Startsida Umeå kommun

Anslutning mot yttertak

Det är viktigt att kontrollera de avskiljande väggarnas anslutning mot undersidan av yttertaket. I normala fall utgörs undersidan av yttertaket av ett kondensskydd i form av en träfiberboard (exempelvis masonit), plastduk eller råspont. Ovanför kondensskyddet finns det strö-/bärläkt och därefter taktäckningen, vanligtvis betongtakpannor eller korrugerad plåt.

Om kondensskyddet utgörs av masonit eller en plastduk är det vanligt att det finns stora brister i den brandavskiljande förmågan mellan radhusvindarna. Det beror på att när masoniten eller plasten blir utsatt för brand bågnar den och tappar sin form eller snabbt brinner igenom. Detta leder till att det bildas en glipa mellan bärläkten där brandgaser och sticklågor kan ta sig igenom till intilliggande vindsutrymme och sprida branden vidare.

Otäthet

Bilden visar hur en glipa kan uppstå mellan den avskiljande väggen och yttertaket om väggen är ansluten till exempelvis masonit eller plastduk. /Malmgren, 1997.

Exempel på åtgärder

Den bästa lösningen är att de brandcellsavskiljande väggarna förlängs till att bryta igenom yttertaket mellan radhusen. Ett alternativ kan vara att montera stenullsskivor mellan bärläkten som sluter tätt mot taktäckningens, plåten eller takpannornas, undersida. Då är det mycket viktigt att anslutningen blir tät och utförs på ett fackmannamässigt sätt. Tänk också på att stenullsskivorna kan behöva skyddas mot fukt med en underlagspapp eller liknande.

Stenull

Montering av stenull mellan bärläkten. Först läggs en 30 cm lång hård stenullsskiva. Därefter läggs en mjukare stenullsskiva av samma längd ovanpå för att fylla utrymmet mellan takpanna och hård stenullsskiva. Klicka på bilden för större format.

Det kan också finnas otätheter i anslutningen om kondensskyddet är lagd omlott ovanpå takstolarna vilket är vanligt om det utgörs av masonit eller plywood. Då bildas det triangelformade otätheter längs med hela takfallet som måste tätas med tätningsmassa i minst samma brandklass som väggen. Det är mycket viktigt att tätningsmassan är avsedd för ändamålet och tål direkt flampåverkan.

Om kondensskyddet utgörs av råspont är den brandavskiljande förmågan i regel bättre, men den behöver ändå kontrolleras noggrant. Det ska i det normala fallet också finnas en 60 cm bred gippsskiva i undersidan av yttertaket som löper från takfot till takfot för att fördröja en genombränning mellan den avskiljande väggen och råsponten.

Exempel på otäta anslutningar med olika typer av kondensskydd:

Exempel på otät anslutning mellan masonit och gipsvägg

Exempel på otät anslutning mellan masonit och gipsvägg. Klicka på bilden för större format.

Exempel på otät anslutning mellan plastduk och gipsvägg

Exempel på otät anslutning mellan plastduk och gipsvägg. Klicka på bilden för större format.

Exempel på otät anslutning mellan råspont och gipsvägg.

Exempel på otät anslutning mellan råspont och gipsvägg. Klicka på bilden för större format.

Exempel på triangelformad otäthet:

Triangelformader otätheter

Pilarna visar exempel på triangelformade otätheter som uppstår när skivorna läggs omlott. Klicka på bilden för större format.

Kontakt

Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå
090-16 10 00

Kontaktvägar
Felanmälan
Förslag, synpunkter

Genvägar

Sök på umea.se/kommun

Umeå är en kulturstad i Europa. Här finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid.
Umeå kommun är regionens största arbetsgivare. Med gemensamma krafter skapar vi välfärd och samhällsnytta för kommunens invånare.