Språkprio

 
Studiecirkeln har bestått av kvällsträffar en gång i månaden. Inför varje träff har personalen läst in sig på ett kapitel i boken TRAS samt gjort observationer kring de efterföljande frågeställningarna. Sammankomsten har inletts med en gemensam genomgång av specialpedagogen utifrån det inlästa avsnittet. Därefter har arbetslagen arbetat var för sig med sina observationer samt att man fyllt i schemat. Förskolan har lagt vikten vid personalens reflektion kring sitt eget förhållningssätt t.ex. vikten av att vara en god språklig förebild.

 
" Kompetensutvecklingen har lett till att personalen har blivit skickligare språkutvecklare. Vi har fått en samsyn kring barns tidiga språkutveckling vilket lett till mer insikt och djupare dialog kring hur vi kan bidra och stärka barnens språkutveckling."

 
"Förr när jag tänkte på barns språkutveckling handlade det mer om barns uttal, numera ser jag till helheten och kan sätt ord på barns olika delar i sin språkutveckling. Jag har lärt mig att språket är uppbyggt som ett isberg utifrån form, innehåll och användning."
 
 
I förskolans projektarbeten har vi valt att fokusera på språk, kommunikation och samspel. Barnen får reflektera kring sina egna tankeprocesser både tillsammans barn-barn och barn-pedagoger. Det synliggörs i tillgänglig pedagogisk dokumentation. Personalen tänker mycket kring t.ex. gruppsammansättning, materialet, mötesplatser och personalens förhållningssätt.
I den dagliga kommunikationen med föräldrarna tänker vi extra mycket på hur vi samtalar och bemöter föräldrarna kring samspel och kommunikation. Vid utvecklingssamtalen med föräldrarna utgår vi från pedagogisk dokumentation, observationer och iakttagelser.

 
"Vi är mer medvetna kring hur vi samtalar med barnen, vi kan uttrycka och sätta ord på det vi ser kring barns språkutveckling, likaså när vi talar med varandra och med föräldrar. Vi har även blivit mer medvetna kring vikten av språket — hur det påverkar all annan inlärning."

 
"Det ska vara roligt att språka"

 
Vi har precis avslutat den årslånga studiecirkeln och nu är vi inne i processen att lyfta farhågor och möjligheter kring det fortsatta arbetet med TRAS. Alla är nöjda med den kompetensutveckling i barns språkutveckling vi fått genom studiecirkeln. Den process som vi nu är inne i handlar om hur vårt språkprioarbete ska se ut i framtiden. Kan vi använda oss av TRAS utan att tappa vårt Reggiotänk? Vilken barnsyn innebär arbetet med TRAS och stämmer detta överens med vår gemensamma barnsyn i huset?