Träskyddsbehandling genom impregnering har skett genom kreosot, koppar och CCA-impregneringar (krom, koppar och arsenik).

Kreosot är en oljig brun tjockflytande vätska, framställs genom destillation ur trä- och stenkolstjära och innehåller polyaromatiska kolväten (PAH) som är klassat som cancerframkallande. Kreosot förekommer främst i telefonstolpar och järnvägsslipers men kan även finnas i äldre byggnadsdelar.

Impregnering med CCA (krom, koppar och arsenik) började 1952 och pågår fortfarande. Virket finns att köpa i bygghandel och har varit dominerande för byggändamål fram till 1990-talet. Sedan 2007 är det förbjudet att använda krom och arsenik i impregnerat virke. Livslängden är dock lång, cirka 30 år, vilket innebär att CCA-virke kommer nå avfallsledet till år 2030. Impregnering med koppar utgör en stor del av det impregnerade virket från 1990-talet vilket är ett miljövänligare alternativ.

Hantering

Det är svårt att bedöma om virket är impregnerat eller inte eftersom det kan vara målat eller väderbitet. Man kan stickprovskontrollera CCA-impregnering genom att använda ett så kallat XRF-instrument men är man osäker bör allt impregnerat virke behandlas som farligt avfall.

Det råder ett generellt förbud mot användning av kreosotimpregnerade sliprar på lekplatser, parker, friluftsanläggningar och i trädgårdar och där det finns risk för ofta förekommande kontakt med huden.

Impregnerat virke är farligt avfall och får inte blandas med annat virke

• För omhändertagande, kontakta till exempel Ragn-Sells, Allmiljö, Ume Assistance, Stena Recycling eller Suez Recycling. Fler godkända mottagade finns.
• Privatpersoner kan lämna mindre mängder på kommunens Återvinningscentraler, se vakin.se för mer information. Vid större mängd hänvisas till någon av avfallsentreprenörerna ovan.