Startsida Umeå kommun

Inkomst- och kostnadsutjämning

1 januari 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Syftet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.

Utjämningssystemet delas upp i fem olika delar:

  • Inkomstutjämning
  • Kostnadsutjämning
  • Strukturbidrag
  • Införandebidrag
  • Regleringsbidrag/avgift

Dessutom finns ett kostnadsutjämningssystem för LSS-kostnader (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Inkomstutjämning

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. Skatteintäkterna varierar kraftigt mellan kommunerna. Detta beror dels på skillnader i förvärvsfrekvens och dels på inkomstnivå. Om skattesatsen i Danderyd och Borgholm till exempel skulle vara 20,70 kronor så skulle skatteintäkten per innevånare vara 57 323 kronor i Danderyd respektive 23 865 kronor i Borgholm. För att minska dessa skillnader finns en långtgående utjämning av skatteinkomsterna mellan kommunerna.

I det system som började gälla 2005 garanteras alla kommuner en skattekraft som uppgår till 115 procent av medelskattekraften. Medelskattekraften är den genomsnittligt beskattningsbara inkomsten per invånare i riket. Inkomstutjämningen beräknas som skillnaden mellan den garanterade skattekraften på 115 procent och kommunens egen skattekraft.

Låt oss ta Umeå kommun som exempel: Antalet invånare i Umeå 1 nov 2006 var 111 273 och en länsvis skattesats på 20,35 procent. Den egna skattekraften uppgår till 96,3 procent av medelskattekraften i riket vilket motsvarar 158 072 kronor per invånare. Den garanterade skattekraften på 115 procent motsvarar 188 819 kronor/invånare.

Inkomstutjämningsbidraget räknas ut på följande sätt:
Garanterad skattekraft 188 819 kronor minus egen skattekraft 158 072 kronor = 30 747 kronor/invånare. 30 747 kronor/invånare x 111 273 invånare x länsvis skattesats 20,35 procent = 696,2 miljoner kronor. Umeå kommun kommer att erhålla 696,2 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag.

De kommuner som har en egen skattekraft som överstiger garantin på 115 procent får betala en avgift som motsvarar 85 % av den del som överstiger 115 procent. För närvarande är det bara cirka 12 kommuner som får betala till systemet.

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner, som kommunerna inte själva kan påverka, såsom åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Syftet är att utjämna skillnader mellan kommunerna för att de ska kunna tillhandahålla en likvärdig service. Utjämning sker dock inte av kostnadsskillnader som beror på vald servicenivå, effektivitet, kvalitet och avgiftssättning.

De kommuner som relativt sett har ogynnsamma strukturella förhållanden får ett utjämningsbidrag, medan de kommuner som har gynnsamma förhållanden erlägger en utjämningsavgift. Bidraget/avgiften beräknas i kronor per invånare och motsvarar skillnaden mellan kommunens strukturkostnad och den strukturkostnad som gäller för genomsnittskommunen i riket.

Kostnadsutjämningen består av nio olika delmodeller:

  • Gymnasieskola
  • Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg
  • Grundskola och förskoleklass
  • Individ- och familjeomsorg
  • Äldreomsorg
  • Barn med utländsk bakgrund
  • Kollektivtrafik
  • Befolkningsförändring
  • Bebyggelsestruktur

Kostnadsutjämningen baseras på senast kända genomsnittliga kostnader, inom respektive verksamhetsområde. Som exempel kan nämnas att för Umeå kommun, år 2007, innebär det att kommunen ska betala ett utjämningsbidrag på 3 841 kronor per invånare = 427,5 miljoner kronor.

Strukturbidrag

Strukturbidraget består av de delar i den tidigare kostnadsutjämningen som är av regionalpolitisk karaktär och som numera inte ska ingå i kostnadsutjämningen. Strukturbidraget har därför lyfts ut ur kostnadsutjämningen och ska stärka kommuner med en liten befolkning och/eller problem på arbetsmarknaden. Strukturbidrag utgår till 94 kommuner.

Införandebidrag

De kommuner som förlorar på det nya systemet kompenseras med ett införandebidrag under högst sex år. Kommuner med negativa förändringar får därigenom en viss tid att anpassa sina kostnader om minskningen överstiger en viss nivå. Bidraget innebär att den årliga intäktsminskningen inte får bli större än 0,08 procent av det egna skatteunderlaget (eller cirka 120 kronor per invånare).

Regleringsbidrag och regleringsavgift

Med den nya statligt finansierade inkomstutjämningen kommer kostnaderna för inkomstutjämningsbidraget att öka i takt med tillväxten av det kommunala skatteunderlaget. Det innebär att staten inte på förhand kan veta vilken slutsumman blir. Med hänsyn till behovet att kunna påverka kommunsektorns samhällsekonomiska utrymme och statsfinanserna bör det finnas möjligheter att påverka den totala bidragsramen till kommunerna.

Det fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna, får alla kommuner ett regleringsbidrag som motsvarar mellanskillnaden. Regleringsbidraget beräknas som ett enhetligt belopp per invånare. Om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna istället blir högre än det belopp staten beslutat tillföra, ska mellanskillnaden tas ut i form av en regleringsavgift från kommunerna. Den totala statsbidragsramen för 2007 uppgår till 55,2 miljarder kronor. Det innebär att alla kommuner får 913 kronor per invånare i regleringsbidrag.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

2004 infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSS-kostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS.

Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för varje kommun. Denna standardkostnad är baserad på antalet verkställda beslut för tio olika LSS-insatser som viktas med en riksgenomsnittlig kostnad per insats. Dessutom beaktas skillnader i vårdtyngd och stordriftsfördelar i verksamheten. Beroende på hur kommunens beräknade standardkostnad avviker från den genomsnittliga standardkostnaden i landet får kommunen antingen ett bidrag eller betala en avgift.

Exempel:
För Umeå kommun, år 2007, innebär det att kommunen ska betala en utjämningsavgift på 205 kronor per invånare = 22,8 miljoner kronor.

Kontakt

Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå
090-16 10 00

Kontaktvägar
Felanmälan
Förslag, synpunkter

Genvägar

Sök på umea.se/kommun

Umeå är en kulturstad i Europa. Här finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid.
Umeå kommun är regionens största arbetsgivare. Med gemensamma krafter skapar vi välfärd och samhällsnytta för kommunens invånare.