Verksamhetsplan gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Rätten att lyckas i utbildning är den enskilt starkaste skyddsfaktorn för att elever ska kunna påverka sin framtid i ett demokratiskt samhälle. En genomförd gymnasieutbildning ger individen förutsättning till studier och/eller arbete. En av de viktigaste utmaningarna för gymnasieskolan är att öka antalet elever som slutför sin gymnasieutbildning.

Utbildningen inom gymnasieskola och vuxenutbildning ska vara av hög kvalitet. Undervisningens kvalitet är en viktig förutsättning för att elevernas studieresultat ska förbättras. Det krävs därför fortsatt behov av professionsutveckling där pedagoger i verksamheterna synliggör undervisningens kvalitet i relation till elevers behov utifrån målen med utbildningen och att fokus på samband mellan elevers lärande, utveckling, måluppfyllelse och undervisningens kvalitet stärks.

Elevhälsoarbetet är inriktat på att främja god hälsa, förebygga ohälsa och utveckla ett hälsofrämjande och förebyggande arbete som utgår från det friska, ett salutogent perspektiv. Stödja elevers utveckling mot utbildningens mål och tillsammans med pedagoger skapa tillgängliga lärmiljöer som främjar elevers lärande, delaktighet, utveckling av kunskaper och värden samt hälsa.

Det tvärprofessionella arbetet ska främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. Elevers frånvaro över 20 procent ska minska och för att nå bättre genomströmning och högre meritvärden krävs att elever deltar i undervisning i större omfattning. Tidiga insatser, främjande och förebyggande arbete behöver utvecklas och stärkas. En förstärkning av specialpedagogisk kompetens bör prioriteras. Fortsatt viktigt att fokus riktas mot att nå elever som har behov av särskilt stöd.

Skolbibliotekens verksamhet har ett bildningsuppdrag som ska ge fördjupade kunskaper i ämnen, bidra till elevers digitala kompetens och källkritiska förhållningssätt. Den nationella digitaliseringsstrategin ska fortsatt vara vägledande i det långsiktiga arbetet med digitaliseringen i Umeå kommuns skolor. Med hjälp av nya digitala lösningar ges ökade möjligheter att säkerställa alla elevers rätt till utbildning och en minskad känsla av utanförskap. I förlängningen ger kunskaper i att hantera och använda digitala verktyg goda förutsättningar att delta i högre utbildning och i ett framtida arbetsliv.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till en förbättrad kvalitet, på utbildning för gymnasieskola och vuxenutbildning, samt arbetsmarknad och integration. Det systematiska kvalitetsarbetet ska stödja en undersökande kultur med gemensamma reflektioner som utmanar tankar och praktik, där analysen av undervisningens kvalitet utvecklas på individ-, grupp-, ämnes, enhets- och på huvudmannanivå.

I samverkan med Umeå Universitet skapas en infrastruktur med långsiktigt hållbara samverkansmodeller som bygger broar mellan undervisning, utveckling och forskning. Tillsammans med branscher och företag stärks samarbetet för att utveckla yrkesprogram och lärlingsutbildning för att ge elever en adekvat utbildning för framtidens behov. En genomförd utbildning inom vuxenutbildning ska ge individen ökade förutsättningar till arbete eller omställning, leda till inkludering och/eller till högre studier.

Skolväsendet vilar på demokratins grund där syftet är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Umeå kommuns gymnasieskolor ska vara det naturliga förstahandsvalet för elever och vårdnadshavare. Elever ska uppleva utveckling och lärande i lärmiljöer som är anpassade, trygga, stimulerande och utmanande. I skolan är studiero och trygghet, där eleverna kan koncentrera sig på undervisningen, av särskild vikt.

Barnkonventionens värden och rättigheter ska genomsyra all utbildning. Vid beslut och prioriteringar ska elevens rättigheter och intressen väga tungt. Utifrån skolans uppdrag ska elever få kännedom om sina rättigheter, ges möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande på sin utbildning. Elevens bästa ska vara vägledande i alla beslut.

En gemensam förståelse av skolans uppdrag skapar förutsättningar för att kvalificera elever för framtida utbildning och arbetsmarknad samt bidra till att forma aktiva och demokratiska medborgare. Kommunen behöver välutbildade och aktiva medborgare som kan och vill bidra till ett hållbart samhälle. En attraktiv utbildning utgår från hela människan.

Verksamheten utmärks av en bredd av gymnasieprogram, såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program av hög kvalitet. Alla yrkesprogram ger högskolebehörighet. För att kunna möta ökande elevkullar, kommer stort fokus behöva läggas på samordning och samverkan avseende lärartjänster, ledningsresurser, lokaler och stödfunktioner.

Entreprenörskap ska främjas i skolan. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sina entreprenöriella förmågor och genom ett entreprenöriellt arbetssätt utveckla förståelse av entreprenörskapets betydelse för samhällets utveckling. Samhällets konkurrenskraft stärks genom innovation, flexibilitet, problemlösning, samarbetsförmåga och entreprenörskap.

Andelen elever som väljer yrkesutbildningar ska öka för att i högre utsträckning stärka kompetensförsörjningen för företag och organisationer på kort och på lång sikt i Umeå kommun och i regionen. Attraktiva yrkesutbildningar är viktiga för att vuxenutbildning och även yrkeshögskoleutbildningar är alternativ för vuxna att kompetensväxla eller byta yrkesinriktning till förmån för arbete för att tillgodose samhällets behov av arbetskraft där det råder brist på personal.

Personal som arbetar och verkar i verksamheten, har kunskap om hur ett främjande och förebyggande arbete bedrivs, samt hur diskriminering, kränkningar och sexuella trakasserier motverkas. Nolltolerans ska råda mot all diskriminering och kränkande behandling. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ett löpande arbete bedrivs för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling.

De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 innebär att vi ska uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld. Lärande för hållbar utveckling inkluderas i alla verksamheter, på alla enheter och i all undervisning för att ge elever handlingskompetens och kunskaper inför framtiden med fokus på en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det förutsätter ett medvetet arbete på varje enhet i frågor som gäller hållbarhetsfrågor; till exempel demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och om vår miljö utifrån läroplanernas övergripande mål och riktlinjer. Elever och personal ges förutsättningar att bidra till att en hållbar utveckling blir verklighet.

En attraktiv utbildning erbjuder en kvalitativ elevhälsa som verkar för att alla elever utvecklar en god
hälsa genom att tvärprofessionella team ingår i skolenheternas elevhälsoarbete.

Alla elever ska erbjudas likvärdiga förutsättningar för utveckling, lärande och hälsa utifrån utbildningens mål för att nå sin fulla potential både kunskapsmässigt och socialt. Jämställdheten i elevernas studieval ska öka på alla gymnasieprogram. Ökad likvärdighet bygger på att skolan arbetar med att följa upp och utvärderar undervisningens effekter på organisations-, grupp- och individnivå för att på så sätt synliggöra behovet av ledning och stimulans generellt i undervisningen liksom behovet av extra anpassningar och särskilt stöd.

Introduktionsprogrammens olika inriktningar ska ge elever förutsättningar och möjlighet att gå vidare till studier eller till arbete.

I Anpassad gymnasieskola utgår undervisningen från varje elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Den anpassade utbildningen främjar elevernas utveckling mot ett meningsfullt vuxenliv. Tillägnade kunskaper kan användas i samhällslivet, arbetslivet eller för fortsatta studier.

Utbildning i anpassad skola och utbildning för vuxna, Lärvux, syftar till att ge personer över 20 år med intellektuell funktionsnedsättning kunskaper och färdigheter som i den obligatoriska anpassade grundskolan eller i anpassad gymnasieskola för att bidra till livslångt lärande och ökad delaktighet i samhället. Utbildningen ges ofta i kombination med arbete eller daglig verksamhet.

När skolor blir mer inkluderande är det viktigt att definiera vad som menas med inkludering så att verksamheten arbetar med frågan på likartat sätt. Det är också angeläget att följa upp inkluderingsarbetet för att säkerställa att verksamheten rör sig i rätt riktning.

Studie- och yrkesvägledare arbetar med riktade informationsinsatser för grundskole- och gymnasieelever kring samhällets framtida behov av arbetskraft. Fortsatt länssamverkan i vuxenutbildningsfrågor och samverkan med kommunens Näringslivsservice sker för att fånga de lokala företagens behov av kompetens.

En fortsatt samverkan med betydelsefulla aktörer för att minska tid i utanförskap är en framgångsfaktor. Samverkan ska bygga på samsyn kring de insatser som erbjuds den enskilde för att minska ledtider på vägen till egen försörjning. Ett utvecklat samarbete med kommunens Näringslivsservice och möjlighet till upphandling med sociala kriterier är viktiga faktorer som bidrar till att fler platser skapas på vilka individer får möjlighet till arbete. Samordnande insatser är centralt för att alla som kan ska få rätt att prövas mot arbete och därmed ett självständigt liv.

Samverkan mellan de olika delar inom kommunen som ansvarar för nyinvandrade för att säkerställa att alla strävar mot samma mål och att vi får ett gott mottagande för målgrupperna och en etablering i samhället.

Kommunala aktivitetsansvaret ska arbeta för att fler ungdomar i åldern 16 till 18 år i första hand återupptar sina gymnasiestudier och i andra hand får en annan sysselsättning. En genomgången utbildning är en skyddsfaktor och rustar eleven för ett inträde i vuxenlivet och ett framtida yrkesliv.