Asfalt allmänt

Vid vägbyggnad fram till 1972–73 användes stenkolstjära som ett vägbyggnadsmaterial. Det har främst använts till IM eller som MM. Stenkolstjära kan innehålla höga halter av hälso- och miljöfarliga ämnen såsom PAH. Vissa typer av PAH är klassificerade som cancerframkallande och har också hög giftighet för vattenlevande organismer. Lakvatten från tjärhaltiga beläggningsmassor kan ge negativ miljöpåverkan om inte materialet behandlas på ett korrekt sätt, till exempel vid mellanlagring och återvinning. Gamla tjärhaltiga beläggningar eller mellanlager av beläggningsmaterial innehållande tjära kan ge upphov till en irriterande lukt så kallade aromater. Dessa kan upplevas som obehagliga och i förhöjda koncentrationer ge upphov till huvudvärk eller illamående.

Enligt EU-kommissionens beslut av den 16 januari 2001 gäller den nya klassningen av avfall inklusive farligt avfall från 2002. Beslutet är infört i svensk lagstiftning genom Avfallsförordningen (2001:1063) som ersatte Renhållnings­förordningen och Förordningen om farligt avfall. I bilaga 2 till Avfallsförordningen anges olika kategorier som utgör avfall. Enligt §2 är sådant avfall som klassas som farligt avfall markerat med en asterisk (*) i bilaga 2 eller så har det en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 3. I bilaga 2 är kod 17 03 01 ”Bitumenblandningar som innehåller stenkols­tjära” markerad med asterisk och således klassat som farligt avfall vid en koncentration av ett cancer­fram­kallande ämne som är över 0,1 viktprocent.

Sidansvarig

Erland Jonsson
erland.a.jonsson@umea.se

Revidering: 2015-12-01

Sidan publicerades