Ritningsförslag år 1925 till ombyggnad av bottenplan på Imperialbiografen, kvarteret Forsete 5. Biografbyggnaden uppfördes 1910 av fotograf R Garfvé.
Ur: Umeå stads byggnadsnämnds arkiv, volym F 2:78.

Pdf, 88 kB

Bland bilagorna till Umeå stads stadsläkares årsberättelse för år 1916 återfinns en förteckning där stadsläkaren rapporterar över antalet insjuknade och döda i de sjukdomar som härjat under året.
Ur: Stadsläkarens i Umeå stad arkiv, volym B 1:1.

Pdf, 86,4 kB

Denna tiondelängd torde vara det äldsta dokument som förvaras vid Stadsarkivet. Tiondelängden är daterad 23 november 1736 efter en försäkran om att gjorda beräkningar och provkastningar är korrekt
utförda. Kronotiondet kan sägas ha varit en skatt som tillkom 1527, sedan 2/3 av kyrkotiondet indragits till kronan. Kronotiondet kom med tiden att fixeras till ett fast belopp istället för att räknas ut med hjälp av markens faktiska avkastning (källa: Nordisk familjebok, 1919).

Tiondelängden har i september 2008 skickats till Landsarkivet i Härnösand där längden ska förvaras i sitt rätta sammanhang.

Pdf, 5,38 MB

Stadsfullmäktiges första sammanträde efter Umeå stads förödande brand den 25 juni 1888.
Ur: Umeå stadsfullmäktiges arkiv, volym A 1:10.

Pdf, 5,71 MB

Denna plan upprättades i juni 1921 inför Kungens och Drottningens planerade besök av olika västerbottniska orter.
Ur: Drätselkammarens i Umeå stad arkiv, volym F 1:33.

Pdf, 72 kB

Redan 1918 var man i Sverige bekymrade över att norrmännen var överlägsna svenskarna i den idrottsgren som idag kallas nordisk kombination (d v s backhoppning och längdskidåkning i en kombinerad tävling). Så kunde det naturligtvis inte få förhålla sig och därför uppdrogs åt Svenska skidförbundet och Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige att inkomma med förslag på hur man lämpligen kunde råda bot på detta missförhållande genom att anlägga skidbackar. En särskild skidkommission gjorde därför en norrländsk rundresa där tio olika norrländska samhällen (Boden, Bollnäs, Haparanda, Kiruna, Luleå, Malmberget, Sollefteå, Sundsvall, Umeå och Östersund) besöktes. Här följer rapporten till de delar den berör Umeå.
Rapporten ingår i Umeå stadsfullmäktiges arkiv, volym A II:4.

Pdf, 239 kB

Umeås första kända stadsvapenmotiv är från stadens sigill från år 1642 och bestod då av tre renhuvuden. År 1646 fastställdes att Umeås stadsvapen skulle bestå av tre hela renhuvuden. Genom åren har renhuvudena mordeniserats och förändrats något men har alltid bestått av tre stycken. Här presenteras dels handlingar från 1970-talet kring moderniseringen av stadsvapnet samt en kopia av det vapen som 1979 anmäldes hos Kungl. patent- och registreringsverket som registrerat för Umeå kommun.
Ur: Umeå stads drätselkammares arkiv, volym F 1:129.

Pdf, 2,23 MB

Pdf, 382 KB

"Ordningsregler för den treåriga realskolan i Teg" ur skolkatalog för läsåret 1957/-58.
Ur: Umeå kommuns skolstyrelses arkiv, volym D 2:1.

Pdf, 25,3 kB

Den 25 juni 1888 brann Umeå stad och gjorde ungefär 2 500 av stadens 3 000 invånare hemlösa. Dagen efter bildades Umeå stads nödhjälpskommitté samt en inkvarteringskommitté med uppgift att lindra nöden för de drabbade. Efter en ödmjuk anhållan om understöd i mat och pengar erhöll kommittén hjälp från många håll, till och med från andra länder och världsdelar. Kommittén delade ut mat, kläder, husgeråd, kontanta bidrag samt lät uppföra bostäder som gratis uppläts till den drabbade befolkningen. Nödhjälpskommittén höll sitt sista sammanträde 24 november 1891 och kvarvarande medel låg till grund för bildandet av Umeå stads nödhjälpsfond med ändamål att lindra uppkommande nöd till följd av eventuella framtida eldsolyckor.
Redogörelsen ingår i Umeå stads drätselkammares arkiv, volym F 1:38.

Pdf, 447 kB

Detta är det äldsta bevarade konceptet till årsberättelse för stadsläkarens verksamhet, exklusive bilagorna till samma berättelse. Stadsläkarearkivet innehåller främst handlingar från dennes verksamhet som ledamot i kommunens hälsovårdsnämnd och rör mest frågor kring allmän hälsovård. Patientanknutna handlingar (patientrullor, journaler o.d.), vilka t.o.m 1946-06-30 enligt dennes instruktion borde ha uppstått kring stadsläkaren, ingår inte i arkivet. En förklaring torde vara 1920 års brand av den s.k. Edgrenska fastigheten, där stadsläkaremottagningen då var inrymd. En annan förklaring kan vara att sådana handlingar fr.o.m. 1946-07-01, då stadsläkare-organisationen utbyggdes till att omfatta en 2:e stadsläkare med ansvar för den allmänna sjukvården, överfördes antingen till 2:e stadsläkarens mottagning eller införlivades med den fr.o.m. 1946-07-01 av 1:e stadsläkaren i privat regi drivna mottagningen. Patientanknutna handlingar kan sedermera ha överförts till Västerbottens läns landsting, i samband med att landstinget 1968-07-01 övertog huvudmannaskapet för den öppna läkarvården.
Ur: Stadsläkarens i Umeå stad arkiv, volym B 1:1.

Pdf, 279 kB

I ett försök att, mitt under brinnande världskrig, bereda det svenska folket lite "...hyfsning..." togs initiativ till en Rikskampanj mot "...svärjandet och mot råhet i tal och  uppträdande". Resultatet av kampanjen är inte känt. Här konstateras bara att uppmaningen nedan påträffades i ett oöppnat kuvert poststämplat 1942-08-13 i Vännäs landskommuns skolstyrelses arkiv, volym E 1:2.

Pdf, 242 kB

Dessa råd och anvisningar distribuerades av Organisationskommittén för olympiska spelen i Stockholm inför 1912 års olympiad. Råden var frukten av Ernst Hjertbergs observationer rörande hur träning bedrevs på olika håll i Sverige under år 1911.
Ur det vid Stadsarkivet deponerade arkivet efter Västerbottens regementes idrottsförening, volym E 1:1.

Pdf, 101 kB

Vid sidan om Drätselkammaren (ersatt 1971 med kommunstyrelsen) fanns ett drätselkontor som endast arbetade med ekonomi och räkenskaper för att förbättra stadsförvaltningen. Här presenteras ett utdrag av en avlöningslista från oktober 1932.
Ur: Umeå stads drätselkontors arkiv, volym G 4: 143.

Pdf, 92 kB

Saab -93 framfört av imitatör vid "Holmsundsafton" 1967‑02‑25, inspelat av hembygdskommittén i Holmsunds köping. Ljudupptagningen uppmärksammades vid konvertering av rullband till digitala filer under 2007. Ljudfilen här är endast ett kort avsnitt ur ett längre framträdande.
Ur: Holmsunds köping kommunalfullmäktige hembygdskommitténs arkiv, volym F 1:6.

Mp3, 1,47 MB

År 1875 tillsattes Umeå stads hamndirektion för frågor rörande Umeå hamns styrning och förvaltning. Umeå stads hamnområde utgjordes vid denna tid av "...älven mellan stadens och Tegs stränder från bron över Ume älv till övre Önabben". Bland hamndirektionens arbetsuppgifter märks särskilt skyldigheten att ta emot anmälningar vid fartygs ankomst (med uppgifter om fartygets namn och nationalitet, namn på fartygets befälhavare, ort varifrån fartyget kommit och lastens innehåll och vikt) och ta emot varuförteckningar (innehållande uppgifter om "...den last fartyget eller farkosten innehaft..."). Den varujournal som här presenteras är en sammanställning av de fartyg och varor som inkommit från inrikes orter samt de som sänts till utrikes orter under år 1888. Hamndirektionens arkiv tillhör ett av Stadsarkivets äldsta. Till märkvärdigt liten del har Umeå stads brand 1888-06-25 åderlåtit de äldre delarna av arkivet.
Ur: Umeå stads hamndirektions arkiv, volym D 1 A: 17.

Pdf, 10 153 kB

År 1939 ombildades Umeå elementarläroverk för flickor till en kommunal flickskola. Umeå kommunala flickskola var först inrymd i ett skolhus från 1892, beläget vid hörnet av Kyrkotorget och Storgatan (Höder 2). År 1957 flyttade flickskolan till Umeå högre allmänna läroverks gamla skolbyggnad.

Som antagningskrav till flickskolans klass 1 gällde att eleverna dessförinnan skulle ha avklarat fyra eller fem år i folkskola. Fr o m höstterminen 1953 öppnades flickskolan även för pojkar. Intagningen av pojkar upphörde emellertid rätt snart och läsåret 1963/-64 var det sista med manliga elever. Godkända avgångsbetyg från flickskolans sjunde klass motsvarade s k normalskolekompetens och skolans utbildningsnivå ansågs ligga "...betydligt högre än realexamens..." utan att riktigt uppnå studentexamens.

Skolan utexaminerade sina sista elever 1967-06-10. Undervisningen ersattes av grundskolans högstadium och olika fackskolor. Lärarkåren fick också fortsättningsvis tjänstgöra i samma skolhus men i Mimerskolans namn. I arkivet förekommer ett flertal klassfotografier. På grund av PuL kan vi tyvärr inte publicera någon av dessa här.
Ur: Umeå kommunala flickskolas arkiv, volym B 1:1.

Pdf, 240 kB

Pdf, 2 MB