Frågor och svar

Här kan du läsa frågor och svar om utmärkelsen European Green Capital, europeisk miljöhuvudstad, som Umeå ansökt om.

Vad är "European Green Capital"?

"European Green Capital" är en utmärkelse som delas ut av Europeiska kommissionen till en europeisk stad som under året kan vara ett föredöme i miljöfrågor för andra städer och som kan dela med sig av goda exempel för bättre miljö. Syftet är att

uppmärksamma städer som konsekvent försöker uppnå en hög miljöstandard
uppmuntra städer till att vidta ytterligare åtgärder på hållbarhetsområdet
främja utbyte av bästa praxis mellan europeiska städer.

Förutom att inspirera andra städer, stärker den vinnande staden sin miljöprofil och förbättrar stadens anseende och attraktionskraft som en destination för folk att besöka, arbeta och leva i.

Åtta städer har tidigare utnämnts till European Green Capital sedan starten 2010. Stockholm vann första titeln, följt av Hamburg 2011, Vitoria-Gasteiz 2012, Nantes 2013 och Köpenhamn 2014. Bristol har titeln i år, 2016 är det dags för Ljubljana och 2017 är Essen miljöhuvudstad.

Hur utses en miljöhuvudstad?

De städer som ansöker om att bli miljöhuvudstad skickar in en ansökan som utvärderas av internationella experter utifrån tolv miljöområden:

klimat
transporter
urbana grönområden, hållbar markanvändning
natur och biologisk mångfald
luftkvalitet
buller
avfall
vatten
avlopp
miljöinnovation och hållbar sysselsättning
energi
integrerad miljöförvaltning.

Utifrån utvärderingen utses några finalister, inför 2018 nominerades Umeå tillsammans med Nijmegen och 's-Hertogenbosch (båda Nederländerna). De nominerade städerna bjuds in att presentera sin vision, handlingsplan och kommunikationsstrategi för en internationell jury som utser årets miljöhuvudstad. 2018 års miljöhuvudstad, Nijmegen, tillkännagavs i juni 2016.

Varför ville Umeå bli miljöhuvudstad?

Först och främst vill vi i Umeå verka för en bättre miljö – här och i resten av världen. Precis som många andra städer i Europa har vi utmaningar inom miljöområdet men vi har också goda exempel att dela med oss av till andra städer. Att vara Europas miljöhuvudstad tror vi skulle gett oss bättre möjligheter att utveckla samarbeten lokalt, regionalt, nationellt och internationellt vilket kan leda till bättre miljöprestanda och utvecklingsmöjligheter för Umeå.

Kunde Umeå vunnit trots att vi har dålig luft?

Umeå har utmaningar inom miljöområdet, likt många andra växande städer. Det gäller bland annat markanvändning vid förtätning av en stad, transporter och konsumtion. Juryn tittar på den resa städerna gjort och de framtidsambitioner som finns. Den vinnande staden ska fungera som en förebild för andra och leda arbetet med att sprida goda exempel och dela erfarenheter, tankar och idéer med andra städer. Alla städer utgår från sina egna förutsättningar och de förbättringar man gjort över tid.

I Umeå har vi länge och ambitiöst arbetat med att komma till rätta med luftproblematiken. Trafiken på Västra Esplanaden har minskat tack vare bland annat genomfartsförbud, miljözon, mobility management-åtgärder och satsningar på kollektivtrafiken. För att komma till rätta med luftmiljön har många fler åtgärder än de som angavs i det gamla åtgärdsprogrammet genomförts, till exempel upphandling av elbussar. Arbetet har lett till att årsmedelvärdet för kvävedioxid har minskat och sedan 2011 klarar vi EU:s miljökvalitetsnorm. Värdena för timmar och dygn har också minskat med ligger ännu inte under miljökvalitetsnormen, därför har vi tagit fram ett nytt åtgärdsprogram.

Hur har Umeå tagit sig till final tidigare år?

Av de tolv städer som ansökte om att bli miljöhuvudstad 2018 placerade sig Umeå högt på rankingen inom de områden som en expertjury utvärderat. När det gäller luftkvalitet, buller, energi samt miljöinnovation och hållbar sysselsättning låg Umeå etta, på de andra områdena placerade vi oss på plats 2–7.

I Umeå har vi under lång tid arbetat ambitiöst med hållbarhetsfrågor. Några goda exempel är

översiktsplanen
Hållbara Ålidhem
åtgärdsprogrammet för luft
Dåva kraftverk
elbussar
parker, tysta och gröna områden i centrum.

Om vi skulle blivit Europas miljöhuvudstad, vilken budget fanns det för olika aktiviteter och event och hur skulle finansieringen sett ut?

Budgeten skulle hållas inom befintliga ramar eftersom arbetet baseras på det vi redan gör i Umeå kommun, i de kommunala bolagen och andra samarbetspartners.

Det som är klart i dag är pengar som är beviljade genom olika projekt med miljö- och hållbarhetsfokus, sammanlagt cirka 75 miljoner. Bland annat

Cleaner growth (Kompetensspridning i Umeå, Uminova) – ska ta emot studiebesök/technical visits till Umeå, marknadsför regionens miljöarbete internationellt
Effekt (Visit Umeå) – ska stärka Umeå som en hållbar destination
Den koldioxidsnåla platsen (Umeå kommun, Umeå universitet /Sliperiet) – ska utveckla metoder för koldioxidsnåla lösningar för allmänheten i Umeå.

Vad är skillnaden mellan utmärkelserna kulturhuvudstad och miljöhuvudstad?

Den största skillnaden mellan att vara kulturhuvudstad och miljöhuvudstad är, förutom temat, omfattningen. Varje år utses två kulturhuvudstäder men bara en miljöhuvudstad. En annan skillnad är att en miljöhuvudstad inte får några pengar från EU och därför finns heller inga ekonomiska motkrav.