Frågor och svar

Här finns frågor och svar samlade som har uppdaterats löpande. För frågor och svar om specifika skolor, se menyn.

Elevperspektiv

Nej, Umeå växer och utredningen ska ge förslag på hur Umeå kommun utifrån pedagogisk och ekonomisk hållbarhet kan skapa fler elevplatser för att kunna ta emot ett kraftigt ökat antal elever de kommande tio åren.

Förskoleplats på närliggande skola ger inte, enligt skollagen, företräde till en skola. Skollagen reglerar hur skolplacering sker. Vårdnadshavare har rätt att önska skola. Om det finns plats på skolan får barnet plats där. Om det är fler sökande till en skola än det finns elevplatser är det barnets folkbokföringsadress som påverkar skolplacering.

Skollagen ger företräde för elever på en skola utifrån närhetsprincipen. Elever som börjat på en skola har också rätt att fortsätta på samma skola nästföljande årskurs som finns på skolan.

Läs mer om hur skolplacering går till

Det är inte möjligt enligt skollagen att ge företräde till en skola utifrån vilken förskola barnet går i.

Umeå kommun har inga jättestora låg- och mellanstadieskolor. I utredningens förslag finns både större och mindre skolor. För de kommunala skolorna strävar kommunen i första hand efter att få till F-3, F-6 och F-9-skolor (F=förskoleklass) eftersom detta är den stadieindelning som finns i skollagen.

Fördelarna med att skolorna är organiserade efter låg-, mellan- och högstadieskolor är att det blir färre skolbyten för eleverna. I vissa områden kan det dock finnas skäl att ha en annan struktur beroende på hur det ser ut med årskurser på den skola som blir naturligt mottagande för elever som byter skola i exempelvis årskurs 5.

Behovet av en förändrad skolstruktur beror på att antalet elever ökar kraftigt de kommande åren. Om inget görs kommer inte alla elever att få plats i de skolor som finns i kommunen.

Den genomsnittliga klasstorleken i förskoleklass i Umeå tätort är i dag cirka 23 elever/klass. Det är samma genomsnittliga klasstorlek som utredningen utgår ifrån när det gäller behovet av antalet klasser och paralleller under den närmaste 10-årsperioden.

I skolor som ligger utanför Umeå tätort är det stor skillnad på antal elever i klasserna beroende på hur många barn som bor i det geografiska område som ligger runt skolorna. Det kan skilja sig från 5–25 elever per årskurs.

Nej, det finns inga rekommendationer för förskoleklass och grundskola. De riktmärken Skolverket har avser grupper i förskolan för barn 1–5 år.

För och grundskolenämnden har beslutat hur långt avstånd från hemmet och skolan som räknas som en skola nära hemmet. För barn i förskoleklass och årskurs 1–3 är avståndet mellan hem och skola upp till tre kilometer, för barn i årskurs 4–9 är avståndet upp till fyra kilometer.

Umeå kommun strävar efter att barn ska få plats i en av de skolor som finns nära hemmet. Det betyder att barn, beroende på var man bor, inte alltid får plats i den närmaste skolan eller i en skola i stadsdelen. Det är heller inte pedagogiskt eller ekonomiskt hållbart att bygga ut många skolor lite grann. För skolornas möjligheter att organisera bra undervisning med lärare som har heltidstjänster på skolan, samt med tillgång till elevhälsa, så är det bättre med skolor som har genomsnittliga elevantal på över 20 elever per klass.

Läs mer om hur skolplacering går till

Avståndet mellan hemmets och skolans adresspunkter mäts i ett digitalt systemstöd. För att mäta avstånd mellan hemmet och skolan använder Umeå kommun ett adressregister samt digitalt vägnät som grund. Kartunderlaget för vägarna hämtas från nationella vägdatabasen (NVDB) och kommunens egna kartor. Avstånd mäts på samma sätt för samtliga elever vilket säkerställer att alla behandlas lika. Avståndet, den kortaste farbara vägen, mäts mellan folkbokföringsadressen och skolfastighetens mittpunkt.

Det är ett alternativ som föreslås för området runt Stöcke skola. Det kan bli aktuellt för områden runt andra skolor om behov uppstår.

I Umeå kommun kan vårdnadshavare önska skola till förskoleklass och årskurs 7. De fristående skolorna har egna antagningsregler. I den kommunala skolan gäller att om det är fler sökande, än det finns platser på skolan, sker urval via relativ närhet.

I Umeå tätort finns det ofta flera skolor inom det närområde som barn bor i. För barn i förskoleklass till årskurs 3 räknas alla skolor inom tre kilometer mellan hem och skola som skolor i närområdet. En utgångspunkt i utredningen är att alla barn ska ha tillgång en skola inom sitt närområde om vårdnadshavare så önskar.

Läs mer om hur skolplacering går till

Fritidshem erbjuds alltid på den skola där eleverna har sin utbildning. I enstaka fall kan det vara motiverat med fritidshem på annat ställe. Det är framför allt om det uppstår sådana behov utifrån vårdnadshavares pendlingsvägar till och från arbete.

Om utredningen

Utredarna har tagit del av ett omfattande bakgrundsmaterial med statistik. Utredarna har också haft möten med företrädare för olika funktioner inom kommunens stadsplanering, förvaltningschefer, rektorer, representanter för facken samt ansvariga för kommunens fastigheter.

Under september och oktober har fördjupade dialoger skett i några områden med elever, personal och vårdnadshavare och det har varit möjligt för alla att lämna in åsikter. Dessa vägs in i slutligt utredningsunderlag som ska gå till för- och grundskolenämnden för beslut i december.

Utredningens faktaunderlag bygger på befintliga skollokalers kapacitet, Umeå kommuns befolkningsprognos 2019–2031 för elever 6–12 år. Den bygger också på statistik var elever fått sin skolplacering utifrån vårdnadshavares önskemål och val av skola.

Förslagen i utredningen utgår utifrån var barn i dessa åldrar väntas bo enligt befolkningsprognos och byggnationsantaganden och därmed var det kommer att finnas behov av fler klassrum och skollokaler.

Det beror lite på om man bor i en mindre tätort där det finns en skola med ett stabilt elevunderlag i skolans närhet, eller om men bor i orter eller byar där barnen åker buss eller skolskjuts till och från skolan.

Utredningen utgår från att de yngsta barnen ska ha tillgång till en skola i mindre tätorter eller med kortare avstånd till skolan med skolskjuts. När det gäller mellanstadiebarn så kan längre skolskjutsar vara möjliga för att skapa mer gynnsamma möjligheter för elever att få undervisning av behöriga legitimerade lärare, även i en framtid med väntad lärarbrist.

Förutsättningarna för utredningen är att skapa långsiktiga hållbara investeringar. I det här förslagen prioriteras investeringar i områden där antalet elever väntas öka så mycket att det behöver tillskapas fler skollokaler.

Utredningen utgår från de befintliga fristående skolorna elevkapacitet, aviserade förändringar samt hur många barn som går i dessa skolor efter att vårdnadshavare valt dessa skolor.

Umeå kommun ska dock säkerställa att alla grundskoleelever ryms i kommunala skolor vid inflyttning eller om en fristående skola väljer att avsluta sin verksamhet. Det måste därför finnas en viss överkapacitet på elevplatser i de kommunala skolorna.

När vi utökar antalet klasser på en skola så kommer vi att se över och åtgärda kök- och skolrestaurangernas kapacitet.

Frågor om kök och skolrestaurang hanteras kontinuerligt med Fastighet och Måltidsservice inom Umeå kommun.

Denna utredning har som syfte att ge förslag på förändringar i skolstrukturen för att Umeå kommun ska kunna ta emot det ökade antal elever som väntas. Utredningen har inte uppdraget att föreslå kvalitetsförändringar i skolornas verksamheter. I de förslag som finns om nybyggnationer och ombyggnationer ska givetvis skollagens krav på tillgång till skolbibliotek uppfyllas.

Här på hemsidan: www.umea.se/skolstruktur

På hemsidan finns fördjupad information med statistik och prognoser för olika geografiska områden samt utredningen i sin helhet.

Använd kartan för att hitta vad som står om respektive område och de skolor du är intresserad av.

Digitala informationsmöten har skett i några områden i kommunen med personal, elevråd och vårdnadshavare. Möten är inspelade och kan ses i efter hand.

Utställning i kommunhörnan på Väven, Umeå stadsbibliotek avslutades den 15 oktober.

I alla förändringar är vår ambition att ha en bra dialog, även nu. En förändring kan både ses som en förbättring eller en försämring beroende på olika perspektiv. Ambitionen är att förslagen till skolstruktur ska bidra till goda förutsättningar för att bedriva utbildning av hög kvalitet i framtiden.

Det är slutligen politikerna i för- och grundskolenämnden som beslutar hur skolstrukturen ska se ut i Umeå kommun för att klara den kommande elevökningen.

Åsiktsinhämtande från allmänheten avslutas 15 oktober. Några uppföljande möten med elever sker efter 15 oktober. I november fortsätter arbetet med risk- och konsekvensanalyser av alla förslag i utredningen och utifrån åsikter och perspektiv som kommit in och som har bäring på utredningens huvuduppdrag.

Nämndens uppdrag till förvaltningen är att ge förslag på hur vi kan åstadkomma fler elevplatser och skapa en hållbar skolstruktur som ger elever tillgång till utbildning med behöriga lärare och tillgänglig elevhälsa. Under november revideras utredningen och handlingar sammanställs till för- och grundskolenämnden inför beslut i december.

Det är på uppdrag av för- och grundskolenämnden som utredningen är gjord och det är den nämnden som fattar beslut om skolstruktur.

Det är sedan kommunfullmäktige som fattar beslut om framtida investeringar i forma av nya skollokaler. Kommunfullmäktige har då att hantera kommunens behov av investeringar för såväl skola, förskola, äldreomsorg och andra behov som kommer av att Umeå kommun växer.

För och grundskolenämndens ledamöter kommer att få tillgång till samtliga åsikter och frågor i oredigerat format. Denna webbsida, med frågor och svar, har syftet att besvara inkommande frågor. Det innebär att där vi fått flera frågor som är lika sammanför vi dessa till en fråga med ett svar.

Att få gå i skolan är en rättighet för alla barn och ungdomar och också en skyldighet – skolplikten. Kommunen har en skyldighet enligt skollagen att organisera undervisningen så att alla elever ges en likvärdig utbildning av behöriga legitimerade lärare och med tillgång till elevhälsa.

En skolorganisation behöver därför utgå från såväl pedagogiskt som ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Det är ett politiskt ansvar att hantera och överväga dessa perspektiv för att sedan fatta politiska beslut om organisation och investeringar.

På kort sikt kan det uppstå kostnader för om- eller tillbyggnad av lokaler men i ett längre perspektiv bedöms kostnaderna bli betydligt lägre. Det beror på att lokaler som inte används kan avyttras och framför allt att man kan jobba mer effektivt med personalbemanning. Eftersom det redan i dag är en stor andel elever som åker skolskjuts är kostnadsökningen begränsad.

Så kan det bli. Men färre skollokaler innebär också lägre kostnader för lokaler och drift. I dag har vi också stora kostnader för verksamhetsresor, till exempel när elever skjutsas till andra skolor för lektioner i språk, slöjd eller hem- och konsumentkunskap.

Denna utredning handlar om att säkra elevplatser i framtiden, det vill säga behovet av platser i förskoleklass, grundskola årskurs 1–6. Behovet av förskolor är ständigt pågående arbete inom utbildningsförvaltningen.

Utredarna har bred kompetens om skolorganisationen, kommunen, våra skollokaler och skollagen och har själva arbetat som lärare och skolledare. De har också gjort den tidigare utredningen av skolstruktur för 7–9-skolor.

De som gjort denna utredning är skolstrateg, lokalutredare och utbildningsdirektör i samarbete med andra delar av kommunen som har ansvar för övergripande planering, statistik och fastigheter.

Kompetensförsörjning och behörighet

  • Lärarexamen med behörighet i minst ett ämne.
  • Rätt att sätta betyg.
  • Tydligare ansvar för undervisningens kvalitet.
  • Större rättssäkerhet.
  • Stärker läraryrkets identitet och läraryrkets ställning.

  • Ingen rätt att sätta betyg.
  • Får enligt lag inte anställas på tillsvidarebasis.

  • Ökad belastning på legitimerade lärare eftersom ansvaret för att sätta betyg hamnar på dem (vilket innebär att man kontinuerligt måste hålla sig underrättad om hur eleverna uppnår målen även om man inte undervisar dem).
  • Mindre kontinuitet i personalgruppen eftersom icke legitimerade bara får visstidsanställas. Det medför många lärarbyten och minskad trygghet för eleverna. Det kan också få konsekvenser för arbetsmiljön för personalen.
  • Generellt lägre kvalitet (det innebär inte att icke legitimerade lärare inte gör ett bra jobb!).
  • Svårare att bedriva skolutveckling.
  • Från och med höstterminen 2018 sätter lärare betyg i moderna språk redan från årskurs 6. Det kan medföra svårigheter för mindre skolor eftersom det är brist på legitimerade lärare i moderna språk.
Sidan publicerades