Startsida Umeå kommun

Frågor och svar

Varför gör ni det här?

Att en brand snabbt kan sprida sig upp till vinden och leda till omfattande egendomsskador är ett vanligt och välkänt problem i samband med bränder i radhus. Både Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tidigare uppmärksammat detta och uppmanat kommuner, byggare och boende att kontrollera och åtgärda problemet.

Genom att identifiera radhuslängor som är byggda med brister i tak- och vindskonstruktioner kan vi planera för hur vi ska agera i varje enskilt radhusområde om det skulle börja brinna. Då har vi bättre möjligheter att begränsa konsekvenserna. Vi kan också genomföra riktade åtgärder för att stärka fastighetsägarens brandskydd.

Vad tittar ni på vid platsbesöket?

Vi kontrollerar om det finns stor risk för snabb brandspridning till angränsande radhus vid en eventuell brand. Intressanta detaljer för oss är om vinden är gemensam eller sektionerad och hur sektioneringen i så fall är utförd. Vi kommer även att ta reda på hur yttertak och vindsbjälklag är utförda samt hur luftningen av vinden är utformad.

Vad händer om ni hittar fel?

Vi kommer att sammanställa materialet under hösten. Vi kan inte ge besked i enskilda ärenden innan dess. Är det så att vi bedömer att det finns allvarliga brister och att det därmed finns en överhängande risk för snabb brandspridning mellan radhusen kommer vi att inleda ett tillsynsärende och ställa krav på åtgärder. Om du som fastighetsägare inte håller med om eventuella krav så kommer du att kostnadsfritt kunna få din sak prövad av länsstyrelsen i första hand.

Behöver jag förbereda mig inför besöket?

Nej, det behöver du inte göra. Det du kan tänka på är att om åtkomst till vinden sker inifrån bostaden se till att vägen till, samt ytorna uppe på, vinden inte är belamrade med föremål som är hindrande eller kan komma till skada.

Hur får jag återkoppling efter platsbesöket? Vad händer nu?

Vi kommer inte kunna ge några besked om statusen på brandskyddet förrän i höst. Sammanställning av insamlade uppgifter sker områdesvis. Samtliga fastighetsägare kommer därefter att få återkoppling på hur vi bedömer brandskyddet.

På sidan "Det här gör vi nu" kan du hålla dig uppdaterad och läsa om hur arbetet fortlöper.

Hur vanligt är det med brister?

Svårt att svara på, men vid liknande projekt i till exempel Uppsala kommun har cirka hälften av inventerade radhus haft allvarliga brister som medfört att brandavskiljningen inte har fungerat.

Vad är ett radhus?

I detta projekt definieras radhus som bostäder som är sammanbyggda där nyttjanderättshavare disponerar ytan från golv till tak, oavsett om det rör sig om ett eller flera plan. Bostäder sammanbyggda via komplementbyggnad inkluderas inte (kedjehus). Ett radhus kan vara eget ägande, hyresrätt eller ingå som en del i en förening.

Är det här projektet något som är unikt för Umeå kommun?

Nej, motsvarande inventeringar har genomförts i flera andra kommuner. Bland annat har Uppsala, Jönköping, Linköping, Norrköping m.fl. genomfört stora inventeringar av hur brandskyddet är utformat i radhus.

Vem är det som är ansvarig för brandskyddet i ett radhus?

Enligt lagen om skydd mot olyckor är det fastighetsägare eller nyttjandesrättshavare till byggnader eller andra anläggningar som ska ha ett brandskydd i skälig omfattning. De ska i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

2 kap. 2 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor

En fastighetsägare har också ett generellt ansvar enligt Plan- och bygglagen (2010:900) att underhålla sin byggnad och se till att den håller en viss standard. Detta gäller även brandskyddet.

Har ni rätt att ställa krav på åtgärder?

Ja, enligt lagen om skydd mot olyckor är det kommunen som har tillsynsansvaret av att du som fastighetsägare har ett brandskydd i skälig omfattning. Kommunen får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen ska följas.

5 kap. 1 § samt 5 kap. 2 § andra stycket lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Har ni rätt att få tillträde till vinden?

Ja, enligt lagen om skydd mot olyckor har tillsynsmyndigheten, i det här fallet Umeå kommun, rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar samt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

5 kap. 2 § första stycket lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Kostar räddningstjänstens besök något?

Nej, nu när vi inventerar är platsbesöket helt kostnadsfritt. Är det så att vi inte får tillträde till radhusvindar som vi kan misstänka ha allvarliga brister kan vi med anledning av det komma att inleda ett tillsynsärende i stället. Ett sådant platsbesök kan bli förenat med en kostnad enligt den tillsynstaxa som Umeå kommun har beslutat om.

Vart vänder jag mig med frågor?

Mer information finns på www.umea.se/brandskyddradhus. Du kan också kontakta vår förebyggande enhet på 16 22 02. Ange din fastighetsbeteckning vid kontakt med oss.

Kommer det finnas ett slutdatum för när åtgärderna ska vara genomförda?

Ja, åtgärdstiden kommer sannolikt vara mellan 6–9 månader från att ett eventuellt beslut om krav på åtgärder skickats ut. Tiden för åtgärderna kan förlängas om det finns skäl för det, till exempel om man väntar på materialleverans eller liknande. Detta sker i samråd med Brandförsvar och säkerhet.

Hur vet man att lösningen som en anlitad entreprenör genomför blir tillräckligt bra?

Det är lämpligt att fastighetsägaren eller den som ska utföra åtgärden redovisar lösningen för Brandförsvaret innan den genomförs. Till exempel hur anslutningen mot yttertaket ska utföras med en principskiss eller liknande. Att det sedan blir hantverksmässigt rätt utfört i praktiken måste den som genomför åtgärden säkerställa.

Hur följer Brandförsvar och säkerhet upp att åtgärderna vidtagits och hur styrker jag som fastighetsägare detta?

Den som genomför åtgärden bör dokumentera i samband med genomförandet eftersom det kan vara svårt att verifiera i efterhand. Särskilt åtgärder som vidtas under taktäckningen, men ovan kondensskyddet i yttertaket.

Vilka åtgärder måste uppfylla nybyggnadskrav när man bygger om vinden?

Åtgärder som syftar till att återställa/återskapa den ursprungliga brandavskiljande förmågan kräver normalt inte bygglov eller anmälningsplikt så länge den yttre fasaden inte ändras. Om man däremot samtidigt renoverar taket och exempelvis byter taktäckning från tegel till plåt krävs det sannolikt bygglov.

Kan man få fuktproblem på vindarna om en meter av takfoten sätts igen på vardera sidan av de avskiljande väggarna?

Frågan har diskuterats med ett flertal konsulter, entreprenörer och besiktningsmän. Det generella samstämmiga svaret har tydligt varit att det inte medför några problem med fukt eller ventilation. Brandförsvar och säkerhet rekommenderar ändå att sakkunnig konsulteras i det enskilda fallet i samband med genomförandet.

Kontakt

Marcus Forsvall
brandingenjör
Brandförsvar och säkerhet
Umeå kommun
090-16 22 34
mejl

Christer Björkman
chef olycksförebyggande enheten
Brandförsvar och säkerhet
Umeå kommun
090-16 22 17
mejl

Förebyggande enheten
Brandförsvar och säkerhet
090-16 22 02

Kontakt

Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå
090-16 10 00

Kontaktvägar
Felanmälan
Förslag, synpunkter

Genvägar

Sök på umea.se/kommun

Umeå är en kulturstad i Europa. Här finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid.
Umeå kommun är regionens största arbetsgivare. Med gemensamma krafter skapar vi välfärd och samhällsnytta för kommunens invånare.