Startsida Umeå kommun

65. Berghem

Arkitekten Nils Grafström vann 1948 en tävling för det nya området Berghem. Hans förslag, där småhuskvarteren närmast Nydalavägen lär ha avgjort tävlingen, hade konsekvent trafikmatning utifrån av flerfamiljshus kring en central park. Av hans därefter framlagda planförslag fastställdes endast delen mellan Gammlia och Skidspåret. Det behövdes inte mera just då. Senare, när Vattenfall p g a anläggandet av Stornorrfors behövde bostäder, utvidgades planen, främst med småhus, av den nye stadsarkitekten Seth Fridén.

Söder om Nydalavägens trafikstråk delades huvudparten av tomtmarken mellan HSB och Riksbyggen. Det här var början av rekordåren i svensk bostads- produktion i Umeå, men med positiv klang. Det blev halvt slutna kvarter med flervånings bostadshus. Sex låga punkthus byggdes längs Axtorpsvägen och längst uppe på höjden bostäder i sjuvånings punkthus. Punkthusen här var tillsammans med de i Stadslidens sluttning ovanför simhallen de första av sitt slag i Umeå. Så börjar ett nytt Umeå växa fram med Berghem som sin första moderna sovstad. Plåtbeklädnaderna och de starka fasadfärgerna vi nu ser på Berghem är av sent datum.

När universitetet inrättades i mitten av 1960-talet behövde man snabbt uppföra det som kom att kallas ”Norra paviljongerna”. Mark för universitetet var ännu inte tillgänglig, så man upplät en del av parkmarken i södra Berghem med tillfällig användning som motiv. Planändring kom inte ifråga, trots att tiden var mycket lagtrogen. Detta demonstrerar hur ansträngda planeringsresurserna var och hur allvarligt universitetets behov bedömdes.

Staden hade minsann anförtrotts en stor utbildningsanstalt och ingenting fick hindra dess utveckling, som om det uttalats en princip: ”Stad skall trots lag byggas!”. Efter millennieskiftet har dock planändring aviserats, varvid paviljongerna ersattes med bostäder inom samma område.

Fakta

Arkitekt: Stadsarkitektskontoret, Stadsplaner: N. Grafström, S. Fridén, (1954-59)

Berghem