Frågor och svar

Varför ska man bygga ett nytt bibliotek?
Det är 25 år sedan stadsbiblioteket invigdes. Lokalerna är planerade för en verksamhet som inte var databaserad, där den tryckta boken stod i centrum och verksamheten dominerades av utlån och återlämning. Bibliotekens roll har förändrats; man brukar ibland säga att biblioteken går från transaktion till relation, eller att biblioteken idag handlar mindre och media och mer om människor. Framtidens bibliotek kommer i högre utsträckning att handla om biblioteket som mötesplats, om utställningar och arrangemang, upplevelser och virtuella tjänster samt en hög grad av självbetjäning. Kulturnämnden har varit tydliga med att de vill se en fortsatt utveckling av biblioteksverksamheten i Umeå, en utveckling som genom samverkan med andra institutioner och föreningar, leder till att biblioteken attraherar nya besökare och användare. Att Kulturväven ska innehålla ett bibliotek är ett politiskt fattat beslut som tjänstemännen har i uppgift att realisera.

Varför verkar det plötsligt vara så bråttom med projektet?
Umeå är som bekant Europas kulturhuvudstad 2014. Umeås politiker ser stort värde i att Kulturväven kan invigas under samma år och vara en självklar arena för delar av de aktiviteter som kommer att äga rum under 2014. För att uppnå detta behöver projektet fortskrida i ett visst tempo.

Kommer alla ges möjlighet att tycka till om Kulturväven eller är alla viktiga beslut redan fattade?
Att kulturlivet och medborgarna i Umeå ska ges möjlighet och uppmuntras att tycka till om frågor rörande Kulturvävens utformning är en viktig del i projektet. All dialog kräver ett gediget förarbete för att dialogen ska bli framgångsrik. Alla behöver veta hur stort inflytande man har i olika aspekter av projektet och inte minst vad som händer med de synpunkter man framför. Under hösten 2011 har vi inom projektet bedrivit ambitiös dialog med ett tjugotal verksamheter (kommunala verksamheter som kommer/kan tänkas komma ha hyra mer permanenta ytor i huset plus verksamheter som representerar olika kulturformer), för att lyssna till önskemålen om lokaler, delaktighet och samverkan i ett framtida Kulturväven. Rapporten som utmynnat ur dialogen ska offentliggöras innan jul 2011. I övrigt försäkrar vi att alla som känner engagemang på olika sätt kommer att ges möjlighet att tycka till. Vi kommer inte att kunna uppfylla allas önskningar, men vi vill att så många som möjligt som har synpunkter, förslag, ris eller ros ska ges möjlighet och uppmuntras att uttrycka sina åsikter. Hur, var och när olika former av dialog ska äga rum berättar vi så snart vi kan, inte minst här på hemsidan.

Vad kostar bygget?
En högsta ambitionsnivå för bygget har fastlagts till 26 000 kronor per kvadratmeter. Byggkostnaden är beräknad till 550—600 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas att Arkitekthögskolan byggdes för cirka 24 000 kronor per kvadratmeter.

Att klumpa ihop verksamhet på det här sättet kommer att göra att de som vill vara utanför trängs ännu längre utanför verksamheten, till exempel de föreningar som har nollbudget. Kommer bidragen att bestå till de föreningar som finns?
Kommunens kulturbudget ska inte magras på grund av detta. I kulturnämndens beslut står att den här satsningen inte får ske på bekostnad av övrig verksamhet. Olika mötesplatser behövs i kommunen och Kulturväven är en av dessa. Det finns nu även öronmärkta pengar för nya, oetablerade föreningar, så att de befintliga inte behöver få sänkta bidrag för att vi ska kunna stödja nya.

Det är mycket trafik i centrala Umeå. Hur blir det med den när Kulturväven står klar?
Vi har ett inversionslock i Umeå som gör att vi måste vara noga med trafikplanering. Parkeringslösningar krävs för både bil och cykel och planer finns för detta. De bilburna kommer tyvärr inte att uppskatta alla lösningarna, men de är nödvändiga för miljön skull.

Kommer den färdiga byggnaden att vara sig lik det vi nu ser på skisserna?
Ja, till stor del kommer man att känna igen sig. Det är ju inte ett "hus" utan ett kvarter som är Umeås största förändringsprojekt just nu. Det ska gå att användas för att fika och sola på taket bland annat, så en del säkerhetslösningar måste tillkomma som inte finns med på skisserna just nu.

Hur kommer det se ut med de kommersiella inrättningarna?
Kulturväven ska vara öppen för alla och det är därför Umeå kommun hyr 15 000 kvadratmeter av ytan. Detta för att alla ska vara välkomna oavsett om affärer stänger eller man inte vill köpa något. Kommunens lokaler kommer inte att hyras ut till affärsverksamhet. Kulturväven kommer även att innefatta butiker och hotell, så det blir en blandning. Att ha öppet en stor del av dygnet, hela veckan, kräver hög säkerhet och säkerhetslösningar som fungerar smidigt.

Det står i kulturnämndens beslut att en icke-kommersiell verksamhet vid Vasaplan ska finnas kvar även när stadsbiblioteket flyttar. Vilket blir det?
Det kvarstår att utreda.

Var kommer pengarna till Kulturvävens budget ifrån?
Umeå kommun har en stark budget nu och eftersom Umeå är en växande stad så får man ju in nya skatteintäkter hela tiden. Satsningen på Kulturväven kommer att prioriteras fram inom hela kommunens budget och kan betraktas som en stor extrasatsning för kulturen. Det går inte att säga exakt varifrån pengarna kommer eftersom det handlar om hur man prioriterar i hela kommunens ekonomi, som ju är väldigt stor.

Kommer föreningarna att behöva betala marknadshyra för lokaler i Kulturväven, precis som butiker etc.?
Kommunstyrelsen har sagt att hyrorna ska sättas så att föreningar har råd att vara i lokalerna. Vi är beroende av föreningar för att Kulturväven ska bli attraktiv för alla. Hur eventuella subventioner ska göras är inte utrett ännu.

Är det bestämt vilka verksamheter som ska in i Kulturväven?
Det är politiskt beslutat att stadsbiblioteket i Umeå ska flytta till Kulturväven, samt att Kulturväven ska inrymma ett kvinnohistoriskt museum. Stadsbiblioteket arbetar i dag med flyttfrågan inom ramen för Umeå Kulturs verksamhetsutvecklingsarbete, och en projektgrupp är bemannad rörande verksamhetsutvecklingen av ett kvinnohistoriskt museum. I övrigt pågår just nu (läs hösten 2011) ett intensivt dialogarbete med de verksamheter som är eventuellt aktuella att ingå i Kulturväven på ett eller annat sätt. I första hand kommunala verksamheter. Faktorer att beakta är verksamhetens behov och önskemål, samt verksamhetens och nämndernas (som styr verksamheterna) vilja och möjligheter att vara en del av Kulturväven — helt eller delvis. När exakt de politiska besluten fattas rörande de olika verksamheternas medverkan eller inte medverkan är inte bestämt. Det är en fråga för verksamheterna och de nämnder som styr respektive verksamhet. Vissa kommunala ytor i Kulturväven kommer att innehålla permanent verksamhet, givetvis då i första hand kommunal verksamhet. Övriga ytor kommer delvis att vara hyrbara för den typ av verksamheter som har behov av lokaler då och då, exempelvis föreningar.

 
Vem bestämmer i slutändan vilka verksamheter som ska vara med och inte?
I första hand är det upp till verksamheterna och nämnderna att fatta beslut om medverkan i Kulturväven eller inte. Chefsforum är ett forum inom Umeå kommun där verksamhetscheferna träffas en gång i månaden för att diskutera och besluta om viktiga frågor. Det är Chefsforum som kommer att göra de nödvändiga vägvalen om vilka verksamheter som ska ingå i Kulturväven, men givetvis måste resultatet av tjänstemännens arbete upp till politiskt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott. Detta kommer att ske innan årsskiftet 2011/2012.

 
Vad kommer det att kosta verksamheterna att vara med i Kulturväven? När får vi veta detta?
Exakt vad hyreskostnaden blir för verksamheterna i Kulturväven beror på vad lokalanpassningen kostar. Vilka lokalanpassningar som behöver göras beror på verksamheternas behov, vilket vi också utreder nu i detalj (läs hösten 2011). En hyreskalkyl kommer Umeå kommun Fastighet att kunna precisera i mitten av 2012 ungefär.

Kommer verksamheterna att få högre hyra i Kulturväven än vad de har i dag? Om så är fallet, vem bekostar mellanskillnaden?
Eventuellt, men en precis hyreskalkyl kommer Umeå kommun Fastighet kunna göra först i mitten av 2012. Vem som bekostar mellanskillnaden, om det skulle bli så att verksamheter får en höjd lokalhyra, är inte beslutat. Det är en politisk fråga.

 
Hur ska Kulturväven ledas på lång sikt?
Detta är en jätteviktig fråga som projektgruppen har börjat titta på. Alla är överens om att huset kommer att kräva någon form av ledning för att försäkra att verksamheten bedrivs enligt den politiskt förankrade visionen.

 
Varför har man ritat ett hus innan man vet vad huset ska innehålla?
Förutsättningarna kring förverkligandet av Kulturväven är ett resultat av politiska beslut. Att tidsschemat är pressat beror på att politikerna vill att huset ska invigas och kunna användas under kulturhuvudstadsåret 2014.

 
Kommer tidplanen att hållas? Blir projektet försenat?
Det beror på en rad faktorer som är svåra att förutse, exempelvis överklagande av detaljplan. I nuläget (läs oktober 2011) har vi ingen anledning att tro att tidsplan inte kommer att hållas, men tidsplanen är pressad.

 
När ska huset stå klart? Under 2014 — men vid årsskiftet, i juni eller senare?
Byggnaden ska stå klar årsskiftet 2013/2014 och Kulturväven ska invigas i mitten av 2014, vilket är kulturhuvudstadsåret.

 
Hur ska Kulturväven användas under kulturhuvudstadsåret?
Det är för tidigt att säga. Först måste vi veta vilka verksamheter som ska fylla kommunens 15 000 kvadratmeter. När vi vet det kan vi sakteligen påbörja arbetet med att skapa ett program för Kulturväven år 2014.