Hedlundatallen

Hedlundatallen är bland de äldsta träden i Hedlundadungen. Trädet har tydliga ålderstecken där grenarna slokar nedåt, är förvridna och krokiga. Tillväxten på höjden har avtagit och mycket död ved finns på trädet, vilket uppskattas av hackspettar. Trädet stod i dungen redan under tiden då området användes som exercisfält av Norrlands dragon­regemente. De äldsta åldersbestämda tallarna i Sverige är över 750 år.

Ur ”Dragon minnen 1966-1967” får vi en glimt om Hedlundadungens och tallarnas forna liv: ”Med stor frenesi rusade hästen rakt mot Hedlundadungens bredaste tall! Hur jag än slet i mina tyglar, reagerade min viljestarka häst bara som en hälsande dragon utan huvudbonad – med huvudvridning! Så förberedde jag mig för ett kolossalbrak rätt in i tallen – helt i onödan skulle det visa sig, den gången också. En meter framför den breda tallen reagerade hästen genom att kasta sig åt vänster, samtidigt som motkraften fick mig att lyfta i en vid båge åt andra hållet.”

Tallen har även varit ett nyttoträd under lång tid. 1755 skrev Carl von Linné följande om tallen: "Veden ger lysstickor åt bönderna; den feta roten brukas i eldstäder nattetid. Kolen används av bergsmännen, och veden är ett utmärkt bränsle i spisar. Saven äts begärligt av barn. Den mjukare barken tillreds till bröd åt fattiga; den äts även av svinen. Den grövre barken brukas som ersättning för kork. Dekokt på årsskotten är ett verksamt medel mot skörbjugg."