Träd

Allmänt

Mer information gällande krav på växtbäddar/jordar, se Parker och natur – Växtbäddar/jordar.

Befintliga Träd/skydd av träd

Krav

Aktuell lagstiftning, dels gällande biotopskydd (inkluderar skydd för alléer), kulturminneslagen och detaljplaner (som innefattar träd) ska följas. För alla Umeås stadsträd gäller Umeå kommuns riktlinjer för stadsträd. I Umeå är stadens östvästliga huvudgator med björkalléer klassade som riksintresse. För att bevara riksintressets intention och stadens särprägel är det viktigt att bevaka/behålla och visa omsorg för dessa björkrader på båda sidor om gatan.

En första bedömning görs i tidigt skede gällande trädens vitalitet för att fastställa skyddsvärdet och om det är rimligt att träd ska sparas eller inte. Äldre stora träd och eller träd med högt skyddsvärde ska pekas ut i färdig handling och dess utbredning ovan mark redovisas genom inmätta punkter i ritning, se rubrik Projektering; Ritteknik och dess bedömda rotzon pekas ut i ritning. Under byggskedet ska sen vidtagna åtgärder i droppzon och rotzon dokumenteras med foto och dagboksanteckningar.

Arbetsområdet ska om möjligt begränsas så att träd och dess rotzon som sparas hamnar utanför arbetsområdes­gränsen.

Vite för skador på befintliga träd som sparas samt överträdelse av åtgärder för att skydda befintliga träd beräknas enligt vitesmall baserad på värdering enligt internationell standard, Ekonomisk värdering av urbana träd – Alnarpsmodellen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Ett projektspecifikt exempel på uträkning av trädens värde ska därmed ingå som en bilaga i FFU.

Se underlag till vitesmall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rotzon, skyddsanordning samt körvägar markeras i ritning (förslagsvis ritning som visar arbetsområde). Det ska tydligt framgå i färdig handling att rotzoner inte ska trafikeras med tunga fordon eller användas som upplag för material, varor eller uppställningsplats för bodar och liknande. Rotzon kan generellt beskrivas som trädkronans yttermått plus 1,5 meter för mindre/unga träd. För äldre stora träd som står fritt är huvuddelen av finrötterna utanför droppzonen (trädkronans yttermått) och där kan en skyddszon (rotzonen) vara upp till 6 meter utanför trädkronans yttermått.

Skyddsinhägnad används företrädesvis. Gäller för träd inom arbetsområdet som ska sparas då trafikrörelser (personal­parkering/schaktning /lastning /upplag) förekommer i trädens närhet samt om rötterna behöver skyddas särskilt (det vill säga gäller ej hårdgjorda ytor?).

Skydd i form av inbrädning används där skyddsinhägnad inte är rimligt att använda till exempel vid platsbrist/där fordon kan passerar nära/där stora grävarbeten sker inom rotzon. Skydd i form av inbrädning används också som en extra åtgärd där rotzon skyddas av stockmattor/körplåtar/skyddsfyllning. Inbrädning eller skyddsinhägnad får inte spikas eller skruvas direkt i trädet eller direkt/indirekt skada trädet. Skydd tas bort innan slutbesiktning.

Avjämning från befintlig marknivå i rotzon ska inte utföras med hjälp av grävmaskin, utan ska ske med handredskap. Detta för att rötter som ligger ytligt riskerar att skadas.

Skador på träd som uppkommer i samband med byggfasen ska anmälas till Projektansvarig grönkompens. Avgrävda rötter ska beskäras med vass såg eller sekatör för att rena, skarpa snittytor ska erhållas.

Frischaktade rötter skyddas mot uttorkning genom täckning förslagsvis med lager av fuktig torvblandad jord för att bibehålla fukten. Fuktig säckväv kan användas tillfälligt. Trädets vattenbehov ska tillgodoses. Sol och blåst gör att rötter torkar snabbt.

För arbete i rotzon bör så försiktig schaktmetod som möjligt föreskrivas. Vid mindre arbeten rekommenderas hand­schakt. Vid större arbeten rekommenderas vakuumschaktning och tryckluftslans. Vid anläggande av kabelgrav inom rotzon utförs kanalisation genom tunnling under rötter med handschakt, vakuumschakt eller tryckluftsschakt. I sista hand rekommenderas konventionell schaktning. Undvik att planera för arbete i rotzon under trädens savnings­period maj–juni. Om arbete måste ske inom trädets droppzon undviks att skrapa, slita av eller kapa av grova rötter.

Val av träd

Krav

Artval ska

• ske med hänsyn till platsens historik, eventuellt tidigare växtmaterial och dess placering
• avvägas mot vanligt förekommande aktiviteter och infrastruktur på platsen
• matcha artens naturliga ståndort mot de rådande förhållandena på den nya planteringsplatsen med avseende på succession och ståndortsplasticitet, det vill säga temperatur, solinstrålning, vind-/markförhållanden-jordtyp, tillgång till vatten och näring samt tolerans mot föroreningar
• utgå från trädens medelsluthöjd och slutgiltiga kronutbredning (Träd med stor kronvolym ska prioriteras framför träd med liten kronvolym. Detta eftersom stora kronvolymer har en mer positiv klimatpåverkan och är en bättre biologisk resurs än träd med små kronvolymer. Detta gäller både vid nyprojektering och vid bevarandeprioritering vid anläggningsprojekt.)
• föreskrivas i första hand som E-märkt för att säkra härdighet och kvalitet
• och dess kvaliteter ska föreskrivas utifrån GRO:s kvalitetsangivelser för plantskoleväxter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Föreskriven art-/sort- och kvalitet som är viktig för gestaltningsidén eller för funktionen ska stämmas av mot plantskole­marknadens utbud för aktuell kvantitet.

Vid artval ska träd med starkväxande rotsystem som till exempel pil och poppel inte placeras i eller vid hårdgjorda ytor eller nära VA-ledningar. Undantag är Östra Esplanaden och Strandgatan där ursprunglig placering av dessa arter har ett stort historiskt värde.

För solitärträd/alléträd nära körytor/ytor där snöröjning sker (vägmiljö) ska växtkvalitet anges som högstam i växtlistan.

Riktlinjer

Träd som behöver återkommande formklippning bör undvikas med tanke på höga driftkostnader. Men tillåts före­komma i mer skötselintensiva ytor om de anses särskilt viktiga för gestaltning/kulturmiljön.

Träd som lätt drabbas av honungsdagg/löss eller har klibbiga knoppfjäll (till exempel lind, poppel) samt fruktbärande träd bör undvikas i direkt anslutning till sittplatser, körytor, parkeringsplatser, cykel- och gångvägar.

Ett varierat trädbestånd är viktigt och bör eftersträvas för att för att eftersträva biologisk mångfald samt sprida risken för sjukdomar och andra artspecifika angrepp.

Placering och mått

Krav

Placering och val av träd ska ske med avseende på hur höga och breda träden blir som vuxna individer. Placering av träd intill andra fasta element ska ske så att behovet av trädbeskärning undviks. Trädens placering i förhållande till byggnader, ledningar, belysning och skyltar ska därför samordnas med övriga tekniker. Eventuella/kommande problem med skugga på och från byggnader ska vägas in vid placering av träd.

Trädens framtida kronutbredning ska i gatumiljö klara uppstamning med hänsyn till fri höjd över gata och gång/cykel­bana. Fri höjd finns föreskriven i Umeå kommuns lokala ordningsföreskrifter. Detta för att medge plats för utrymmes­krävande samhällsservice som kollektivtrafik, snöröjningsfordon och sopbilar.

Risken för rothalsskador, saltskador och skador vid ledningsschakt eller annan gatudrift ska beaktas och tas hänsyn till i projekteringsskedet vid placering av träd.

Träd ska placeras så att jordvolym per träd på minst 15 kubikmeter kan uppnås. För växtbäddens uppbyggnad, se även Park och natur-Växtbäddar/jordar.

Riktlinjer

Träd bör undvikas att planteras närmare än 3 meter från VA-/fjärrvärmeledning i stadsmiljö och i vissa projekt behöver dock träd och ledningar samsas.

Avstånd på 10 meter mellan gatubjörkar ska eftersträvas. I en sammanhängande växtbädd ger det en jordvolym på mer än 15 kubikmeter under förutsättning att planteringsgropen är 1,8 meter bred och 0,8 meter djup, se Park och natur-Växtbäddar/jordar – illustration; Princip för trädplantering/växtbädd i gräsyta. Vid projektering av träd vid gata och gång/cykelväg ska yta för plogvall ges utrymme med riktmått 3 meter mellan gata och gång/cykelväg, se illustration; Princip för träds placering i gaturummet.

Generellt bör planteringsavståndet mellan träd vara sådant att inte trädkronorna växer in i varandra. Tätare planteringar kan dock förekomma som en gestaltningsidé.

Förklaring till illustration: Minsta avstånd från träd till byggnad (trädkantad gata mellan fastigheter) 3,5 meter. Minsta avstånd från träd till gång/cykelväg 1,5 meter. Minsta avstånd från träd till gata 1,5 meter.

Faktorer som kan påverka minimimått är dock antal våningar och huskropparnas placering utifrån hur de påverkar solinstrålning för träd (höga hus och med få timmar sol är problematiskt för träden). Vid placering av utrustning och växtlighet intill grusplan som vintertid fungerar som isbana bör hänsyn tas till framkomlighet för snöröjning och spolning av is. Vinterdrift körs i vänstervarv på isplanen. Hänsyn bör tas till svängradier vid in- och utpassager. Utrymme för avläggning av snö i hörn bör finnas.

Mottagningskontroll av plantskoleträd

Krav

För att säkerställa kvaliteten på beställt växtmaterial ska en mottagningskontroll föreskrivas. Mottagningskontroll utförs av landskapsingenjör från parkdriften. Gator och parkers Checklista för leveranskontroll av träd ska därför ingå som en bilaga i färdig handling.

Plantering och uppbindning

Allmänt

Krav

För att säkerställa kvaliteten på plantering ska hänvisning göras till Gator och parkers Checklista för plantering av träd som därmed ska ingå som en bilaga i färdig handling.

Riktlinjer

Höstplantering är att föredra.

Trädstöd

Krav

Trädstöd föreskrivs. Trädstöd ska anges enligt illustrationer; Princip för trädplantering/växtbädd i hårdgjord yta respektive grönyta/park. Se Park och natur-Växtbäddar/jordar. För stora trädstorlekar kan en för projektet speciellt anpassad trädstödskonstruktion krävas.

Stamskydd

Krav

Stamskydd ska föreskrivas på platser där det är stor risk att träd skadas av fordon eller vandalism i hårdgjord miljö. I Umeå ska stamskydd främst användas på följande platser/gator:

Markskydd

Krav

Markskydd i form av markgaller eller liknande ska föreskrivas i hårdgjorda ytor tillsammans med stamskydd där stamskydd ska förekomma/förekommer. Markskydd ska vara överkörningsbart när det står i ytor med motortrafik eller i anslutning till gata/väg.

När markgaller föreskrivs ska det ligga i nollnivå, det vill säga i samma nivå som omgivande ytor. Det ska vara öppnings­bart för att tillåta drift i ytan under gallret. Tunga markgaller ska ha en konstruktion som underlättar maskinlyft för att medverka till en god arbetsmiljön för driftpersonal. För att underlätta maskinlyft av tunga markgaller ska hål för att fästa lyftkrokar i galler samt utrymme för komma intill och lyfta med traktor finnas. Vidare ska konstruktion och materialval resultera i att markgaller ligger plant mot ramen utan att vicka när man passerar över. Konstruktion under marknivå, det vill säga ramen och lådan där träd planteras ska utformas för att undvika att sättning på omgivande ytor, det vill säga att ram plus låda ska hålla skelettjord stadigt på plats. Vidare ska marktäckning anges under gallret enligt samma princip som vid marktäckning i hårdgjordmiljö. Se Park och natur – Växtbäddar/jordar i stycke om marktäckning.

Marktäckning

Krav

Skydd av växtbädd mot uttorkning och ogräs ska föreskrivas enligt: illustration; Princip för trädplantering/växtbädd i gräsyta respektive hårdgjord yta, se Park och natur – Växtbäddar/jordar i stycke om marktäckning.

Färdigställandeskötsel samt Garantiskötsel

Krav

Färdigställande skötsel och garantiskötsel föreskrivs utifrån aktuell AMA-anläggning med tillägg för Gator och parkers skötselbeskrivning. Se även Park och natur- Allmänt.

För att säkerställa att skötsel under etableringstiden utförs på korrekt sätt bör landskapsingenjör, parkdriften bli kallad till byggmöten/driftmöten.

Projektör ska säkerställa i färdig handling att driftåtgärder dokumenteras och avrapporteras till Gator och parker av entreprenör både under färdigställande skötsel och garantitid. Avrapportering ska ske genom dagboks­anteckningar, protokoll et cetera vid varje byggmöte samt vid varje kontroll av garantiskötsel.

Gäller främst driftåtgärder för

• bevattning
• kontroll av uppbindning
• ogräsrensning
• beskärning.

Bevattning

För att säkerställa kvalitén på bevattning av träd vid plantering ska hänvisning göras till Gator och parkers Checklista för plantering av träd som därmed ska ingå som en bilaga i färdig handling.

Efter planteringsbevattningen ska vattning utföras kontinuerligt under växtsäsong, vilket ska gälla etableringsfasens tre första år. Projektör ska i första hand ange droppbevattning med vattensäck alternativt genom nedläggning av bevattningsslang.

Vid val av automatiskt bevattningssystem ska

• systemet vara enkelt att tömma inför vintern och pump kunna vinterförvaras på plats alternativt enkelt kunna tas upp, för vinterförvaring
• avstängningskranar för vatten vara lättåtkomliga (placeras över mark)
• helhetslösning för teknikbrunnar, mätarbrunnar, brunnslock, kulventiler, förgreningar et cetera ska redovisas
• dricksvatten skyddas mot bakterier och mikroorganismer genom åtgärder som Umeå kommuns vatten och avfallsbolag; Vakin efterfrågar
• funktionskontroll göras innan bevattningsslang täcks med bark.

Vid bevattning med bevattningssäck gäller att

• droppfunktionens funktion säkerställas (till exempel att hål ej täpps igen), kontrolleras förslagsvis vid påfyllning av säck.
• säckarna vinterförvaras inomhus
• bevattningssäckar förankras till trädstöd
• när bevattningssäck tas bort ska ytan närmast trädet täckas med ett tunt lager av ogräsfri mager jord för att få finrötterna, som sökts sig upp mot bevattningssäckarna, ska få skydd.

Beskärning

Projektör ska ange att

• beskärning utförs i samråd med beställaren
• uppstamning utförs till avsedd höjd innan garantitidens slut
• alla former av beskärning ska utföras fackmannamässigt av personal som genomgått trädgårdsutbildning på minst ett år samt en trädbeskärningskurs
• entreprenören ansvarar för att kontinuerligt kontrollera behovet av beskärningsåtgärder.

Sidansvarig

Carola Rubinsson
carola.rubinsson@umea.se

Revidering: 2021-11-15