Rijkan unniebelåhkuoh

jah unniebelåhkuogielah

Láhka unniebelåhkuoj jah unniebelåhkuogielij bijrra galggá várjjalit Sverjen rijkan unniebelåhkuojde, nïnnuostit sijjan máhttielisvuodijde jah riektájde bájdniet jah uvdietit unniebelåhkuogielijde mah leäh sámiengiella, meänkieli, suomangiella, jiddisch jah romani chib. Láhka, man vuođđuone leä räđđetusan unniebelåhkuopolitijkan strategijja, leäh Ubmejen kommuvnan uđđa veälgguogisvuodah jah uđđa riektáh sijjan uvdaste gieh dajddie dåhkijde guvllijeäh.

Sámiengiella, meänkieli jah suomangiella nïnnuosubba suöjieb edneh múvtieme tjudtjatusdáhvuojne iednamisne jah múvtieme fåbmadahkijne. Tjudtjatusdáhvuo sámien - jah suomangielien uvdaste gåbttjá Ubmejen kommuvnub.

Lágan mehte kommuvnna galggá:

diedietit unniebelåhkuojde lágan bijrra
vaddiet fámuob jah råđđasjit unniebelåhkuoj uvdastejjij
várjjalit/uvdietit gájkka unniebelåhkuogielijde jah kultuvrijde, ájnas mánáj hárráje
dievnuob vaddiet jah fállat fåbmadahkijde gávnadit ållást jalla åsij mehte sámien- jah suomangiellije guh gïhtjalvash búhth, jah áj jietjáh unniebelåhkuojgielijde jus sjeähttielis giellabarggijeh gåvdnijeäh
fállat mánáj- jah vuorrasijhuksuob ållást jalla åsij mehte sámien- jah suomangiellije guh gïhtjalvash búhth.

Máb kommuvnna dahká?

Ubmejen kommuvnan bargguo lágub duostuotjit älgij tjakttjasne j. 2009 guh vásstiedis räđđetusaste uđđastemendårjjagen bijrra búdij juvllamánuon sammá jábien. Kommuvnan uvdastejjedåhkkie dåjmijde vydnahe jah diedietemijde gárviete unniebelåhkuojde jah aktasne unniebelåhkuoj jaha dåjmate dahkuojde buöriebe dájđuoj guohtáje unniebelåhkuoj jah unniebelåhkuogielij bijrra kommuvnasne. Råđđasjiemieh unniebelåhkuoj buektth dájđuojde dahkuodárbuoj bijrra.

Láhka uvmassie gielijde

Räđđetus leä diedietemepláđijde dahkame uđđa lágan bijrra jah máb dahta merkkije sierra unniebelåhkuogielijde. Dássnie leäh diedietemepláđij lïhtsh úrjjelsámiengiellije, nuarttasámiengiellije jah julevusámiengiellije:

Riektáh nïnnuostuvveh rijkan unniebelåhkuojde

Rättigheter stärks för de nationella minoriteterna (dáruongiellije)

Jieniebe diedietemeh

Ubmejen kommuvnan diedietemepláđieh unniebelåhkuon uđđastemen bijrra
(pdf, dáruongiellije)

Rijkan unniebelåhkuoh jah tjudtjatusdáhvuoh (pdf, kártta, dáruongiellije)

Minoritet.se (Sámiediggien webbasijjie rijkan unniebelåhkuoj bijrra)

Räđđetusan unniebelåhkuopolitijkka (Räđđetusan webbasijjie)

Sidan uppdaterad 12-03-13 15:02 av Ulrika Eriksson, Stadsledningskontoret
Sidan är besökt 127 gånger

Ekttijvuohta

Guvlath bargguodåhkijne unniebelåhkuoj uđđastemen hárráje

Gájkh viesáth åjbmadh ságastallamen jah vujdnasen båkta bájdniet politijkárijde.

Luhkh jieniebuv dialogij jah vujdnasij vuöliesne (dáruongiellije)

Dálátje vyjjarh

Sámien ladnja girjjievuorkásne
Stáđđagirjjievuarkká Ubmejisne leä sámien ladnja.

Luhkh jieniebuv sámien ladnjan bijrra (dáruongiellije)

Dårjjage unniebelåhkuogielijde
Gielij jah ålmmagenmujtuoj instituhtta juogade stáhttadårjjagijde mah buöriedeäh vihtties almatjide máhttielisvuoduob åhppat jah ájaj bruvkkat jijtjase unniebelåhkuogielub rijkasne.

Luhkh jienabuv dårjjagen bijrra
(Institutet för språk och folkminnen)

Kontakt

Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå
090-16 10 00

Mejl, telefon och
andra kontaktvägar

Pressrum

Meny

Snabblänkar

Sök på umea.se/kommun

Kulturhuvudstad 2014, 2010 års internationella världspris för innovativ fritid, Årets Ungdomskommun 2008, Årets tillväxtkommun 2008, Sveriges IT-kommun 2007-2008, Guldlänken 2008, Sveriges kvalitetskommun 2005-2007, Sveriges bästa studentstad 2006 och Sveriges konstkommun 2005!