Högre krav på grönare gymnasieskola

- Vi har ett bättre hälsoläge på våra kor än vi har på våra barn, säger Stig Rönnlund, driftledare på skolan.

VF hälsade på i ladugården för att se vad som har förändrats sedan skolan blev godkänd av Krav. Följ med och träffa Madonna, Maud, och alla de andra korna.

Forslundagymnasiet ställer högre krav

 
- Vi har bättre hälsoläge på våra kor än vi har på våra barn, säger Stig Rönnlund som är driftledare på Forslunda.

Det han menar är att kornas hälsa kontrolleras väldigt npga varje gång den mjölkas. Antalet vita blodkroppar i mjölken visar om den är frisk eller inte. Är den det inte får den penicillin där effekten noggrant följs upp och byts ut om den inte fungerar.

 
Maud och Hulda
VF gjorde ett besök i ladugården på Forslundagymnasiet. Ute i hagen rör sig ett stort gäng blivande mjölkkor. I ladugården verkar det precis vara mattid för de omkring 50 mjölkkorna som alla lyssnar till namn som Madonna, Maud och Hulda.

Kravföreningens alla regler för hur en Krav-märkt gård ska vara, gjorde att stora förändringar väntades på gården.

- Men det är inte så stor skillnad för korna. Det kraftfoder de får ska vara Kravmärkt och vi odlar utan köpt gödsel, vi har bara eget stallgödsel. Vi besprutar inte heller för phyra och svamp, berättar driftledare Stig Rönnlund som också säger att kalvarna nu får dia tre månader i stället för två.

 
Blev intressant
Redan då ladugården renoverades 2003 anpassades den nämligen för att klara Kravs regler.
- Man ska få djuren att må så bra som möjligt för då producerar de bra, förklarar Stig.

Större skillnad är det på odlingarna. Korna äter det egenhändigt ekologiskt odlade grovfodret. Proteinfoder odlas inte här, men det som köps in är också Krav-märkt.

Forslundagymnasiet var en av de första gårdarna i länet som ställde om en liten del till Kravodling, första bara sex procent.

- Men i början av 2008 höjde Norrmejerier kraftigt ersättningen för Kravmjölken, med 1,30 kronor per liter. Man får 3,20 för vanlig mjölk och ungefär 4,50 för Krav. Det blev en kraftig ökning för vår del och gjorde det intressant att öka Kravodlingen. Fram till dess var det en förlustaffär i början, säger Stig.

Idag är det därför nästan allt, 88 procent, av arealen omställda till Krav för att klara av att odla allt grovfoder till korna. Det gör att det ställs ännu högre krav på att allt ska vara rätt i alla led. Och marken på Forslunda har inte de bästa förutsättningarna. Den första skörden blev katastrofal.

- Förr kunde vi kompensera genom att gödsla lite till. Men nu får vi nöja oss med lite lägre skördenivåer. Det gäller att utnyttja kunskaperna ännu bättre och det är ju ingen nackdel när det gäller undervisningen. Eleverna får se hela kedjan, hur allt går runt i ett kretslopp, säger Stig.

Emelie Edlund och Klara Olofsson, som går andra året på jordbruk, har inte märkt av så stor skillnad ännu.
Men blir det några Krav-mjölkbönder av dem i framtiden?

 
Brist på ekomjölk
- Det är det konsumenterna vill ha, så det är värt att satsa på, säger Klara.
- Kraftfodret är lite dyrare och det är mer pappersjobb har jag hört, menar Emelie.

Trots att Forslunda, som producerar omkring 475 000 kilo mjölk per år, är en liten gård har deras omställning betytt mycket för Norrmejerier som nu kan saluföra ekologisk standardmjölk.

Men fortfarande är ekomjölken en bristvara för mejeriet. De har endast 29 producenter av ekomjölk.
- Efterfrågan för Krav-mjölk ökar och det är ekonomiskt intressant, man kan inte blunda för det, menar driftledaren Stig Rönnlund.

 
Maria Linné
Västerbottens Folkblad