Klara Olofsson och Emelie Edlund går tredje året på Forslundagymnasiets naturbruksprogram med jordbruksinriktning.
Den bärbara datorn är deras främsta arbetsredskap. De skriver fortfarande anteckningar för hand på papper, men de renskriver dem med hjälp av datorn. Vid sidan om lektionerna kommunicerar de med lärarna via en digital lärplattform och de skickar in utförda arbetsuppgifter via mejl.
Klara Olofsson och Emelie Edlund använder datorer även i den praktiska utbildningen. Till helgen ska de arbeta i ladugården. De förbereder sig för det arbetspasset genom att gå in ett datorprogram där de får aktuell information om det är någon ko som ska kalva de närmaste dagarna. Där finns också detaljer om varje kos mjölkproduktion.
Jordbruket digitaliseras
- Vi ser till exempel om det är någon ko som har höga celler. Det kan vara ett tecken på att de har juverinflammation, berättar Klara Olofsson.
Deras lärare Catarina Ottosson berättar att jordbruk numera är en digitaliserad miljö. Inom mjölkbranschen är det hårda krav på att all fakta om mjölkproduktionen är digitalt uppdaterad. Det praktiska arbetat i ladugården styrs också av datorer. Korna har transpondrar runt halsen som är kopplade till datorer. Transpondern bestämmer hur mycket foder en ko ska ha.
- När de här eleverna ska söka jobb måste de ha datorvana. Alla rapportering sker digitalt, säger Catarina Ottosson.
Hon tycker att de bärbara datorerna är ett bra och nödvändigt inslag i gymnasieutbildningen. Det är bara en nackdel.
- Att vissa elever sitter och kollar annat på nätet under lektionstid. Det blir viktigare att ha ögonkontakt med alla elever och att ha möjlighet att säga ifrån, säger Catarina Ottosson.
Klara Olofsson och Emelie Edlund tycker att nackdelen med datorerna är att de går sönder.
- Det har varit många kraschar med den här modellen, säger Klara Olofsson.
- Datorer är ändå datorer. Det är klart att de krånglar, tillägger Emelie Edlund.
Kerstin Eriksson
090-15 12 09
Västerbottens Kuriren