Startsida Umeå kommun

Vanliga frågor om trafiksäkerhet

Hur arbetar kommunen med trafiksäkerhet?

Umeå kommun arbetar sedan många år tillbaka systematiskt med trafiksäkerhetsfrågorna i kommunen. Kommunen har tillgång till skadestatistik från sjukvården. Det innebär att vårt arbete baserar sig på fakta om var olyckor faktiskt sker. Statistiken sammanställs i en trafikdatarapport som fokuserar på att finna skadedrabbade platser. Tekniska nämnden beslutar om åtgärder i enlighet med Trafikdatarapporten. Nämnden beslutar även om mål och åtgärdsområden i det trafiksäkerhetsprogram som regelbundet arbetas fram. Förebyggande arbete görs kontinuerligt utifrån erfarenhet och forskningsresultat. Trafikmätningar som ger information om hastighet och trafikflöden används som underlag om var åtgärder bör göras.

Varför bygger Umeå kommun så många cirkulationsplatser och farthinder?

Cirkulationsplatser och farthinder byggs för att få en säker trafikmiljö. Genom kommunens trafiksäkerhetsarbete sedan 1990-talets början har antalet omkomna fotgängare som blivit påkörda av ett motorfordon minskat med 67 procent (två tredjedelar) och antalet omkomna bilister minskat med 46 procent (halverats). I dag finns det ca 70 cirkulationsplatser och drygt 100 farthinder i Umeå (inkl. Trafikverkets cirkulationsplatser).

Den första cirkulationsplatsen byggdes 1991, på E4 vid Coop Forum.

Läs mer om cirkulationsplatser

Varför bygger Umeå kommun raka busshållplatser?

Vi har valt att följa de riktlinjer som finns för busshållplatser i stadsmiljö. Raka hållplatser förenklar för bussen att stanna/starta och ökar dess framkomlighet. Raka hållplatser med hög kantsten underlättar också på- och avstigning för personer med funktionshinder. Bussen kan köra nära kanten och sänka ned golvet så att det i princip blir plant insteg från hållplatsen till bussen. Detta är en fördel bl a för personer med rullstol, rullator, barnvagn eller synskada.

Raka hållplatser gör också att bilister får svårare att köra om och tvingas sänka farten eller vänta bakom bussen. På gator med bussar i linjetrafik är vi angelägna om att prioritera bussens framkomlighet framför bilisternas, varför raka hållplatser numera används som standard såväl i Umeå som i många andra städer. Detta utifrån att vi är måna om att hålla nere restiden för bussarna så att så många som möjligt väljer bussen framför bilen.

Vem beslutar om farthinder på gator/vägar?

Väghållaren, t.ex. Trafikverket eller kommunen, är enligt lag skyldig att se till att vägen är säker och farbar. Detta ansvar kan inte överlåtas, varför något tillstånd för att t.ex. sätta ut egna farthinder inte kan ges på vägar där Trafikverket eller kommunen är väghållare.

På enskilda vägar är det t.ex. en vägförening som är väghållare och har det ansvaret. Vägföreningen kan då - om de anser att det är motiverat att anlägga trafikhinder - besluta om detta själv och styrelsen verkställer beslutet. När det gäller bidragsvägar måste samråd ske med Trafikverkets region så att hindren sätts upp på ett trafiksäkert sätt och att inte bidragsrätten påverkas av hindren.

Vad ska jag tänka på när jag som fordonsförare tar mig fram i Umeå?

Visa hänsyn till dina medtrafikanter. Om du kör bil, se till att anpassa hastigheten så du har möjlighet att stanna i miljöer där oskyddade trafikanter (fotgängare, cyklister, mopedister) vistas. Om du cyklar, säkerställ att du syns genom att ha lysen och reflexer.

Tänk på att bromssträckan blir längre vid halt väglag och att du kanske inte syns lika bra på grund av snö eller mörker.

Läs gärna fler tips på vad du kan göra för att minska olycksrisken.

På vilken sida ska jag gå på en gemensam gång- och cykelbana?

Deald gång- och cykelbana vägmärke

På en gemensam gång- och cykelbana ska cyklisten cykla på höger sida i färdriktningen och fotgängaren bör gå på vänster sida i färdriktningen.

Delad gång- och cykelbana vägmärke
Deald gång- och cykelbana vägmärke

På en delad gång- och cykelbana ska cyklisten cykla på höger sida i färdriktningen på sin del av banan. Fotgängarna går på höger sida i färdriktningen på sin del av banan.

Det innebär i båda fallen att fotgängaren möter cyklisten öga mot öga istället för att bli överraskad av en cyklist som kommer bakom ryggen.  Regelverket framgår av Trafikförordningen.

Läs mer om regler för gående och cyklister

Vem beslutar om hastigheten?

Umeå kommun beslutar om hastighet inom tättbebyggt område och Länsstyrelsen beslutar om hastighet utanför tättbebyggt område. Kommunen och/eller Länsstyrelsen kan hjälpa dig om du är osäker på om gatan/vägen ligger inom eller utom tättbebyggt område.

Tekniska nämnden tar beslut om hastighetsplaner. Dessa finns på kommunens hemsida: www.umea.se/hastighetsoversyn

Beslut om ändrad hastighet som inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt kan tas av tjänstepersoner.

Vad är det som avgör vilken hastighet det blir?

Under åren 2009-2014 har kommunen arbetat med en hastighetsöversyn inom alla tättbebyggda områden i kommunen. Målet med hastighetsöversynen är att öka trafiksäkerheten och tryggheten, minska buller och utsläpp och därigenom skapa en attraktiv stad. En del i översynen handlar också om att anpassa hastigheterna till de nya hastighetsbegränsningar som riksdagen beslutat om samt att göra enhetliga/likvärdiga bedömningar av hastighetsbegränsningarna i staden.

Metoden som användes vid hastighetsöversynen prioriterar bland annat kollektivtrafik för att hållbara transportsätt ska ha god framkomlighet. På kollektivtrafikens stomlinjenät ska hastigheten därmed i huvudsak vara 40 eller 50 km/tim. I översynen beaktades bland annat trafikflöden, hastigheter, om passager för fotgängare är hastighetssäkrade och om separat vägnät för fotgängare och cyklister finns.

 


Kontakt

Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå
090-16 10 00

Kontaktvägar
Felanmälan
Förslag, synpunkter

Genvägar

Sök på umea.se/kommun

Umeå är en kulturstad i Europa. Här finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid.
Umeå kommun är regionens största arbetsgivare. Med gemensamma krafter skapar vi välfärd och samhällsnytta för kommunens invånare.