Klabböle besöksområde

K A R T A
Laxgård

Laxgård

Klabböle by

Klabböle by ligger några kilometer väster om Umeå vid Umeälvens högra/södra strand. Under förhistorisk tid nådde havet ända fram mot de omgivande bergen i söder och trängde in som vikar i dalgångarna.

Bynamnet finns belagt från 1500- talet och antas betyda klaves, nybygge eller nyodling. Byn torde ha bildats i samband med kolonisationen av norrlandskusten, vilken skedde under 1200/ 1300- talen, då stränderna vid de stora laxfiskeälvarna befolkades.

Bebyggelsen kom att läggas så nära älvbrinken som möjligt med tanke på fisket och här nedanför forsarna fanns möjlighet att ta sig över älven till sockenkyrkan och byarna på norra stranden. Tidigare fanns ett färjeläge i Klabböle.

Bebyggelsen och åkertegarna togs i anspråk högt på den platå som bildats mellan älvbrinken i norr och bäckravinen i söder. Frostrisken var lägre här.

Laxminor

Laxminor

Nere vid stranden och i sluttningen längs bäcken fanns tillgång till s k raningar, naturliga betes- och slåttermarker.
I forsarna byggdes laxgårdar med stenkar och tinor. Om vårfloden var extra kraftig kunde båtar och fiskebyggnader fördärvas. Detta skedde bl a åren 1721 och 1756.

Enligt jordaboken 1543 fanns vid denna tid 8 bönder i Klabböle. Under 1750-talet fanns 10 bönder i byn. Bebyggelsen var samlad i en oregelbunden klunga strax intill älven och några gårdar helt nära älvbrinken. Två kvarnar fanns under 1700-talet i nuvarande Raningsbäcken.

Vid laga skiftet 1876 har bebyggelsen förtätats och några hundra meter väster om den gamla bykärnan har ny bebyggelse uppkommit. Denna låg på byns allmänning.

Laxtina

Laxtina

Vid laga skiftet skulle sju bönder utflytta och de flesta av dem bosatte sig på ett nytt område ett par kilometer nordväst om den gamla byn. Denna nya bebyggelse fick heta Överbyn, medan den gamla bykärnan kallades Nerbyn.

I Klabböle finns rökhus för rökning av flodnejonöga (nätting). De är alla fyrknutade timmerbyggnader med gavelingång och sadeltak.






Klabböle kraftstation

Klabböle kraftverk byggdes av Umeå stad och togs i drift 1899 och var det första kraftverket i Umeälven och ersatte ångkraftverket från 1892 inne i Umeå centrum. Umeå tillhörde de första städerna i Sverige som fick elektrisk gatubelysning.
Kraftverket är fortfarande utrustat med originalmaskineriet konstruerat av ASEA 1892.
Driften upphörde då Stornorrfors kraftstation blev klar 1958.

Rökhusen i Klabböle

Stiftelsen har med bidrag från Länsstyrelsen och med hjälp av Historiska hus i Norr AB  inventerat rökhus och lador i Klabböle under 2006. Totalt har 18 rökhus och 59 lador inventerats, värderats ur kulturhistorisk synpunkt och förslag till åtgärdsprogram har skrivits.

Rökhusen är unika i sitt slag och det är endast i dessa byar de finns kvar i Västerbottens älvdalsbyar. Under 2008 har 7 av de 18 rökhusen i Klabböle restaurerats med hjälp av medel från Länsstyrelsen.

Ref: Rökhus i Klabböle. Historiska hus i Norr AB.

Läs mer om fångst och tillredning av nätting.

Umeå energicentrum

Umeå Energicentrum är ett populärt utflyktsmål som ligger i Klabböle ca 8 km väster om Umeå centrum.
Anläggningen ägs och drivs av Umeå Energi. Umeå Energicentrum erbjuder dig som besökare under sommartid guidade turer i det gamla kraftverksmuséet anno 1899.

Muséet innehåller förutom museidelen, en 150 år gammal fungerande ramsåg från Baggböle sågverk (Rislidensågen) samt en skvaltkvarn.

På området finns även en äventyrslekpark, kafé, experimentverkstad och en skapande återvinningsverkstad för barn i alla åldrar.

Öppet sommartid mitten av juni till mitten av augusti, gratis entré och guidning.

Övrig tid, endast bokade visningar.
Läs mer om Umeå Energicentrum på deras hemsida.

Flottningen

Flottningsrännor byggdes vid forsar, t ex så byggdes en sex  km lång flottningsränna i samband med kraftverksbygget vid Stornorrfors i drift 1959. Rännan går från Stornorrfors intagskanal till utloppet i Klabböle. Rännan har rivit , men en kortare del finns kvar vid utloppet i Klabböle.

Timmerflottningen i bäckar, åar och älvar var länge det enda sättet att transportera stockar från avverkningsplatserna i inlandet till industrierna vid kusten. Flottningen i Sverige pågick från början av 1800-talet fram till 1980-talet. I Västerbotten upphörde flottningen i Vindelälven 1976 och i Umeälven 1980.

Läs mer om flottningen och dess lämningar.

Foto: Christer Paulsson

Konstnär: Ante Dahlstedt, Sävar.
Konstverket symboliserar flottningen i Umeälven med symboler för skogen, flottarens hatt, båtshaken och åran. Verket har inget namn.
Antal besökare på denna sida: 2334
Logga in