Övrig vegetation

Allmänt

I övrig vegetation ingår buskar, perenner, lökväxter, rhizomer, sommarblommor och gräs/äng. Mer information gällande krav på växtbäddar/jordar, se Parker och natur – Växtbäddar/jordar.

För perenner och lökväxter bör det i skötselplanen skrivas in att vart tredje år ska en översyn göras och att planteringen kompletteras vid behov.

Val och placering av buskar, perenner, lökväxter, rhizomer och sommarblommor

Krav

Artval ska

  • ske med hänsyn till platsens historik, eventuellt tidigare växtmaterial och dess placering
  • avvägas mot förekommande aktiviteter och infrastruktur på platsen
  • utgå ifrån att matcha artens naturliga ståndort mot de rådande förhållandena på den nya planteringsplatsen med avseende på succession och ståndortsplasticitet, det vill säga temperatur, solinstrålning, vind-/markförhållanden, tillgång till vatten och näring samt tolerans mot föroreningar.
  • utgå från växternas slutgiltiga medelsluthöjd och slutgiltiga utbredning
  • föreskrivas i första hand som E-märkt för att säkra härdighet och kvalitet
  • och kvaliteter ska föreskrivas utifrån GRO:s kvalitetsangivelser för plantskoleväxter Länk till annan webbplats..

Föreskriven art, sort och kvalitet som är viktig för gestaltningsidén eller för funktionen ska stämmas av mot plantskolemarknadens utbud och kvantitet.

Växter som kan framkalla hudbesvär, har vassa tornar och/eller växter upptagna i Giftinformationscentralens växtlista som mycket giftiga (se hemsida; Giftinformationscentralens växtlista) ska inte projekteras in på eller i direkt anslutning till lekplatser, förskolor och vid vissa särskilda boenden.

Växtlighetens placering och framtida utbredning ska i gatumiljö klara kraven på fri höjd över gata och gång/cykelbana som finns föreskriven i Umeå kommuns lokala ordningsföreskrifter Länk till annan webbplats.. Detta för att medge plats för utrymmeskrävande samhällsservice som kollektivtrafik, snöröjningsfordon och sopbilar.

Vid val av art och dess placering ska hänsyn tas till trygghetsaspekter. Gäller speciellt på platser man inte kan välja bort, platser som man måste passera, måste vara på exempelvis vid busshållplatser och huvudgångstråk.

Vid projektering av branta slänter är det viktigt att planteringen snabbt sluter tätt. Detta görs genom val av snabb-/starkväxande buskage/perenner och-/eller tätare planteringsavstånd alternativt sprutsådd av äng/gräs. Marktäckningsduk undviks.

Perenner ska användas i begränsad skala. Perenner projekteras främst i de parker där en hög skötselnivå kan argumenteras som exempelvis i stadspark eller stadsdelspark. Tåliga och lämpade perenner utan större skötselanspråk kan dock väljas i andra sammanhang om det finns speciella skäl.

Riktlinjer

Ett varierat växtbestånd är viktigt och bör eftersträvas för att främja biologisk mångfald samt sprida risken för sjukdomar och andra artspecifika angrepp.

För att gynna biologisk mångfald är växter som gynnar pollinerande insekter att föredra. Generellt är sorter med enkla blommor mer värdefulla än fyllda blommor.

Drift i trafikmiljö ska minimeras på grund av arbetsmiljöproblem och därför bör skötselkrävande buskar inte projekteras in på trafikytor. Känsliga buskar bör inte heller projekteras där snöupplag eller plogvallar kan komma att läggas eller nära stråk som halkbekämpas.

Vid projektering av buskage intill gång- och cykelvägar i parkmiljö bör placeringen möjliggöra en remsa med klippt gräs (en klippbredd) mellan buskage och hårdgjord yta för att säkerställa framkomlighet och ge bättre sikt för trafikanter. Omgivningen bör vara överblickbar så att den upplevda och den faktiska tryggheten inte påverkas negativt. För ytterligare trygghetsaspekter se vidare Projektering – Allmänt.

Vid busk-/perennplantering under träd bör plantering ske i samband med trädplanteringen eftersom rotklumpen eller rötterna på ett befintligt träd gör det svårt för buskarna att ta plats och att etablera sig. En radie närmast trädet på minst 40 centimeter bör inte planteras med buskar av samma anledning.

Buskage som behöver återkommande formklippning bör undvikas med tanke på höga driftkostnader. Men tillåts förekomma i mer skötselintensiva ytor om de anses viktiga för gestaltningen.

Vid användandet av perenner bör syftet vara att skapa ett marktäckande skikt för att minimera ogräsväxt och därigenom minska skötselkostnaderna. Val av art och deras avstånd mellan varandra bör anpassas till befintlig jord och rådande ståndortsförhållanden.

Eftersom perenner generellt ger en ökad driftkostnad är det viktigt att särskild hänsyn tas vid vilket/vilka val av sorter som ska ingå i en plantering så att dessa anpassas efter växtkraft och spridningsförmåga samt krav på vatten-, näring- och sol-/skuggbehov. Jorden bör föreskrivas vara lucker och innehålla organiskt material i form av väl brunnen kompost för att medge en god etablering av växterna, se även Park och natur Växtbäddar och jordar.

Vid nyplantering placeras lökväxter med fördel i anslutning till träd, buskage eller planteringar. Lökväxter undviks i mittenpartier av gräsytor. Detta för att dels underlätta för gräsklippning eftersom lökens blad och fröställningar inte får klippas förrän dessa har avmognat samt för att undvika att gräset konkurrerar ut löken. Vid eventuell placering i gräs bör lämpligen vilda arter väljas.

Sommarblommor används bara som tillfällig utsmyckning på platser/ytor där högintensiv nyttjande sker alternativt där de uppmärksammas eller upplevs av många. Sommarblommor ska endast användas där de kan skötas ur ett godkänt arbetsmiljöperspektiv.

Mottagningskontroll

Krav

För att säkerställa kvalitén på beställt växtmaterial ska en mottagningskontroll föreskrivas.

Plantering och uppbindning

Krav

Lökar ska föreskrivas att planteras mellan 15 augusti och 30 september.

Riktlinjer

För gräs och ängsytor gäller generellt;

Krav

Släntlutning för ytor med brantare lutning än 1:3 medför arbetsmiljöproblem och ska undvikas.

Sådd av gräs på ytor intill gångväg, cykelväg, gata, torg, det vill säga där vinterväghållning görs och där snöupplag och grushögar förekommer ska göras innan den 23 juni/midsommar för att gräset ska hinna etablera sig och ytan bli mer motståndskraftig mot mekaniskt slitage. Sådd av gräs eller äng på övriga ytor ska göras innan 1 september.

Om handsådd sker ska det framgå i bygghandling att fröet blandas med ett fyllnadsmaterial, som till exempel sågspånsmjöl, vetekli eller sand för att få en jämn fördelning av fröet på ytan. Vidare ska frön eller fröblandning myllas ned med gallervält utan tyngd på ett jämnt och välpackat underlag förslagsvis med gallervält under tyngd. Detta för att säkerställa enkel och snabb etablering samt för att underlätta för skötsel.

Fröblandning kan variera beroende på önskat utseende och typ av underlag men ingående frösorter ska vara lämpade för norrländskt klimat.

Vid modellering av terrassen kan underlaget bli hårt packat i och med att arbetsfordon kör på ytan och skopan trycker till jorden, så tänk på att föreskriva att ytan ska luckras upp före utläggning av matjord. Tänk också på att när matjord läggs ut ska en viss överhöjning av ytan föreskrivas i och med att matjorden sätter till sig.

Riktlinjer

Sprutsådd sker genom att frö, bindningsmedel, eventuellt gödsel och vatten blandas. Därefter sprutas denna blandning ut i ett jämt lager. Fördelarna med denna metod är att fröet hålls på plats vid exempelvis regn samtidigt som bindnings­materialet har en förmåga att dra till sig fukt, vilket är viktigt för fröet vid etablering.

Sprutsådd är att föredra för stora och/eller branta ytor, till exempel vägslänter och bullervallar. Sprutsådd bör före­skrivas direkt på mineraljorden. Om det är väldigt brant och stor risk för erosion bör kokosnät föreskrivas alternativt ängsmatta som slås fast med träspik.

För ängsytor gäller särskilt;

Krav

Ängsytornas utformning och läge ska anpassas så att maskinell skötsel kan utföras, det vill säga det ska vara stora sammanhängande ytor som är lätt att komma åt med större maskiner.

Jorden får inte innehålla fleråriga ogräs.

Det är viktigt att ängen sköts rätt både i färdigställande skötsel och garantitid. Enkel skötsel får inte likställas med ingen skötsel alls. Under första året kommer mycket ettåriga ogräs från jordens fröreserv att gro.

Riktlinjer

Ängssådd föreskrivs företrädelsevis under april–maj men med tillägg av mer noggrann bevattning jämfört med höstsådd (augusti).

Utsädesmängd föreskrivs förslagsvis till 3–3,5 milligram per kvadratmeter.

Växtplatsen bör vara solig. Jorden bör vara väldränerad och inte för näringsrik. Höga halter av kväve och fosfor har negativ inverkan på ängsfloran. Om marken består av matjord bör det föreskrivas att matjordslagret grävs bort och ängen anläggs på den underliggande magra alven. Om endast en del av matjorden föreskrivs att tas bort bör det tilläggas att terrassen bör djupgrävas och blandas med den magrare alvjorden (dels för att undvika skiktning). Därefter bör det föreskrivas att ett lager på cirka 20 centimeter med magra jordmassor läggs på.

Vid garantiskötsel bör ogräsbekämpning föreskrivas. Förslagsvis genom att ettårigt fröogräs klipps ned innan de vuxit upp och samlat energi samt innan fröer bildas och mognat (10 centimeter klipphöjd). Särskilt besvärliga arter som exempelvis tistlar, kvickrot, lupiner, jätteloka, jättebalsamin, skräppa, nässlor och kirskål bör dessutom avlägsnas för hand, allra helst med rot och allt. Skötseln bör därefter bestå av en årlig slåtter i slutet av sommaren (augusti) när det mesta har blommat över.

Företrädesvis bör lie, knivslåttermaskin eller slåtterbalk (skärande redskap) användas. Det går också att använda röjsåg med välslipad gräsklinga. Nylonsnöre bör däremot inte föreskrivas eftersom det sliter sönder växterna. Klipphöjden bör vara minst 6–8 centimeter och allt hö/klipp tillåts att ligga några dagar som skydd för grässvålen och för att fröa av sig innan det avlägsnas från ytorna. En liten yta går att klippa med vanlig välslipad gräsklippare med högre klipphöjd.

För grästorv gäller särskilt;

Krav

Torvläggning ska främst föreskrivas på ytor där högintensiv användning sker. Kan också föreskrivas där det är svårt att begränsa beträdande av ytan under utläggningsarbete och etableringstid (det vill säga högt slitage).

Vid projektering ska fröblandning styras och krav på leverantör ställas utifrån aspekten på enhetlighet och klimat. Grästyp ska dokumenteras.

Utläggning av torv ska göras senast 15 september för att undvika etableringsproblem.

Torv ska föreskrivas så att de är möjligt att fuktighetshållas under utläggningsarbete och vid mellanlagring.

Vidare ska i handling föreskrivas att underlaget, vid utläggning ska vara jämnt och hårt packat för att ytan ska etablera sig snabbare och lättare samt för att underlätta för skötsel. Innan torv läggs ut ska underlaget luckras till ett djup av 100 millimeter samt genomvattnas.

Då garantiskötsel förekommer i projektet ska en första klippning föreskrivas först när grästorven rotat sig. Genom att känna efter om den rotat sig genom att efter 2–3 veckor försiktigt dra i gräset kan man försäkra sig om rotning skett. Sitter det då fast i jorden så har rötterna börjat tränga ner i jorden. Klipphöjd ska vara 4–8 centimeter.

Vattning av grästorv ska dock påbörjas snarast efter anläggning. Regelbunden vattning är därefter viktig för etableringen av den nya gräsmattan så detta bör föreskrivas under garantitidens första skede. Vidare ska det under den första veckan föreskrivas att gräsmattan och jorden ska hållas riktigt fuktig hela tiden. (Torven ska vara genomvattnad och kännas tung.)

Efter tre till fyra veckor eller när grästorven etablerat sig, ges 3 kilogram per 100 kvadratmeter av något NPK-gödselmedel. Vattna ner gödseln ordentligt.

Riktlinjer

Vattningstiden under första veckan efter anläggning bör vara cirka 1–3 timmar om dagen, beroende på väderlek. Om marken börjar bli för mjuk, bör man göra ett uppehåll en dag, och vid regn likaså. Under andra veckan, kan tiden minskas till cirka 1 timme per dag. När 3 veckor har passerat är den färdiga gräsmattan med största sannolikhet etablerad, och vattningen kan återgå till det normala, cirka 1–2 gånger per vecka.

Sidansvarig

Carola Rubinsson
carola.rubinsson@umea.se

Revidering: 2021-11-15

Sidan publicerades