Aspen vid Bölestranden

Svenskt namn: Asp
Latinskt namn: Populus tremula
Ålder: Troligtvis 100-150 år
Diameter:
89 cm
Höjd: 20,7 meter

Aspen är Sveriges enda inhemska poppelart. Bladskaften till de runda löven är både långa och tillplattade vilket gör att de rör sig för minsta vindpust, artnamnet tremula betyder just darrande. En fördel med detta är att skadeinsekter har svårt att få fäste på bladen. Tillsammans med sin nordamerikanska kusin så är asp den mest utbredda trädarten i världen. Aspen är i likhet med barrskogens andra lövträd beroende av störningar så som skogsbrand och översvämning för att den inte ska bli utkonkurrerad av barrträden. Trots det kan den att till viss del konkurrera med gran på näringsrik mark.

Ibland benämns aspen som Norrlands ädellövträd på grund av att den är så viktigt för andra arter. Aspen kan redan efter 100 till 150 år bilda gammelträdskvaliteter som grov krona och hål i stammen. Enskilda aspstammar kan bli upp till 300 år, även om de då blivit murkna vilket försvårar åldersbestämningen. Förmågan till att skjuta rotskott gör dock att rotsystemet kan bli flera tusen år gammalt.

Aspens viktiga bark

Äldre aspar utvecklar en mycket grov skorpbark på den nedersta delen av stammen. Aspens bark utgör även en mer basisk miljö än de flesta andra träd i boreal skog. Det finns en stor mängd epifytiska arter som är anpassade till aspens unika bark som inte återfinns på några andra boreala trädslag. Denna grova barkstruktur är mer utvecklad i landets mellersta och norra del. Den unika lavfloran saknas därför i södra Sverige. Exempelvis är aspen det trädslag i barrskogsregionen som flest insektsarter har som värdväxt. Gamla aspar blir lätt angripna av vedsvampar som bryter ner veden och gör att hackspettar lätt kan hacka hål för födosök eller boplats.

En av våra mest sällsynta hackspettsarter, den vitryggiga hackspetten är beroende av lövskogar med bland annat asp. Den behöver en god tillgång på döende och döda träd för att söka föda. Detta är kvaliteter som finns i asprik skog. Arten är extremt ovanlig i Sverige på grund av att dessa lövrika skogar har minskat kraftigt. Den vitryggiga hackspetten är en så kallad paraplyart vilket är ett begrepp för en art där gynnande åtgärder även gynnar andra arter. Idag pågår åtgärder bland annat i Umeå för att återskapa lövrika skogar så att den vitryggiga hackspetten ska kunna finnas kvar i Sverige.

Sidan publicerades