Design som konkurrensfördel
Anna Valtonen gjorde avstamp i en historisk tillbakablick. När industridesignern formades som ett yrke på 1950-talet var det i rollen som Skaparen, en ofta excentrisk och mytomspunnen person, vars arbete påminde om konstnärens.
Under 60-talet började designers att arbeta närmare industrin, som deltagare i team med ingenjörer och marknadsförare. Nästa decennium präglades till stor del ergonomi. Ledordet för 80-talet var Design Management, där målet var en enhetlig produktportfölj. Under 90-talet betonades begreppet "brand", med fokus på kundens upplevelse av och känslomässiga bindning till ett varumärke.
Nyckelordet för 2000-talet så här långt har varit innovationer. Kreativt tänkande och nationell innovationspolitik har mött bl.a. konkurrens från länder med lägre produktionskostnader.
Global miljö
För Designhögskolan är det förstås, som Anna Valtonen påpekade, intressant med hur utvecklingen framåt ter sig. En faktor är alltfler så kallade "wicked problems", alltså problem som är så komplicerade att det är svårt att ens formulera frågorna.
Här står Designhögskolan väl rustad. Anna Valtonen nämnde att den är den enda i sitt slag i Norden som år efter år rankas som en av de bästa i världen. Skolan erbjuder mastersutbildning i transportdesign, interaktionsdesign och avancerad produktdesign. Gemensam nämnare är att studenterna kommer från "hela" världen.
— De har förmånen att få jobba i en miljö, där tankar från olika kulturer och utgångspunkter möts. Det är den miljön de kommer att möta när de är färdiga.
Tre områden
För Designhögskolan är särskilt tre forskningsområden viktiga för att hitta morgondagens lösningar. Ett är Användarfokus, som kan ge alltifrån individuellt anpassade produkter till en helt ny utformning av sjukhusmiljöer.
Ett annat område är Vår digitala verklighet. Anna Valtionen nämnde här bland annat exempel på interaktiv arkitektur, där hus kan anpassas efter olika önskemål. Detta forskningsområde står också i fokus för HUMlab på Umeå universitet.
Det tredje forskningsfältet är Kreativa processer. Anna Valtonen hoppas mycket på det framväxande Konstnärligt campus, där Designhögskolan möter Arkitekthögskolan, Konsthögskolan, Bildmuseet och HUMlab-X:
— Det är ett kreativt centrum, som kan ge Umeå en enorm kompetensfördel.
Samarbeten
Andra kreativa processer uppstår när staden Umeå eller olika företag arbetar ihop med Designhögskolan. Ett projekt med Saab syftar till att tänka om vad gäller bildesign.
— Bilar är visserligen gjorda för att rulla på vägen, men genom att utgå ifrån att de kommer att krocka, kan säkerheten förbättras.
Ytterligare exempel på Umeås samarbetsklimat nämndes efter Anna Valtonens föredrag. Biträdande projektledare Peter Sandström från Design Västerbotten berättade om dess nystartade program Design för hållbar tillväxt, som hjälper företag att anpassa nya produkter för en hållbar framtid.
Text: Claes Björnberg på uppdrag av Umeå kommun
Umeå motorn i en region på väg framåt
2011-02-23
Världsfestival gör debut i Umeå 2014
2011-02-23
Tjänstefabriken som blev gasell
2010-11-08
Samarbete stärker världsledande position
2010-10-08
För allt vad tygen håller
