgård eller avelsgård som Gustav Vasa grundade 1556 för att " genom föredömmets nit bibringa allmogen bättre insikter i jordbruket". Förutom detta var tanken med Kungsgården att vara en militär underhållsbas för att tillgodose behovet av brödsäd.
I ett brev från 1556 tillkännagav Gustav Vasa, att Lars Olofsson Björnram, som var häradshövding i Västerbotten, detta år förvärvat sig jord i Umeå socken åt kungen mot ersättning upplåtit sin del uti byarna Grubbe, Hiske, Backen och Yttertavle. Den härigenom erhållna jorden låg i Backen, Grubbe och i Västerhiske. Till detta lades en del av prästbordet och sammantaget bildades nu en rätt betydlig domän som skulle skötas för kungens räkning.
Området, som kallades Kungshägnet med Kungsgårdstomten, ligger idag väster om Tvärån och söder om Kungsgårdsvägen och ned mot älven.
I ett brev från 1556 tillkännagav Gustav Vasa, att Lars Olofsson Björnram, som var häradshövding i Västerbotten, detta år förvärvat sig jord i Umeå socken åt kungen mot ersättning upplåtit sin del uti byarna Grubbe, Hiske, Backen och Yttertavle. Den härigenom erhållna jorden låg i Backen, Grubbe och i Västerhiske. Till detta lades en del av prästbordet och sammantaget bildades nu en rätt betydlig domän som skulle skötas för kungens räkning.
Området, som kallades Kungshägnet med Kungsgårdstomten, ligger idag väster om Tvärån och söder om Kungsgårdsvägen och ned mot älven.
Området söder om Häradsvägen mellan Backens kyrkogård och Gran ned mot älven var Landshövdingeboställe/- säte Grahn sedan 1720- talets början och till mitten av 1770- talet. Vid det ryska anfallet 1720 brändes staden upp och så även residenset. Landshövdingen och hans tjänstemän fick slå sig ner på Grans Ladugård, fastigheten Grubbe nr 1.
Landshövdingebostället Grahn bestod 1730 av landskansli, landskontor, lantränteri och vaktmästarkammare. Dessa byggnader låg i väster och landshövdingebostaden strax öster om där vägen Älvtået slutar nere vid älven.
Läs mer om landshövdingarna på Gran
Du når fågeltornet Gran från Häradsvägen mellan Lundåkern och backens kyrka genom att följa Älvtået ned mot älven eller genom att ta Camrerarens gångväg .
Fågeltornet har anpassats för rullstolar och är en fin utsiktsplats för fågelstudier och för att njuta av Umeälvens landskap med fågelsång, vatten och grönska.
Här finns informationsskyltar om Umeälvens dalgång, Häradsvägens fåglar och Umeälvens sångfåglar
Läs mer om fågeltornet på Gran.
Antal besökare på denna sida: 2398
