Samverkan i satsningar på barn och unga

Förstärkt samverkan i satsningar på barn och unga bidrar till att Umeå kan fortsätta växa tryggt och säkert. Sex miljoner är nu fördelade från kommun­styrelsens näringslivs- och arbetsutskotts utvecklingsanslag för social hållbarhet. Satsningarna görs i projektform och har stor bredd. Flera olika verksamheter i Umeå kommun ansvarar för att genomföra dem.

Skola och socialtjänst får till exempel 2,8 miljoner kronor ur utvecklings­anslaget för att tillsammans genomföra ett pilotprojekt. Med hjälp av nedanstående frågor och svar får du veta mer om vad det projektet handlar om.

Umeå växer tryggt och säkert är en kommunal satsning sedan 2017 som kompletterar polisens arbete att öka tryggheten och minska brottsligheten. Satsningen ska också motverka tendenser till social oro i kommunen. Umeå har inget område som i dagsläget klassas av polisen som utsatt men det finns risk för att den sociala oron ökar. Umeå växer tryggt och säkert ska genom samverkan försöka motverka den utvecklingen.

I Umeå kommun finns ett utvecklingsanslag för bland annat social hållbarhet. Projekt som kan få stöd från utvecklings­anslaget för just social hållbarhet ska bidra till att Umeå fortsätter att växa tryggt och säkert. Det är de politiska nämnderna i kommunen som kan göra ansökningar till det här utvecklingsanslaget.

Både skola och socialtjänst gör inom sina respektive verksamheter återkommande inventeringar, utvärderingar och uppföljningar. De har därför god kännedom om inom vilka delar det finns större utmaningar. I dialog mellan skola och socialtjänst har det framkommit ett behov av ännu mer samverkan för att lösa komplexa frågor. Utvecklingsanslaget ger möjlighet till en övergripande insats där lärdomar och perspektiv från de olika verksamheterna redan på ansökningsstadiet har varit värdefulla.    

I huvudsak ska pengarna gå till personal med olika kompetenser som ska arbeta med satsningarna. Mer detaljerat hur de ansökta pengarna ska användas redovisas i projektansökan.

En viktig skyddsfaktor för att förhindra ett liv i utanförskap är en gymnasieexamen. Tidiga insatser och samverkan är viktiga för att unga ska klara sin skolgång på bästa möjliga sätt.

I det operativa förebyggande teamet ska medarbetare från skola och socialtjänst arbeta nära tillsammans, och med skolan som bas. Arbetet läggs upp med erfarenheter från den satsning som redan påbörjats på Ersängs­skolan, och fokus ska vara att ha så stora kontaktytor som möjligt direkt mot barnen.

Insatsen SIG (Sociala insatsgrupper) har länge funnits på ett planeringsstadium i Umeå. Den består dels av strukturerad samverkan mellan skola och socialtjänst, dels av samverkan inom Ungdomsteam SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid i samverkan för att med tidiga insatser upptäcka, förebygga och arbeta mot kriminalitet och drogmissbruk bland unga). Det konkreta arbetet med insatsen ska utvecklas inom ramen för den familje­behandling som Umeås socialtjänst bedriver. Därtill kommer det att vara nära samverkan med polis och samtliga övriga aktörer beroende på de enskilda individernas behov.

Enligt polisens definition från 2017* är ett utsatt område ”ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. I dessa områden finns en mängd riskfaktorer som kan leda till en bristande framtidstro med följder såsom arbetslöshet, ohälsa och misslyckad skolgång. Riskfaktorerna kan även bestå i strukturella faktorer som bostadsområdets fysiska miljö och en upplevd oro bland etniska grupper då historiska och globalt aktuella konflikter ger lokalt avtryck. Därtill finns en stor riskgrupp med unga personer som lätt påverkas av normbrytande beteenden, ett stort antal kriminella aktörer och en genomsnittlig lägre kollektiv förmåga. Tillsammans resulterar detta i en kriminaliserandeprocess som med tiden får så stort genomslag att ett helt bostadsområde påverkas och en alternativ social ordning skapas.

*Polisen (2017), nationella operativa avdelningen, underrättelseenheten

Umeå har i dag inget område som klassas av polisen som utsatt men det finns risk för att den sociala oron ökar. Satsningen Umeå växer tryggt och säkert ska därför genom samverkan försöka motverka den utvecklingen.

Människan bakom uniformen (MBU) är en grupp som riktar sig till ungdomar mellan 15 och 20 år. De som är med i MBU får träffa poliser, räddningstjänst, ambulanssjukvårdare och fältare för att lära sig mer om dem och deras yrken. Det planeras för att vidareutveckla konceptet i gymnasieskolan. Det handlar om att öka förtroendet mellan brandförsvaret, ambulansen, socialtjänsten och polisen med unga som i vissa fall saknar tillit till samhällets företrädare.

Nej, det finns inga planer på att uniformerade poliser ska patrullera på skolor. Däremot har skolorna runt om i Umeå ett nära samarbete med polisen, och det finns särskilda kontaktpoliser som samverkar med flera skolor i dag.

Det finns kriminologiska teorier som beskriver risken av att peka ut unga personer som kriminella eller avvikande, det kallas för stämplingsteorin. Om det görs är risken att de utpekade lever upp till dessa förväntningar. Därför är det extra viktigt att utgå från risk- och skyddsfaktorer i ett förebyggande arbete. Vi ska arbeta med generella metoder som inte är utpekande och när det handlar om individuellt stöd ska det utgå från individens särskilda situation. Det är också stora risker att inte tidigt stötta barn och ungdomar som börjar skolka, snatta, vandaliserar eller börjar med droger. Får de fortsätta utan att det uppmärksammas från vuxen­världen innebär det ökad risk att de hamnar snett i livet.

Samtliga verksamheter inom Umeå kommun ska utifrån det övergripande målet om jämställdhet arbeta för att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I jämställdhetsarbetet är normkritik och självreflexion, att se sin egen maktposition etc. centrala delar. Mer information om Umeå kommuns jämställdhetsarbete finns på www.umea.se/jamstalldhet.

Ansökan har tagit sin utgångspunkt från två delar. Vilket behov och vilka utmaningar som skolan har signalerat och hur kan socialtjänsten bistå i dessa frågor. Vilka goda exempel/strukturer/projekt finns redan initierade och hur kan dessa utveckla på bästa sätt.

Kommunen samverkar med civilsamhället på en mängd olika sätt. Vi klarar inte att skapa ett gott samhälle utan ett starkt förenings- och kulturliv. Kommunen ger föreningsbidrag till föreningar, och när det handlar om andra samarbeten så kan vi teckna idéburna offentliga avtal. En roll som föreningslivet har är att lyfta medlemmarnas synpunkter på hur kommunen agerar. Vi har flera sätt att ta vara på synpunkter från civilsamhället. Det finns en föreningsbyrå i Umeå kommun som arbetar med stöd och råd till föreningslivet. Andra sätt är genom samarbeten och samråd. Det går också att kontakta en verksamhet för att föra dialog. Det är också något som sker hela tiden.

Efter att pilotprojekttiden är över blir det upp till nämnden som gjort ansökan att besluta om projekten ska fortsätta bedrivas inom ramen för nämndens verksamheter eller om de ska avslutas.

Sidan publicerades