Uppföljning av barn och unga placerade i familjehem

Socialtjänsten har arbetat intensivt med förebyggande arbete och förbättringar gällande egenkontroll de senaste åren utifrån rekommendationer om åtgärder som framkom av kommunens revisorer 2017 om barn placerade i familjehem. De flesta bristerna har åtgärdats.

Under 2020 genomfördes så kallade barnsamtal (besök med enskilda samtal till de placerade barnen) i genomsnitt vid 4,2 tillfällen per år och barn (Socialstyrelsen har rekommenderat 4 tillfällen per år och barn). Statistik för 2020 visar också att

  • det finns aktuella genomförandeplaner för 98 procent av de familjehemsplacerade barnen
  • det finns vårdplaner för 99 procent av de familjehemsplacerade barnen
  • 92 procent av utredningarna om barns behov genomfördes inom fyra månader
  • under september–december genomfördes 74 procent av antal övervägningar eller omprövningar gällande familje­hemsplaceringar inom 6 månader.

Ambitionen är att helt och hållet uppfylla lagstiftningens krav, det vill säga nå 100 procent för ovanstående punkter. Med hjälp av nedanstående frågor och svar får du veta mer om hur socialtjänsten arbetar med egenkontroll och förebyggande insatser:

Socialsekreterarna som arbetar med barn och unga arbetar enligt BBIC (barns behov i centrum) som är en av Socialstyrelsen utarbetad metod för utredning och genomförande av insatser inom socialtjänsten till barn och unga. Metoden har använts sedan 2006 i Umeå kommuns socialtjänst. BBIC har sedan länge lyft fram barn­perspektivet i socialtjänstens handläggning. Det syns bland annat i BBIC:s grundprinciper, men det genomsyrar även dokumentationsstödet. Ett flertal artiklar i barnkonventionen har påverkat rubriker och hjälptexter i dokumentationsstödet (exempelvis hjälptexterna som handlar om att genomföra utredningen, barnets åsikter och barnets bästa). Socialtjänsten använder sig frekvent av Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd, meddelande­blad och handböcker i handläggningen.

Nationell lagstiftning är sedan flera år tillbaka i hög grad anpassad till barnkonventionen. Exempelvis barns rätt att bli hörd är i stor utsträckning reglerad i exempelvis föräldrabalken, socialtjänstlagen, LVU och LSS. Utifrån detta och utifrån arbetsmodellen BBIC arbetar socialtjänsten redan sedan tidigare i enlighet med barn­konventionen. Det finns ändå behov av att förstärka barnrättsperspektivet i socialtjänstens arbete, inte minst i arbetet med placeringar av barn. En utbildning i barnkonventionen har genomförts under hösten 2020.

I januari 2018 beslutade individ- och familjenämnden om åtgärder för att säkerställa att gällande lagstiftning kring utredning, placering och uppföljning av barn och unga i familjehem följs. Exempel på genomförda och pågående åtgärder:

  • Framtagande av statistik där det bland annat framgår när överväganden och omprövningar sker samt frekvens gällande besök till barnen (barnsamtal) som en del i verksamhetens egenkontroll.
  • HVB-placering av barn och unga följs var tredje månad och det bevakas att överväganden och omprövningar blir gjorda i tid. HVB-samordnare har uppgift att ta fram statistik angående HVB-placeringar, även detta som en del i verksamhetens egenkontroll.
  • Behandlingsråd, där socialsekreteraren får stöd inför eventuella placeringar av barn, har införts.
  • Specialistsocionom har införts som stöd i handläggningen (nu bytt namn till gruppledare).
  • Utbildning i handläggning och dokumentation till handläggare är genomförd i flera omgångar.
  • Familjehemsutredning skannas in i barnens akt. Detta innebär att barnen kan ta del av den om de senare vill läsa sin dokumentation. Familjehemsutredningen finns i resursregistret i familjehemmets akt.
  • Stöd till vårdnadshavarna arbetas med hela tiden av placerande socialsekreterare och av familjebehandlare. Nya verksamheter är under uppstart (se nedan).
  • Det finns en fastslagen plan där Upphandlingsbyrån ska vara initiativtagare till uppföljningar av ingångna Ram-avtal med HVB och konsulentstödd familjehemsverksamhet.
  • Familjehemsteam har införts som ett stöd till socialsekreterare vid familjehemsplacering av ett barn.
  • Flera av grundläggande handläggningsrutiner gällande placeringar av barn har färdigställts, exempelvis gällande familjehemsplacering enligt SoL. Rutin vid placeringar enligt LVU samt rutin vid vårdnads­överflyttning är snart färdigställda. Rutin vid utreseförbud enligt LVU färdigställdes under 2020 och Samverkansrutin mellan socialtjänst och skola för barn och ungdomar placerade i familjehem eller HVB reviderades under 2020.
  • En utbildning i barnkonventionen har erbjudits samtliga medarbetare inom myndighetsutövning under hösten 2020. Under 2021 kommer att säkras att alla har tagit del av utbildningen och ytterligare utbildningsinsatser planeras.
  • Kartläggning och revidering av rutiner pågår, rutiner för familjehemsplaceringar är prioriterade. Rutinerna ska gås igenom med hjälp av en checklista och inom ramen för detta arbete ska säkras att barn­konventionens intentioner tydligt framgår av rutinerna. Revidering av rutinerna beräknas vara färdig innan sommaren 2021.
  • Samtliga rutiner ska fortsättningsvis endast publiceras i kommunens gemensamma system för dokument och kvalitetsstyrning, inom socialtjänsten kallat ”rutinbiblioteket”. Personalen ska ges utbildning i att använda detta system.

Det finns i verksamheten upprättade rutiner för utredningar av barn och placeringar av barn. Vissa revideringar har genomförts vid behov. Det har dock funnits brister i att dokumentera de ändringar som gjorts och på ett systematiskt sätt genomföra mer omfattande revideringar. Datum för kommande revidering förs nu in i ett årshjul och samtliga rutiner ska hädanefter gås igenom och vid behov revideras minst en gång per år. Anledning till att detta arbete hittills inte gjorts systematiskt är att annat arbete har prioriterats då det inte bedömts som ett akut behov att revidera rutinerna. Arbete som har prioriterats är exempelvis resursprioriteringar som genomfördes 2019 samt omställning av öppenvården.

Kartläggning och revidering av rutiner pågår, rutiner för familjehemsplaceringar är prioriterade. Rutinerna ska gås igenom med hjälp av en checklista och inom ramen för detta arbete ska säkras att barnkonventionens intentioner tydligt framgår av rutinerna. Revidering av rutinerna beräknas vara färdig innan sommaren 2021.

Samtliga rutiner ska fortsättningsvis endast publiceras i kommunens gemensamma system för dokument och kvalitetsstyrning, inom socialtjänsten kallat ”rutinbiblioteket”. Personalen ska ges utbildning i att använda detta system.

Tidigare fanns ett allmänt råd där det rekommenderades att placerade barn skulle besökas av sin social­sekreterare minst fyra gånger per år. Under 2020 genomfördes så kallade barnsamtal (besök inklusive samtal med de placerade barnen) med de placerade barnen i genomsnitt vid 4,2 tillfällen per år och barn. Alla placerade barn har besökts. Fåtalet barn har haft färre än 4 barnsamtal. Orsaker till det kan vara

  • coronapandemin kan ha bidragit till en lägre besöksfrekvens och uppföljningsbesök har till exempel ersatts vid något tillfälle med samtal via videolänk och telefonsamtal
  • ett litet barn där det inte går att genomföra samtal
  • barnet är placerad under mycket kort tid
  • barnet är i äldre tonåren och vill inte ha tät kontakt med socialsekreteraren, men har kontakt med till exempel familjebehandling.

Socialstyrelsen har från mars 2020 ersatt det tidigare allmänna rådet med en ny rekommendation: bedömningen av hur ofta ett visst barn eller en viss ung person ska besökas av en socialsekreterare bör göras fortlöpande under placeringen. Genom att bedömningen görs fortlöpande kan besöken planeras utifrån barnets eller den unges behov och önskemål över tid.

Under september–december 2020 genomfördes 74 procent av antal övervägningar eller omprövningar gällande familjehemsplaceringar inom 6 månader. Ambitionen är att helt och hållet uppfylla lagstiftningens krav, det vill säga nå 100 procent för ovanstående punkter.

Att överväganden och omprövningar inte görs inom 6 månader kan bero på till exempel

  • tillfällig sjukfrånvaro hos socialsekreterare
  • att övervägandet skrivits ett visst datum och sedan beslutats i IFO-utskottet flera veckor senare
  • att placeringen är mycket kortvarig
  • personalsituationen på placeringsgruppen (under en period 2018 slutade många i personalgruppen vilket kan ha påverkat tiderna för överväganden. Nu är det en stabil personalsituation på placeringsgruppen).

För placeringar som pågått under längre tid är det möjligt att det har gjorts två överväganden/omprövningar per år även om det ibland varit något längre perioder än 6 månader emellan.

De variabler som följs för barn placerade i familjehem, HVB eller stödboende är bland annat antal omplaceringar, insatser till vårdnadshavare, datum för senaste vårdplan, genomförandeplan och senaste övervägande eller omprövning.

För familjehemsplacerade barn följs antalet barnsamtal och vid årsrapportering i slutet av 2020 redovisades att det genomförts i snitt 4,2 barnsamtal per placerat barn under 2020. Alla barn har besökts, men i snittvärdet ryms bland annat ett antal placerade barn där det angetts 0–2 samtal under 2020 vilket drar ner genomsnittet för genomförda barnsamtal. Statistik för 2020 visar också att

  • det finns aktuella genomförandeplaner för 98% av de familjehemsplacerade barnen
  • det finns vårdplaner för 99 procent av de familjehemsplacerade barnen
  • 92 procent av utredningarna om barns behov genomfördes inom fyra månader
  • under september–december genomfördes 74 procent av antal övervägningar/omprövningar gällande familjehemsplaceringar inom 6 månader.

Ambitionen är att helt och hållet uppfylla lagstiftningens krav, det vill säga nå 100 procent för ovanstående punkter.

Det är möjligt att besluta om förlängd utredningstid i vissa fall. Verksamheten arbetar aktivt med att hålla lagstadgad utredningstid på 4 månader. De flesta förlängningar sker i avvaktan på polisens utredning utifrån att det är värdefullt att få in fakta från polisutredning (där barnförhör ofta genomförs) i den slutliga bedömningen av ett barns behov. Detta medför att utredningar hålls öppna under lång tid eftersom polisen inte hinner att utreda i den takt som socialtjänsten behöver färdigställa sina utredningar. Andra skäl att förlänga kan vara att det är svårt att få kontakt med vissa föräldrar eller oförutsedda händelser som inträffar sent i utredningen.

Uppföljning är inte ett lagkrav men en god intention. Individ- och familjenämnden planerar att upprätta rutiner och arbetssätt som behövs för att använda uppföljning av avslutade placeringar till utveckling och förbättring. Det kan vara aktuellt med enkäter, intervjuer eller andra metoder för att ta reda på resultatet av tidigare placeringar i familjehem. Förutsättningen är att barnet/ungdomen vill delta i uppföljning. Utifrån att tidiga insatser och arbete med genomgång och revidering av rutiner prioriteras påbörjas detta 2022.

Individ- och familjenämnden bedriver ett omfattande förebyggande arbete för att minska antalet placeringar av barn och unga. Hela öppenvården har ställts om i syfte att minska placeringar enligt evidensbaserade metoder. Nedan redovisas några exempel av pågående arbete samt nyligen uppstartat arbete.

Arbetsmodellen HLT

I kommunen har arbetsmodellen HLT (hälsa, lärande, trygghet) tagits fram. HLT är ett nära samarbete mellan socialtjänsten, skolan, elevhälsan och regionens hälsocentraler som bygger på att tillsammans hjälpa ”våra gemensamma barn”. Arbetsmodellen har utvecklats med ambitionen att barn och unga 0–16 år med föräldrar ska erbjudas tidigt stöd och samordnade bedömningar och insatser för att minska behov av mer omfattande insatser. Utgångspunkten har varit att barn och föräldrar i första hand ska erbjudas hjälp där de vistas, exempelvis i förskolan och skolan. När den hjälpen inte är tillräcklig tas in samtycke från familjerna att arbeta enligt HLT-modellen. Alla verksamheter har ett ansvar att erbjuda HLT-modellen till barn och föräldrar som behöver samordnade insatser.

Socialsekreterarna på ”första linjen” arbetar på kommunens familjecentraler, där de erbjuder råd- och informationssamtal, utreder ärenden, sätter in behandlingar och ger stöd. Ärenden av mer allvarlig karaktär, som exempelvis våld, övergrepp och stor omsorgsbrist, slussas vidare till en socialsekreterare på specialistnivå, som arbetar central för hela socialtjänsten. I övergången från första linjen till specialistnivå används utrednings­modellen BBIC (barnens behov i centrum).

Arbetsmodellen är Umeås gemensamma första linje för barn och föräldrar och startade 2013. Arbetsmodellen har uppmärksammats nationellt och ett flertal andra kommuner har visat intresse för arbetsmodellen.

Ge stöd och skydd till barn, unga och familj

Stöd- och omsorgsförvaltningen arbetar processorienterat och en av delprocesserna heter ”Ge stöd och skydd till barn, unga och familj”. Processen omfattar flera verksamheter. Fokus för arbetet är att minska antalet placeringar inom familjehem och HVB genom att

  • upptäcka, nå ut tidigt och förebygga behov av mer genomgripande insatser
  • barn och föräldrar ska erbjudas och motiveras till stöd i öppenvård/i hemmet så snart det finns behov
  • barnets nätverk ska involveras och ges möjlighet att utgöra en resurs, för att barnet fortsatt ska kunna bo hemma.

Placeringar görs endast ske när annat stöd är uttömt eller ej möjligt. Under våren planeras inför uppstart av föräldrastödsenhet och säkerhetsteam för att arbeta med kvalificerat stöd före, under och efter placering. Syftet är att minska antalet placeringar och placeringstid.

Föräldrastödsenhet ska stötta föräldrar med placerade barn

En föräldrastödsenhet startas upp för att utveckla stödet till föräldrar med placerade barn, hitta andra alternativ till placeringar och för att få fler barn att kunna komma hem till sina familjer. Föräldrastödsenheten kommer arbeta med att bland annat utveckla arbetssätt för stöd vid umgänge med placerade barn.

Säkerhetsteam inrättas för att trygga barn och unga i hemmet

Säkerhetsteamen ska arbeta fokuserat med säkerhetsplanering i ärenden där det finns oro för barn och unga som har utsatts för våld eller annan allvarlig omsorgsbrist i sin familj (det vill säga högriskärenden) och där socialtjänsten överväger att placera barnet utanför hemmet. Säkerhetsplaneringen utförs i team om en social­sekreterare och en familjebehandlare. Målsättningen är att barnet ska få sina behov tillgodosedda och vara trygga hemma hos sina föräldrar eller hos personer i det egna nätverket och att placering på så vis kan undvikas.

Vi genomför jämförelser med andra kommuner löpande, bland annat jämförs ersättningsnivåer och arbetssätt med andra kommuner. Vi har former för omvärldsbevakning kopplat till lagstiftning och praxis. Medarbetare och enhetschefer deltar i nationella nätverk inom området och Sveriges kommuner och regioner ger mycket information i form av cirkulär och rekommendationer angående arbetet med placeringar av barn och unga.

I nuvarande delegationsordning (vilken av IFN uppfattas som korrekt) framgår att när det gäller beslut om tillfällig placering i konsulentstödda jourhem så har IFO-utskottet delegation och om utskottets sammanträde inte kan inväntas beslutar IFO-utskottets ordförande.

I förslag till reviderad delegationsordning (revideringen genomförs i maj) kommer det framgå att enhetschef för Familjehemscentrum har delegation att fatta beslut om tillfälliga placeringar i konsulentstödda familjehem.

I utredningen identifieras vilket nätverk barnet har och om de kan utgöra en resurs för barn och föräldrar. Inför en eventuell placering undersöks möjlighet till placering i nätverk. Dokumentationen kan alltid förbättras, i synnerhet när vi bedömer att det inte är aktuellt med delaktighet från nätverket. Om det finns beslut om hemlighållande av vistelseort är det omöjligt att involvera nätverket.

Genomförandeplan inför placering undertecknas av barn och vårdnadshavare samt den som utför insatsen. Nätverket är inte delaktig i genomförandeplanen om barnet inte ska placeras i nätverket. Rutin för upprättande genomförandeplan ska förtydligas och implementeras i verksamheten i samband med den övergripande genomgången av rutiner.

Samtliga familjehem följs upp på liknande sätt. Uppföljning av avtal med familjehemmen görs i samband med att ersättningen omräknas en gång per år enligt SKRs rekommendationer. Vid detta tillfälle följer familje­hems­sekreteraren upp även övriga delar av avtalet med familjehemmet. Riktlinjer för avtalsuppföljning av familjehem finns i dokumentet ”Rutin för avtal och ersättningar till familjehem”.

Upphandlingsbyrån är kommunens avtalspart och ansvarar för uppföljning på verksamhetsnivå av ramavtal med privata utförare. Stöd- och omsorgsförvaltningens uppdrag är att tillsammans med Upphandlingsbyrån formulera krav inför upphandling och att uppmärksamma om vi ser brister i upphandlade verksamheter.

Ett urval av verksamheter i varje kategori, familjehem och HVB, planeras att följas upp årligen med start våren 2021 genom besök hos verksamheten. I nuläget genomförs de på grund av rådande restriktioner på grund av coronapandemin via videolänk. Representanter från upphandlingsbyrån och verksamheten deltar vid upp­följningen då man går igenom avtalsvillkor och efterlevnaden av dessa samt genomgång av senaste tillsyns­rapporten.

Sidan publicerades