Ditt val gör skillnad!

Nu är det allvar. Igen. Smittspridning av covid-19 är stor i Västerbotten, just nu den största i landet, och det ser inte ut att vända, meddelar Region Västerbotten. Det innebär konsekvenser för oss alla, för sjukvården och för hela samhället. Du och alla andra MÅSTE lyssna och följa råd och restriktioner! Nu. Läs mer på 1177.se eller här på kommunens webbplats.

Ditt val gör skillnad!

Nu är det allvar. Igen. Smittspridning av covid-19 är stor i Västerbotten, just nu den största i landet, och det ser inte ut att vända, meddelar Region Västerbotten. Det innebär konsekvenser för oss alla, för sjukvården och för hela samhället. Du och alla andra MÅSTE lyssna och följa råd och restriktioner! Nu. Läs mer på 1177.se eller här på kommunens webbplats.

Anna Arnqvist, vicedekan för forskning och forskarutbildning vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet.

"Emmanuelle Charpentier är en fantastisk ambassadör för Umeå", säger Anna Arnqvist, vicedekan för forskning och forskarutbildning vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet.

Nobelpris med Umeå i sitt DNA

Det blir ett annorlunda firande i år, då pandemin flyttar den klassiska Nobelfesten ut på webben och prisutdelningen sker på olika orter runt om i världen. Men på Umeå universitet blir det ändå tårtkalas, då Umeå är representerat bland årets Nobelpristagare.

10 december är det åter dags för Nobeldagen, och i år finns Umeå universitet representerat när forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelas Nobelpriset i Kemi för sin upptäckt av gensaxen, CRSPR/Cas-9.

– Emmanuelle Charpentier är en fantastisk ambassadör för Umeå. Vi vet sedan tidigare att vi har några excellenta forskningsmiljöer, Nobelpriset till Emmanuelle är ett kvitto på det, säger Anna Arnqvist, vicedekan för forskning och forskarutbildning vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet.

Anna Arnqvist, vicedekan för forskning och forskarutbildning vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet.

"Att forskning som togs fram hos oss i Umeå får det största vetenskapliga priset man kan tilldelas är oerhört betydelsefullt för Umeå universitet”, säger Anna Arnqvist.

En forskningsmiljö i fronten

Nobel-spekulationerna kring CRISPR har gått varma ända sedan upptäckten gjordes i Umeå 2012, och i oktober stod det alltså klart att fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna är 2020 års vinnare av Nobelpriset i kemi. Charpentier rekryterades till Umeå universitet 2008, där hon har lett en självständig forskargrupp vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS).

– Infektionsbiologi är en av flera excellenta vetenskapliga miljöer vid Umeå universitet, och för att skapa en sån miljö krävs en rad faktorer: tillräckligt stor kritisk massa av forskare, aktiv kunskapsöverföring mellan forskare, förnyelse av metoder, god tillgång till utrustning och gärna att forskare har olika utbildningsbakgrund och spetskunskaper. En sådan forskningsmiljö, där många forskargrupper befinner sig i fronten i sina ämnen, är attraktiv och gör att fler söker sig hit. säger Anna Arnqvist.

Umeå universitet har en miljö som är väldigt bra för den yngre forskaren – korta avstånd både geografiskt och attitydmässigt.

Gregory Neely, professor i psykologi

Gregory Neely är professor i psykologi och en av de internationella forskare som sökt sig till Umeå universitet.

Allt samlat på samma campus

Beteendevetarhusets lokaler på Umeå universitets campusområde är ovanligt tysta och öde. Sedan pandemin utbröt sker majoriteten av undervisningen via webben, och både studenter och personal arbetar hemifrån. Gregory Neely är professor i psykologi och prodekan vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, och uppvuxen i en förort till Milwaukee, på gränsen mellan Wisconsin och Illinois. Han har själv upplevt att komma som internationell forskare till Umeå universitet, efter examen vid University of Minnesota, doktorandtjänst vid Stockholms universitet och postdok vid Yale.

– Umeå universitet har en miljö som är väldigt bra för den yngre forskaren – korta avstånd både geografiskt och attitydmässigt. Allt finns samlat på samma campus, och arbetar du med projekt som kräver kompetenser från olika områden så finns en närhet och prestigelöshet som gör samarbetet enkelt och smidigt, säger Gregory Neely.

Gregory Neely, professor i psykologi och en av de internationella forskare som sökt sig till Umeå universitet.

"Umeå erbjuder allt som en storstad har av kulturliv och restauranger, men med korta avstånd och en prestigelös attityd. Det underlättar tillvaron och gör att man kan fokusera på forskningen”, säger Gregory Neely.

Tid och resurser till fokus

Gregory Neely lyfter även Umeås egenskaper som stad – närheten till allt, och utbudet av kultur, nöje och natur. I valet mellan Cambridge, Oxford eller Umeå kan det praktiska fälla avgörandet för en eftertraktad forskare.

– Ofta har forskaren partner och familj och då ska vardagen gå ihop med arbete, barnomsorg och fritidsintressen. Det återkommer ju Emmanuelle Charpentier ofta till om sin tid i Umeå – att hon fick möjligheten att i lugn och ro fokusera på sitt arbete.

Kan fungera som en inspiration

Gregory Neely tror också att forskningen, som nu belönas med Nobelpris och har utförts vid Umeå universitet, kan få effekter – både på kort och lång sikt.

– Kanske framför allt internt kan vi nog se en omedelbar effekt inom kemi och medicin – att fler internationella forskare söker sig hit. På längre sikt kan hela universitetet påverkas, det blir en inspiration för forskare inom olika ämnen och forskningsområden att se vad som faktiskt är möjligt att åstadkomma här.

Anna Arnqvist, vicedekan för forskning och forskarutbildning vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet.

10 december firar den medicinska fakulteten vid Umeå universitet lite extra – då Nobelpriset i kemi delas ut för forskning som utförts just här. Anna Arnqvist menar att Umeå kan erbjuda excellenta forskningsmiljöer och att priset till Emmanuelle Charpentier är ett kvitto på det.

Mer information

Gensaxen, eller CRSPR/Cas-9 som är det fullständiga namnet, är en metod som möjliggör att klippa och klistra i DNA utan att tillföra främmande DNA. Tekniken utnyttjar bakteriernas egna försvarssystem och används i dag främst för att stänga av eller ändra gener.

Metoden togs fram 2012 av Emmanuelle Charpentier när hon var gruppledare vid MIMS, Umeå universitet. 2020 tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna Nobelpriset i kemi för upptäckten.

Umeå universitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Leva och bo i Umeåöppnas i nytt fönster

Sidan publicerades