Varför en utvecklingsstrategi för VA?

Vad är en utvecklingsstrategi för VA?

Utvecklingsstrategin talar om hur vatten- och avloppsförsörjningen ska lösas i kommunen. Utvecklingsstrategins utbyggnadsplan visar vilka områden som ska byggas ut med kommunalt vatten och avlopp och när det beräknas ske.

Vad är syftet med en utvecklingsstrategi för VA?

Utvecklingsstrategins syfte är att

• gynna miljön och uppfylla miljökvalitetsnormerna
• gynna fortsatt tillväxt på ett hållbart sätt
• kommunen ska vara förutsägbar för kommuninvånarna
• kommunens vatten, yt-, grund- och dricksvatten fortsatt ska hålla hög kvalitet
• kostnader för investeringar ska belysas, vara tydliga och kunna planeras för.

Varför vill Umeå kommun bygga ut allmänt VA?

Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp har bedömts vara nödvändigt i ett antal områden i kommunenför att åstadkomma en långsiktigt hållbar lösning som varken riskerar människors hälsa eller miljön.

I Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) formuleras när kommunen är skyldig att bygga ut allmänt vatten och avlopp, även kallat vattentjänster:

"Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen:

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning."

Är problemet med enskilda avlopp verkligen så stort?

Ja, Sverige har ett problem med övergödda vattendrag och ett stort bidrag till detta utgörs av spillvattnet från enskilda avlopp. Inventeringar och tillsyn i Umeå kommun visar på att det bara är en tredjedel av de enskilda avloppsanläggningarna som är äldre än fem år som klarar kraven för normal skyddsnivå.

I områden med hög skyddsnivå är det på sin höjd var tionde anläggning som uppfyller kraven. Samtliga A-områden klassas som hög skyddsnivå. Se vidare under fliken Miljöpåverkan, "Vad är övergödning och hur påverkar det miljön?"

Det finns två sätt att angripa problemet med bristfälliga avlopp. Det ena är att ansluta fler till de kommunala avloppsreningsverken och det andra att se till att alla enskilda avlopp blir bättre. Sverige har valt en kombination av detta och genom lag* bestämt att det är en kommunal skyldighet att ordna avlopp och vatten i områden där det med hänsyn till skydd för människors hälsa eller miljö behöver ordnas i ett större sammanhang. Skulle inte kommunerna ordna detta frivilligt kan Länsstyrelsen tvinga kommunerna och därför väljer Umeå kommun liksom många andra kommuner att själv ta taktpinnen och tydligt ange hur man ser på Umeå kommuns olika områden av samlad bebyggelse i en så kallad VA-plan.

*) 6 § vattentjänstlagen

Vad är vattentjänstlagen?

Det är vattentjänstlagen (Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster) som reglerar förhållandet mellan kommun, huvudman och brukare. Enligt vattentjänstlagen är det kommunerna som är skyldiga att ordna vattentjänster. Vattentjänstlagens syfte är att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skydd för människors hälsa eller miljö. Det är tänkt att huvudmannen skall tillhandahålla vattentjänster i ett långsiktigt perspektiv.

Kan beslut överklagas?

Mål om frågor som regleras i vattentjänstlagen, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, kan prövas i Mark- och miljödomstolen. Det finns dock vissa undantag från detta. De beslut som enligt vattentjänstlagen fattas av kommunen kan även överklagas enligt kommunallagens regler om laglighetsprövning.

Vilken roll har Länsstyrelsen?

Det är Länsstyrelsen som utövar tillsyn så att kommunen fullgör sina skyldigheter när det gäller utökningen av verksamhetsområden.

Vad gör havs och vattenmyndigheten?

Havs- och vattenmyndigheten vägleder om enskilda avlopp.

Vad gör naturvårdsverket?

Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om reningsverk.

Vilka är miljökvalitetsnormerna och vem har tagit fram dem?

I Sverige har vi miljökvalitetsnormer för vatten, luft, och buller. Det är ett krav från både EU och staten och kommunerna är skyldiga att arbeta för att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna finns inskrivna i Miljöbalken.

För vattnet finns dessutom särskilda åtgärdsprogram som Vattendelegationen har beslutat om. Där ställs krav på att kommunen ska ta fram en VA-plan och att vi ska se till att detaljplanering och lovgivning bidrar till att klara miljökvalitetsnormen. Normen är att vattenkvalitén ska klara och bibehålla en god eller hög status. Kommunens tillsyn ska också användas som stöd för att klara kraven. Här finns mer information om miljökvalitetsnormen.