Parkpromenader i Umeå och Vasa

Grönområden måste bevaras, vårdas och förnyas med tanke på rekreation, upplevelse, biologisk mångfald och som en del av stadens kulturarv. Den grönska som vi idag tilltalas av i städerna Vasa och Umeå utgör en betydelsefull del av vårt gemensamma kulturarv och har sin bakgrund i en medveten stadsplanering.

I Vasa stads första stadsplan från år 1855 har planeringen på ett exemplariskt sätt tillgodosett samspelet mellan bebyggelse, gatunät och grönska. C A Setterberg planerade esplanader i stadens centrum och parker utmed stadens stränder. Grönskan fick ett egenvärde i planen av såväl estetiska som brandsäkerhetsskäl.

När Umeå stad skulle anta en ny stadsplan år 1864 användes Setterbergs plan för det nya Vasa och Vasas grönstruktur som förebild. I Umeå anlades centrala grönytor intill älven och längs esplanader och gator planterades björkar, vilket gett staden namnet " Björkarnas stad"