Besöksområden
- Backen
- Baggböle
- Brattby
- Brån
- Brännland
- Böle
- Degernäs
- Grisbacka
- Grubbe/Västerhiske
- Gubböle
- Holmen
- Holmsund
- Klabböle
- Kåddis
- Norrfors
- Nydala
- Obbola
- Röbäck
- Sofiehem/Gimonäs
- Strömbäck/Kont
- Sörfors
- Teg
- Umedalen
- Umeå Centrum
- Umeälvens delta
- Ytterhiske
- Ön
- Överboda
- Umeå stad allm
- Konst i älvdalen
- Näringsverksamheter i älvdalen
- Du är här:
- Ume Älvdal
-
Teg
K A R T A
Västerteg och Österteg samt Böle är medeltida jordbruksbyar vid Umeälvens södra strand mittemot Umeås gamla stadskärna. De har sedan Umeå blev stad 1622, varit starkt påverkade av närheten till staden. Stadens invånare fick för sin livsmedelsförsörjning tidigt möjlighet att förvärva jordbruksmark och även hemman i de närliggande byarna. De som köpte hemman bosatte sig också där. De stadsnära byarna, som tegsbyarna var, fick därför inslag av borgare och ståndspersoner, som gav dem en särprägel jämfört med kustlandsbyarna i allmänhet.
Kyrka med enfärgat gula betongelement och kampanil av grå betong. Kyrkorummet är brett treskeppigt och sammanbyggt med församlingslokaler i mörkrött tegel. Tegs kyrka invigdes 1969 och var ritad av Carl Hampus Bergman.
Kontakt: Tegs församling, 090-2002500
www.svenskakyrkan.se/teg
Under slutet av 1700- talet var segelsjöfarten i Bottniska viken livlig, vilket hörde samman med upphävandet av det bottniska handelstvånget 1765. Före 1765 fick man inte bygga hur stora skutor som helst.
I de Västerbottniska städerna och kustorterna byggdes skepp bl a på Teg. Enbart i Umeå fanns det ett 50- tal segelfartyg, när stadens flotta var som störst och flertalet av dem seglade på världshaven i åratal mellan besöken i hemmahamnen.
Den bottniska segelsjöfarten hörde samman med järnhanteringen och tjärexporten, medan virket efterhand blev dominerande.
Antal besökare på denna sida: 1458
