
Rekordmånga knallar
Julmarknaden ståtade med 110 knallar, ett rekord i sig. Bland entusiasterna fanns ett 30-tal UF-företagare (Projektet ung företagsamhet) från Umeås gymnasieskolor (treorna). Entreprenörerna bakom företagen Hängbara UF hade sitt salustånd inne i maskinhallen. Kvartetten sålde smidda järnkrokar, en innovativ produkt som var utsprungen från en kurs i smide som gänget hade gått i gymnasietvåan.
Från laduvägg
De exklusivaste montage bestod av väderbitna plankstumpar som hade sitt ursprung i en lada i Brån. Därefter hade brädorna nyttjats som kojvirke i Sörfors innan de hamnade hos företaget Hängbara UF.
- Vi började med ett riskkapital på 1 800 kronor, påpekar ekonomiansvariga Matilda Börjesson och de andra tillade att det hade man skrapat ihop genom att prata omkull anhöriga.
Hos svinen charmade stallets småttingar både små och stora besökare. Hos kossorna rönte kalvarna samma uppmärksamhet som kultingarna i stallet bredvid. Skolans hästgäng bjöd på ridning på små och lite större hästar. — Det här är en jätterolig julmarknad med riktigt hantverk. Och så djurstallen som är öppna för allmänheten, sa Ida Alsbäcks mamma efter dotterns eleganta ridtur.
- Vi kommer hit varje år.
Värmande kramar
Ett myller av folk. Folkligt. Hantverk. Men hej, det var länge sedan. Julmarknadsstämningen värmde mer än stockeldarna utanför maskinhallen. Över allt detta vakade Biffens vaksamma ögon. Biffen är en blandrashund och han satt för det mesta på ett eget bord bredvid djurvårdstvåornas salustånd. Biffen var klädd i matchande julstass. The King!
- Visst är han fin, påpekade någon och ingen sa emot.
Julmarknaden är ett forum som gymnasieskolan nyttjar för att informera om programmen och kurserna, men också att visa den breda allmänheten om vad man sysslar med. Skolan har drygt 200 gymnasieelever och anordnar även kurser frö vuxna.
Dessutom ska skolan enligt gymnasiechef Ingrid Mars starta en tvåårig trädgårdsmästarutbildning hösten 2008. En så kallad KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning).
En skola med naturen som klassrum, som rektorn uttryckte det.
Viljo Thornberg
Västerbottens Folkblad