Startsida Umeå kommun
Illustration minskad klimatpåverkan

Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning

Översiktsplanens strategier har sin utgångspunkt i hållbar utveckling och ett fokus på minskad klimatpåverkan och hållbart resande. En fortsatt utveckling enligt strategierna för hållbar tillväxt är central.

Den täta staden skapar utrymme för hållbart resande

En tätare stad och satsningar på ökat byggande längs stomlinjer för kollektivtrafik ger ett större underlag för tätare turer i kollektivtrafiken vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet. En kompakt stad med korta resvägar ger lämpliga avstånd med cykel och skapar de bästa förutsättningarna för att öka andelen cyklister och fotgängare i förhållande till bilister. En tät och funktionsblandad stad ger närhet till målpunkter och minskar transportberoendet. Inriktningen på bilsnål planering behöver kompletteras med en ny syn på bilens prioritet i centrala stadsdelar. En tätare stad underlättar dessutom att ansluta fastigheter till fjärrvärmenätet vilket bidrar till minskad klimatpåverkan.

Strävan att bli en fossilfri kommun är ytterligare ett sätt att begränsa fortsatt klimatpåverkan. Ambitionerna att minska energianvändningen och utsläpp av växthusgaser är hög inom Umeå kommunkoncern i arbetet med omställning till hållbara energikällor.

Konsekvenser av klimatförändringar är svåra att i detalj förutse. Det måste finnas beredskap för olika scenarier. Ett framgångsrikt klimatarbetet ses som en utvecklingspotential för samhället med vinster mellan hållbarhet och samhällsutveckling.

Översvämning, ras och erosion

När det gäller översvämningshotade områden bedöms höga flöden i älvar och vattendrag kunna uppstå i Umeälven och Sävarån vilket kan orsaka egendomsskador och erosionsskador i strandlinjen. Förstärkningsarbeten har vidtagits och planeras. Se Fördjupning för älvslandskapet. Vid höga flöden i Sävarån, framförallt vid islossningar, bedöms egendomsskador kunna uppstå vid Gunnismark och Gran. Risken för översvämningar på vägar och vid kajen i centrala Umeå är stor som följd av ihållande regn. Konsekvenserna kan bli miljöskador och ekonomiska skador i formav skadade gator, broar och fastigheter. Följd effekter av ihållande regn, översvämningar och höga vattenflöden kan vara slamströmmar, ras och skred.

När det gäller områden med risk för erosion för ras och skred finns de mest påtagliga riskerna längs Umeälven och dess brinkar. Mest känsligt är älvssträckan från Brännland till Ön men problemen varierar längs sträckan. För riktlinjer och förhållningssätt kopplat till risker som ras och skred samt översvämning se Fördjupning för älvslandskapet samt Fördjupning för kusten.

Fördjupning för älvslandskapet utgör Umeå kommuns syn på frågor kopplat till översvämning samt ras och skred och har planeringshorisontent för frågorna uppemot 100 år. I planen definieras säkerhetsavstånd för bebyggelse med hänsyn till höga flöden, områden med ras- och skredrisker anges och planen ger förslag på områden där utfyllningar är lämpligt respektive olämpligt för att minska risker. Fördjupning för älvslandskapet anger vidare riktlinjer för hur utblickar mot älven kan skapas med hänsyn till bland annat risk för ras och skred, det tydliggörs att riskanalyser kan bli aktuella om ras- och skredrisk föreligger samt uttrycker exempelvis att dagvatten behöver hanteras så att det inte utgör risk för stabiliteten i brinkarna när det gäller nya projekt.

På samma sätt behandlar Fördjupning för Ön samt Tematiskt tillägg för landsbygdsutveckling i strandnära läge riktlinjer kopplat till höga flöden, skred och erosion. 

Stigande havsnivåer

När det gäller ökning av det globala havsvattenståndet på grund klimatförändringar bedöms dessa medföra ökade vattenstånd även i Östersjön. Landhöjning har en kompenserande verkan och hittills har anläggningar utmed kusten sakta fjärmats från stranden. Eftersom landhöjningen nu förväntas stiga i samma takt som klimatförändringarna avtar inte längre risken för översvämningar utan bedöms vara relativt konstant över åren.

Fördjupning för kusten anger principer för kustens utveckling där en gäller bebyggelse i långsiktigt hållbara lägen där planering ska ta hänsyn till att kusten är flack och utsatt för förändringar pga landhöjning, förväntade klimatförändringar samt att VAförsörjningen ska vara långsiktigt hållbar.  Till exempel anges riktlinjer för byggande utifrån höjder över medelvattenståndsnivåer samt för infiltrationsanläggningar m.m. Planen innehåller konkreta riktlinjer i ett flertal frågor kopplat till klimatförändringar.

Dagvattenhantering

I den förtätade staden väntas de hårdgjorda ytorna öka vilket innebär att dagvattenflödet ökar och innebär en utmaning som ställer krav på samhällsplaneringen. I den täta, hållbara staden får dagvattenhanteringen en viktig uppgift att klara flödena på ett hållbart sätt och minimera risken för skador och påverkan på recipienterna. Det kommer att krävas olika åtgärder och anpassningar för att klara framtida klimatförändringar med skyfall, högre flöden, översvämningar, påverkan på befintliga vattendrag mm. En genomtänkt grönstruktur är en viktig förutsättning för att uppnå målet med en hållbar dagvattenhantering som är anpassad till framtida klimat. Den stadsnära och integrerade grönstrukturen bidrar även till ekosystemtjänster som hanterar dagvatten på ett effektivt sätt. En hållbar dagvattenhantering innefattar en kombination av öppna lösningar och traditionella ledningssystem, där platsens förutsättningar får avgöra vilken lösning som tillämpas. Dagvattenhanteringen ses som ett verktyg för att åstadkomma en tät, blandad stad i enlighet med strategier för hållbar utveckling, vilket konkretiseras i efterföljande dagvattenprogram.