Temaförslag

På hållbar väg (året runt)
Finns det bra och dåligt skräp? Hur ser de olika kretsloppen ut i naturen? Spelar det någon roll vad man handlar? Varifrån kommer alla våra saker och varför? Vad kan man göra på den egna skolan som leder in på en hållbar väg. Förhoppningsvis leder detta också till diskussioner och funderingar. Vi försöker reda ut begreppet "hållbar utveckling" och vad de orden kan stå för. Dagen innehåller övningar både inne och ute.

Det här temat passar extra bra den kallaste och mörkaste tiden på året, eftersom det inte kräver några längre stunder utomhus.

Språk ute (året runt)
Lek och lekar med ord på svenska eller engelska.

Matte ute (året runt)
Siffror, rörelse och lek innehåller detta tema.
Hur mäter man trädets höjd? Hur många metersnören lång är din kompis? Hur många ben har tre myror och en spindel tillsammans? Kan man träna multiplikationstabellen och geometriska figurer på ett annorlunda sätt?

Eld (året runt)
Elden har alltid fascinerat människan. Den har både skyddat oss mot kyla och faror genom årtusenden. Vi pratar om eldens historia och om olika sätt att göra eld. I grupper får sedan eleverna i uppgift att göra upp en egen eld med moderna eldstål.
Den här dagen plockar vi gärna fram muurikkan och/eller spritköken och tillagar lunchen ute.

Smådjur i vatten (augusti - oktober och maj - juni)
Många av de småkryp vi ser flyga omkring på sommaren har tillbringat större delen av sitt liv i vatten. Varför och hur skiljer de sig från krypen som föredrar att leva på land? Vi lär oss utseenden och namn på de vanligaste småkrypen och fascineras av deras överlevnads-strategier.

 
Nedbrytare (augusti - oktober,  maj - juni)
Naturens egen stora kompost bryter ner dött växtmaterial och för näringsämnena vidare i kretsloppet.
Markens småkryp och svampar synas och vi lär oss skilja på insekter och spindeldjur, maskar och larver. Som avslutning får några fångade småkryp bli TV-stjärnor.
 

Växter i vår närhet (augusti - september, maj - juni)
Carl von Linné sorterade in växter i en speciell ordning och gav dessa ett släktnamn och ett artnamn. Det var länge sedan men indelningen gäller än i dag.
Vi tittar närmare på våra allra vanligaste växter och träd i skolans närhet.
 

Fåglar (mars - juni)
De finns överallt, vissa hela året, andra bara under sommarhalvåret. Vi koncentrerar oss på våra vanligaste fåglar i vår närhet. Innan vi går ut lyssnar vi och försöker lära oss känna igen både läten och utseenden.
När man är ute på en fågelexkursion får man ta det som bjuds. Så det gäller att gnugga ögonen, tvätta öronen och använda all tillgänglig iakttagelseförmåga.

 
Granskogen (augusti - oktober, april - juni)
Den är vårt lands vanligaste skogstyp. I den rymmer också våra vanligaste djur och växter. Hur kan näringskedjan se ut i en gran? Hur klarar spindlarna kylan? Vad är det för skillnad på en mossa och en lav? Vilken mossa fungerar bäst som blöja? Varför behåller granarna barren på vintern?

 
Naturen på vintern (november - april)
Djuren på vintern: Vad har djuren för tricks för att klara denna kalla mörka årstid? Hur gör vi människor? Att med hjälp av spår läsa av dagens eller nattens aktiviteter från skogens invånare är ett spännande äventyr. Men för att det ska lyckas bra krävs det bra förutsättningar i form av spårsnö.
Växterna på vintern: Ganska lätt är det att känna igen ett lövträd på sommaren, speciellt för oss här i norra Sverige som inte har så stor artrikedom. Men hur känner man igen träden på vintern? Vilka strategier har de för att klara den kalla, torra vintern?

Med GPS i naturen (året runt)
Vi tar hjälp av sateliterna som cirkulerar runt planeten när vi orienterar oss fram i terrängen med en GPS. Vad finns det mer för hjälpmedel och riktmärken som man kan använda sig av för att gå åt rätt håll? Om man har gått vilse -vad gör man då?

Hösttermin
1.Språk/matte
2.Nedbrytare
3.Eld
4.Naturen om vintern
5.På hållbar väg

Vårtermin
1.På hållbar väg
2.Naturen om vintern
3.Eld
4.Fåglar
5.Smådjur i vatten