Har vi råd med allt?

Nej, vi har inte råd med allt. Basen i den kommunala finansieringen är skatter, statsbidrag och avgifter. Vi kan även finansiera saker med hjälp av lån. Men, lån medför dels räntekostnader och ränterisker, dels krav på återbetalning.

För att slippa låna behöver vi göra överskott. Om vi gör stora överskott kan våra investeringar finansieras med egna medel istället för med lån.

Om vi gör underskott kan vi tvingas låna pengar för att driva verksamhet. Det är inte hållbart och inte förenligt med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Då skjuter vi kostnaderna för vår generations konsumtion av välfärd till kommande generationer. Våra barn och barnbarn får betala för det vi gör nu.

  1. Kommunen får pengar i form av skatter, statsbidrag och avgifter.
  2. Kommunen kan även låna pengar till investeringar.
  3. Kommunen har kostnader för att driva verksamhet, för personal, lokaler, utrustning, och annat.
  4. Kommunen har även räntekostnader för lån kommunen har tagit och utgifter för avbetalningar.
Diagram med färgade rutor som visar kommunens finansiering.

Klicka på bilden och öppna en större bild.

Kommunens låneskuld

Att låneskulden har växt över tid är ett resultat av för lågt resultat (inga egna medel) och att vi investerar för höga belopp.​ Att investera medför både ökade kostnader i form av avskrivningar, men också en ränterisk för att kommunen lånar till investeringarna. ​

​Mellan 2010 och 2020 har kommunens låneskuld ökat med 2 648 miljoner kronor. Men, från årsskiftet ffram till oktober 2020 har den minskat till 2,2 miljarder, en minskning med cirka 310 mnkr. Minskningen beror på att investeringstakten har varit lägre än planerat under året och att kommunens resultat är betydligt högre än tidigare år.

Linjediagram som visar utvecklingen av kommunens låneskuld 2008−2020.

Klicka på bilden och öppna en större bild.

Sidan publicerades