Startsida Umeå kommun

Varför serveras lättmjölk och smörgåsfett med bra fettkvalitet i skola/förskola?

Svaret är att vi vill att barnen ska erbjudas den mat som, enligt vetenskapen, är bäst för deras hälsa.

I dag får nästan alla barn i Sverige i sig mindre fleromättat fett men mer mättat fett än rekommenderat. Risken att få höga blodfetter, som senare i livet kan leda till hjärtsjukdom, minskar om man byter ut en del av det mättade fettet mot fleromättat omega-3- och omega-6-fett. Ett enkelt sätt att göra det är att ersätta fet mjölk med lättmjölk och smör med matfett med bra fettkvalitet. Därför rekommenderar vi det i våra råd om bra mat i förskolan.

Barns matvanor och hälsa

Nästan alla 4-åringar får i sig mer mättat fett än rekommenderat, men för lite av de fleromättade fetterna omega-3 och omega-6 eftersom vi i Sverige äter mycket mejeriprodukter som mjölk, fil, yoghurt, grädde och ost, och feta charkuterier som korv - livsmedel som innehåller relativt mycket mättat fett. Samtidigt äter vi ganska lite olja, nötter och fet fisk, som innehåller fleromättat fett. Den forskning som finns visar att barn som äter mättat fett i nivå med rekommendationerna får lägre blodfettnivåer och bättre insulinkänslighet än barn som äter mer mättat fett än rekommenderat. Höga blodfetter kan öka risken för hjärtsjukdom senare i livet. De flesta barn äter i dag lagom mycket fett – så det handlar om att byta en del av det mättade fettet mot fleromättat. Eftersom matvanor grundläggs tidigt i livet är det bra om man redan som barn får möjlighet att skapa sig hälsosamma matvanor.

Lättmjölk

För att få tillräckligt med bland annat kalcium rekommenderas barn en halvliter mjölk och mjölkprodukter per dag. En fyraåring som äter och dricker en halv liter 3-procentiga mjölkprodukter får i sig 15 gram fett. Av det är 10 gram mättat. Det blir då inte mycket utrymme kvar för ost, korv, köttbullar, crème fraiche och grädde, som också innehåller mycket mättat fett. En halv liter lättmjölk innehåller knappt 2 gram mättat fett. Lätt- och mellanmjölk är dessutom viktiga källor till D-vitamin, som vi i Sverige har svårt att få tillräckligt av.  Har man magra barn som man tycker får i sig för lite energi är det bättre att använda lite mer olja, gärna rapsolja, i maten än att servera fet mjölk.

Smörgåsfett med bra fettkvalitet

Nästan alla barn i Sverige får i dag i sig för lite fleromättat fett. Olja och oljebaserade matfetter som margarin är viktiga källor till fleromättat fett medan smör och mjölkprodukter innehåller betydligt mindre. Till barn i förskolan rekommenderar Livsmedelsverket smörgåsfett med bra fettkvalitet och minst 70 procent fett eftersom det är ett enkelt sätt att byta mättat mot fleromättat fett.

Ett barn som äter fyra smörgåsar om dagen får i sig ungefär 20 gram smörgåsfett från smörgåsarna. Barn som använder smörgåsfett med bra fettkvalitet på smörgåsarna får i sig tio gånger så mycket fleromättat fett som barn som i stället äter smör.

För den som inte vill äta smörgåsfett gjort på olja finns det andra sätt att få i sig de viktiga fleromättade fetterna omega-3 och omega-6. Man kan till exempel använda lite mer olja i matlagningen, droppa lite olja på brödet eller äta mer fet fisk.

Under en längre tid har det förekommit rykten om att margariner kan innehålla farliga rester av lösningsmedel. Därför valde Livsmedelsverket att göra en undersökning för att få aktuella fakta. I undersökningen ingick de stora märkena av vanliga smörgåsfetter – smör, Bregott och margariner. Undersökningen visade att alla undersökta produkter, även smör och Bregott, innehöll låga halter av lösningsmedelsrester. I alla fall utom ett låg halterna långt under gränsvärdena. Man behöver alltså inte vara orolig för att fortsätta äta margariner. Läs mer om analysresultatet i högerspalten.

Extra fett i maten till de yngsta

De minsta barnen, 1-2 år, behöver lite energirikare mat och kan därför behöva en extra tesked olja, gärna rapsolja, eller annat flytande fett i sin portion mat. På så vis får de samtidigt i sig de fleromättade fetterna omega-3 och omega-6 som behövs för att hjärnan, immunförsvaret och andra viktiga organ och funktioner ska kunna utvecklas normalt.

Måste man följa råden?

Livsmedelsverkets råd om maten i skolan utgår från svenska och nordiska näringsrekommendationer och från de matvanor vi har i Sverige. Råden är ett hjälpmedel för att planera menyer som ger barnen en hälsosam sammansättning av proteiner, kolhydrater och fetter och ett tillräckligt intag av fibrer, vitaminer och mineraler. Självklart är det möjligt att sätta ihop en matsedel med bra näringsinnehåll även om man inte följer alla råd. Det är något varje förskola eller kommun får ta ställning till. Men om man gör ändringar är det viktigt att kompensera näringsmässigt för de ändringar man gör. Om man väljer fet mjölk, smör och feta mejeriprodukter i stället för lättmjölk och smörgåsfetter gjorda på olja till vardags kan det lätt innebära ett för högt intag av mättat fett och ett för lågt intag av fleromättat. För att få en hälsosam fettsammansättning måste man då minska på andra produkter med högt innehåll av mättat fett, till exempel ost och charkprodukter som korv och smörgåspålägg. Man kan heller inte dricka samma mängder mjölk som om man väljer lättmjölk. Mindre mängder av dessa livsmedel innebär minskat intag av de olika vitaminer och mineraler som de innehåller, till exempel kalcium och D-vitamin i mjölk och ost, järn i blodpudding och leverpastej etc. Det kan också vara svårt att få tillräckligt med fleromättat fett, som finns i vegetabiliska oljor och smörgåsfetter gjorda på olja. Väljer man smörgåsfetter med bra fettkvalitet och lättmjölk till vardags finns det däremot oftast utrymme att då och då välja smör och andra feta mejeriprodukter utan att det påverkar den totala fettkvaliteten alltför mycket. Snacks, glass och choklad bidrar också med mättat fett. Men även för barn som håller igen på sötsaker är det svårt att få lagom mängd mättat respektive omättat fett utan att tänka på vilken typ och hur mycket mjölk, ost och charkuteriprodukter barnen äter. Enligt Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor från 2003 var mjölk, fil och ost de största källorna till mättat fett.

Kontakt

Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå
090-16 10 00

Kontaktvägar
Felanmälan
Förslag, synpunkter

Genvägar

Sök på umea.se/kommun

Umeå är en kulturstad i Europa. Här finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid.
Umeå kommun är regionens största arbetsgivare. Med gemensamma krafter skapar vi välfärd och samhällsnytta för kommunens invånare.