Kunskapssynen i läroplanen

Kunskapssyn innan dagens läroplan

Innan 1994 kom hade vi en kvantitativ syn på kunskapsuppdraget, och fokus låg på olika ämnens faktainnehåll. Eleverna skulle kunna memorera och lära sig utantill och färdigheter skulle tränas så att de "satt i ryggmärgen". Något förenklat skulle man kunna säga att ur ett kvantitativt perspektiv är kunskap mätbart, exempelvis att antalet rätt på ett prov eller läxförhör är ett mått på hur god kunskap man har i ämnet.

Dagens kunskapssyn 

Den syn på kunskap och lärande som skolan i Sverige bygger på idag är kvalitativ.  Det innebär att även andra kvaliteter än kunskaper om fakta och begrepp lyfts fram. Det räcker inte att kunna Europas huvudstäder som ett rinnande vatten för att få höga betyg. Eleverna behöver också vara aktiva i sitt eget lärande och utveckla olika färdigheter och förmågor, som t.ex. beskriva och förklara, göra jämförelser, dra slutsatser och lösa problem. Eleverna måste kunna se och förstå sammanhang, delta aktivt i en diskussion och kunna undersöka något och dra egna slutsatser.

 
Den kunskap som eleverna förväntas utveckla är inte mätbar, och kan inte fångas in med begreppen kan-kan inte. Det handlar inte bara om rätt eller fel utan om lägre eller högre kvalitet. Kvalitativa mål kan alltså uppnås på olika sätt och i varierande grad. Vid ett givet tillfälle har en elevs förmåga utvecklats upp till en viss nivå. Ta t.ex. förmågan att argumentera för en ståndpunkt. Det är inget man kan eller inte kan, utan det är något som kan göras mer eller mindre väl. Barn i förskoleåldern argumenterar för sina ståndpunkter på sitt sätt och forskare argumenterar på ett helt annat sätt.

 
Lärarens roll blir till stor del att handleda eleverna och lägga upp undervisningen så att eleverna får chans att träna på de färdigheter och förmågor som de behöver utveckla, och att de själva ska bli medvetna om det egna lärandet.