Startsida Umeå kommun
Illustrationsplan på Vasaplans nya utformning, framtagen av WSP, Wingårdh arktitekter och Trivector

Illustrationsplan på Vasaplans nya utformning, framtagen av WSP, Wingårdh arktitekter och Trivector. Klicka på bilden för att se i ett större format.

Frågor och svar om Vasaplan

Ombyggnaden av Vasaplan

Varför byggs vasaplan om?

Ett fint och levande centrum har stor betydelse i Umeås utveckling. Nya Vasaplan är anpassad för att klara både dagens och framtidens resenärsflöden. När människor och verksamheter flyttar till Umeå behöver vi se till att staden räcker till för alla. Ombyggnaden innebär också att vi jobbar med att skapa hållbara och effektiva lösningar för el, vatten, värme och avlopp under markytan.

När ombyggnaden är klar har Umeå en modern terminal för bussar med ökad kapacitet, tillgänglighet och trafiksäkerhet. Nya Vasaplan kommer att ge bättre möjligheter för människor att åka buss, dvs mer hållbart resande och fler trivsamma mötesplatser.

Vem har bestämt att Vasaplan ska byggas om?

Tekniska nämnden har beslutat om ombyggnaden av Vasaplan.

Läs mer om vilka beslut som tagits och när

Varför bygger man om Vasaplan just nu, samtidigt som det byggs om på många andra ställen i centrum?

När ombyggnaden genomförs under 2017—2018 får Umeå kommun ett stadsbidrag som täcker en väsentlig del av den totala kostnaden.

Varför bygger man om Norrlandsoperan samtidigt?

Kommunen har bedömt det möjligt att genomföra båda ombyggnaderna samtidigt. Bussarna använder Operaplan som vändplats och Norrlandsoperan använder ytan utanför sin entré för sin ombyggnad.

Norrlandsoperans kostymateljé byggs ut för att förbättra arbetsmiljön. De två befintliga entréerna samlas i en gemensam entré och restaurangen byggs ut för att rymma fler sittande gäster. Arbetet beräknas vara klart hösten 2017.

Läs mer om Norrlandsoperans ombyggnad

Finns det någon kulturhistoria på Vasaplan som är värd att bevara?

Länsstyrelsen anser att det finns vissa byggnader med historiskt värde/byggnader som tillför platsen något och som ska tas i beaktning. Det är: Folkets hus, Mimerskolans Gympasal, Blå huset och eventuellt Utopia. Inget annat har framkommit kring speciella föremål på själva Vasaplan från Länsstyrelsens håll.

Gör man det här för att få bort alkisarna?

Alla får vistats på allmän platsmark. Umeå kommun bygger om Vasaplan för att öka kapaciteten för kollektivtrafiken och öka tillgängligheten. När staden växter behöver vi se till att även Vasaplan räcker till för alla.

Under byggandet av mittplattformen

Blir det lätt att hitta sin buss?

Det kommer att finnas kartor och information om bland annat tillfälliga hållplatser både på plats och på webben. I samband med bussarnas flytt kommer också trafikvärdar att vara på plats.

Var ska jag kliva på bussen och hur påverkas busstrafiken under ombyggnationen?

De flesta bussarna kommer att flyttas till Västra Norrlandsgatan under byggandet att mittplattformen. Det kommer att finns kartor över hållplatser både på webben och på plats.

Kommer man att kunna ta sig in till butiker och restauranger som ligger i fastigheterna runt Vasaplan under byggtiden?

Det kommer att vara möjligt att ta sig in via alla entréer runt Vasaplan hela tiden. Men ibland kan det vara provisoriskt ordnat.

Kan man gå över Vasaplan under byggtiden?

Passager över Vasaplan kommer att finnas på Rådhusesplanaden, Vasagatan och Västra Kyrkogatan i stort sett hela tiden. Vid några tillfällen kommer passagerna att vara stängda, t ex när takbjälkarna ska resas. Placeringen av passagen kan ändras med kort varsel.

Hur kan det bli bättre trafiksäkerhet och mer tillgängligt med mittplattformen?

Dagens trafiksituation är svår att hantera. Främst för barn, äldre och den som har en funktionsnedsättning kan det vara besvärligt att korsa Vasaplans alla filer på en gång. Mittplattformen medför en bättre och säkrare lösning. Plattformen gör det smidigt att byta mellan stadsbussarna, med säkra och tillgänglighetsanpassade gångpassager till och från plattformen. Man behöver dessutom bara korsa ett körfält i taget. Att fortsätta som idag har inte varit ett alternativ eftersom ett så brett gaturum, utan refug, är olämpligt ur ett trafiksäkerhets- och tillgänglighetsperspektiv. Dessutom blir det bättre plats längs fasaderna för gående, väl tilltagna sittplatser samt uteserveringar.

Raka hållplatser har valts för att utformningen ska fungera både på kort och lång sikt. Att förslaget utformas med rak kantsten innebär en hög flexibilitet där hållplatslägen kan anpassas efter rådande trafikupplägg och fordonsflotta (jämfört med dagens ”saxade” utformning som är mer specifikt anpassat efter dagens situation och typ av fordon). Dagens trafik är heller inte lika omfattande som den antas vara år 2030, utformningsförslagen tar höjd för framtida trafikvolymer.

Varför har ni valt en lösning där bussarna korsar varandras körbana?

Inför framtagandet av en ny utformning av Vasaplan gjordes en trafikutredning (med hjälp av Trivector Traffic), där flera alternativ utreddes. Trafikutredningen presenterades på möten och skickades på skriftlig remiss till ett flertal intressenter fastighetsägare, HSO, Länstrafiken, Region förbundet, Landstinget, bussbolagen som trafikerade Vasaplan vi den tidpunkten, polis, räddningstjänsten m fl. I samband med mötet med bussolagen deltog Nobina och deras fackliga ombud. Ultra (UKF) har under hela processen varit delaktiga i arbetet runt ombyggnaden av Vasaplan, både i arbetsgruppen och i styrgruppen för projektet. Möjligheterna att lämna synpunkter innan beslutet togs har varit goda. Utifrån trafikutredningen, remissvar och samråd togs beslut om att Vasaplan ska ha en mittplattform för att få en flexibel bussterminal med hög kapacitet för busstrafiken. Därefter startade gestaltningsarbetet.

Gatorna kommer att enkelriktas för att möjliggöra trafikering av mittplattformen. Den lösningen finns på fler platser och den möjliggör att man effektivt samlar trafiken, smidiga byten och att man bara behöver korsa ett körfält i taget vid passage, inte hela trafikplatsen.

Vår bedömning är att mittplattformen är en bättre och säkrare lösning än det vi har idag.

Nya Vasaplan efter ombyggnaden

Hur kommer mittplattformen vara utformad?

Mittplattformen är 6 meter bred och är dimensionerad för att klara både dagens och framtidens resenärsflöden. Det kommer att finnas vindskydd på mittplattformen, dessa är integrerade i plattformstaket för att väderskydden ska kunna användas av väntande bussresenärer på båda sidorna.

Om du vill titta på illustrationer hur det kommer att se ut finns de under fliken Vasaplans nya utformning.

Ska Vasaplan byggas om under hela 2018?

Mittplattformen byggs under sommaren 2017, 1 maj – 1 oktober. En del av resterande arbeten kommer att påbörjas under hösten 2017 men slutförs sommaren 2018.


Var ska regionbussarnas hållplatser vara i fortsättningen?
Regionbussarnas hållplatser kommer att ligga kvar på Vasagatan.

Var kommer det att finnas cykelparkeringar?
Två större cykelparkeringar kommer finnas på Vasaplan, vid en vid Folkets Hus och en i närheten av resturangen Ronya. Det planeras även för en större cykelparkering på Vasagatan strax söder om Vasaplan.

Hur ska man passera körbanor?
Det kommer att finnas passager i vardera ända av mittrefugerna, d.v.s. totalt 8 passager. Passagerna kommer att vara tydligt utmärkta.

Var kommer man att kunna stå i skydd för väder och vind?

Plattformen är väderskyddad med tak, vägg- och glaspartier.

171004 - Det saknas en list mellan glastaket och dagvattenrännan som gör att det tillfälligt rinner in vatten. Listen monteras så snart vi fått den. Om vinden blåser in regnet från någon sidan kan man stå på andra sidan glaset och ändå ha koll på när bussen kommer.


Var ska färdtjänst kunna stanna för på och avstigning.
Det kommer att finnas angöringsytor för färdtjänst utanför Utopia, utanför Comfort hotell samt vid nya badhuset Navet.

Var kan jag läsa om förändringen?

Mera information finns på kommunens webbsida www.umea.se/vasaplan. Här kommer även informationen uppdateras varje vecka under byggtiden.


Gestaltning

Vad blir nya vasaplans karaktär/identitet?

En modern bussterminal med ett långsträckt skärmtak som med hjälp av sin karaktär tar platsen i besittning och ger alla olika omkringliggande fasader med olika årtal/materialval/utseende en sammanläkande lugnande effekt. Dess samspel med sidoytorna intill fasader med gruppvisa möbleringen av sittplatser, murar, cykelparkeringar skapar en lättorienterad plats med många funktioner och förhoppningsvis ett rikt folkliv. Olika typer av gruppvis placerade träd med både vårblomning, höstfärg och vinterkaraktär ger årstidsväxling och en mänskligare skala till platsen.

Vad är grundtankarna bakom utformningen?

Tanken är att ombyggnationen av Vasaplan främst ska kunna hantera en utökad kapacitet och framkomlighet för kollektivtrafiken genom att skapa en välfungerande bussterminal med en förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet där man känner sig trygg. Även om busstrafiken är prioriterad på platsen har tanken varit att skapa en trivsam arkitektonisk vistelseyta genom att utforma en attraktiv mötesplats och en levande urban plats (urban i form av funktionsblandningen, dess intensiva användning, mångfalden, folklivet.)

Hur har man tagit hänsyn till medborgardialogen?

Det som framkommit i medborgardialogen har sammanfattats och genomsyrar projektbeskrivningen som utgör underlag till gestaltningen. Många önskemål har tillgodosetts i det framtagna gestaltningsprogrammet.


Medborgardialogen sammanfattad i ord;

  • Urbant
  • Mötesplats
  • Välkomnande
  • Plats för att stanna upp och vara även om man inte skall resa med buss
  • En plats där man gärna missar en buss och tar nästa – en plats som fyller behov
  • Tryggt
  • Omhändertaget
  • Överskådligt
  • Icke kommersiellt
  • Varm bekväm väntan
  • En plats -personifiera ”Umeå Andan”
  • Tillåtande/inkluderande
  • Levande
  • Inspirerande
  • Lekfullt
  • Oväntad (ej representativ)



Hur har ni tänkt kring tillgängligheten?

Tillgänglighet är viktig på den här typen av plats och ett av syftena till att Vasaplan byggs om. Åtgärder för att tillgodose tillgängligheten har i gestaltningförslaget bland annat handlat om att hålla ytor fria från snö vintertid genom markvärme. Att man utan att passera höjdskillnader och att man med med så små sidolutningar som möjligt ska kunna ta sig till och från målpunkter och busshållplatser. Tillgänglighetsanpassning handlar också om att skapa en "lättläst" plats med naturliga ledstråk, dvs att det ska vara lätt och logiskt att följa fasader, markmaterial och/eller ev. möblering av rummet.

Var kommer man att kunna stå i skydd för väder och vind?

Illustrationerna av mittrefugen visar att platsen är väderskyddad med tak och väggpartier. Arbetet med detaljerna hur Vasaplan ska utformas har påbörjats och pågår fram till februari 2017. Där kommer också behovet av vindskydd att bearbetas vidare. Att skapa god komfort när man väntar på bussen är självklart viktigt.


Hur tänker ni kring ljussättningen (belysning)?

Vasaplans ljussättning ska tjäna många syften, från identetsskapande till orienterbarhet och ren funktionsbelysning i trafiksammanhanget. Den ska ge en tydlig naturlig identitet och orienterbarhet. Skärmtaket blir, som en ljust hjärta, centralt i upplevelsen av platsen kvällstid och ytorna runt om detta underordnar sig på ett balanserat sätt.

Vasaplan ska kännas som en trygg plats. Belysningen ska finnas förstärkt på de platser där trafiksäkerheten behöver var hög dvs vid gångpassager. Belysningen ska finnas på olika nivåer, med olika sorters ljusintensitet och med både varmt och kallt ljus anpassat för att skapa en lättläst (lättorienterad) och trygg plats. Belysningen ska ingå som en bärande del i gestaltningen för att lyfta platsens helhet.

Varför sparas inte fler björkar?

Björkarna står idag på vasaplans ”golvnivå” men med upphöjda buskytor omkring sig där jorden intill stammarna är uppfylld. Det har gjort att björkarnas rötter letat sig upp i jorden och därför inte går att frilägga helt. De behöver ha en planteringslåda (såsom idag) även om buskarna tas bort. Planteringslådan hindrar i vissa fall sikt/flöde av människor på sidoytor och försvårar också en möblering av sidoytorna därför har beslut tagits att inte spara alla björkar. I projekteringsskedet (under hösten) utreds om några björkar kan sparas trots allt, på norra sidan.

Björkar på södra sidan om mittrefugen (dvs där entréer till Utopias, O´learys, Vasakyrkan mfl ligger) hamnar för nära/i de nya körytorna för bussarna vilket gör att dessa björkar inte kommer att kunna sparas.

Frågor om bussarnas turer, priser mm

Om du har frågor som rör bussturer, priser mm så finns svaren på Länstrafikens webb, www.tabussen.nu


Kontakt

Lena Karlsson Engman (S) ordförande
tekniska nämnden
Umeå kommun
090- 16 13 29
070-296 12 32
mejl

Stefan Nordström (M)
vice ordförande
tekniska nämnden
070-690 79 39
mejl

Karin Isaksson
park- och gatuchef
Umeå kommun
090-16 14 39
070-332 25 32
mejl

Gunnar Teglund
projektledare
Umeå kommun
070-340 14 57
mejl

Eva Henriksson
landskapsarkitekt
WSP Sverige AB
010-722 68 12
070-227 59 05
mejl

Gert Wingårdh
arkitekt
Wingårdh arkitekter
010-788 10 00
mejl

Mer information

Kontakt

Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå
090-16 10 00

Kontaktvägar
Felanmälan
Förslag, synpunkter

Genvägar

Sök på umea.se/kommun

Umeå är en kulturstad i Europa. Här finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid.
Umeå kommun är regionens största arbetsgivare. Med gemensamma krafter skapar vi välfärd och samhällsnytta för kommunens invånare.