Startsida Umeå kommun

Tyck till om de östra stadsdelarna!
Var med och tyck till om hur din stadsdel ska utvecklas när Umeå fortsätter att växa. Vad önskar du för din stadsdel och på vilka platser trivs du bäst? Öppna dialogkartan. Se vad andra tycker.

Grundkurs: De östra stadsdelarna

- Mellan älven och universitetet

Ålidhems pulserande studentliv, Sofiehems och Gimonäs trygga villakvarter eller naturnära Carlshem? Här sägs de flesta umebor bott minst en gång i livet. Stadsdelen Ålidhemsområdet omfattar Carlshem, Carlslid, Carlshöjd, Gimonäs, Sofiehem, Ålidbacken och Ålidhem.

Lugnt och lummigt

Före stadsbranden fanns det ingen bebyggelse här. Ett flertal industrier etablerades på älvstranden öster om Ålidbacken som relaterade till stadens återuppbyggnad. Detta blev platsen för sågar, gjuterier och tegelbruk. År 1925 blev Sofiehem en del av staden och dess egnahemsbebyggelse var ofta kopplad boende för de som arbetade på de älvsnära fabrikerna. Här slog sig olika arbetskategorier och samhällsklasser ner.

Under mitten på förra seklet ökade bostadsbehovet igen och med ny stadsplan tog bebyggelseutvecklingen fart. Ålidbacken, nära det expanderande lasarettet, utvecklades till ett utpräglat hyreshusområde. Sofiehem tog riktning mot en stadsdel med främst småhus. Här finns överlag gles och tät småhusbebyggelse med undantag för Tunnelbackens höga punkthus och intilliggande lägre, mer slutna bebyggelse.

Gimonäs har en mer oregelbunden kvartersstruktur med omväxlande gles och tät småhusbebyggelse. Överlag blir intrycket luftigt och sammanhållet. Senare bebyggelse ökar graden av markutnyttjande genom tätare och högre bebyggelse.

Levande och föreningsaktivt

Ålidhem och Carlshem speglar en karaktäristisk tid i svensk stadsbyggnadshistoria och var tidens svar på de förutsättningar som än idag präglar Umeå stad; universitetets attraktionskraft och det efterföljande bostadsbehovet. Under 1960-talet uppfördes bostäder på Ålidhem på kort tid med tegelröda flerbostadshus i två till fyra våningar och lummig grönska. De bilfria kvarteren präglas av rörelser på gående och cyklisters villkor. Här har man närhet till eget stadsdelscentrum, universiteten och Strömpilens handelsområde.

På 1970-talet var det dags för Carlshem med ytterligare flerfamiljshus medan Carlslid bebyggdes med varierade typer av tät småhusbebyggelse; radhus, kedjehus och vanliga småhus. På 1990-talet och framåt har olika typer av påbyggnader varit aktuell på de ganska låga flerfamiljshusen.

I en förödande brand 2008 brann ett helt kvarter på Ålidhem ned. Med återuppbyggnaden skapades ett kvarter med dubbelt så många lägenheter och gemensamhetslokal. Kompletteringar pågår löpande i stadsdelen och på senaste tiden har en ny bebyggelsetyp tillkommit på Ålidhem, nämligen stadsradhus.

Mycket är på gång för framtiden. Både ett stort antal hyresrätter men även ägarlägenheter på Ålidhem. Vid Strömpilen planeras både för mer handel och bostäder.

På gång på de östra stadsdelarna

Strömpilen

Det planeras för utveckling av Strömpilen med både bostäder och handel (Strömpilen 1)

Norr om Kolbäcksbron

Norr om Kolbäcksbron planeras på sikt för 90 bostäder i flerbostadshus (Strömpilen).

60 bostäder vid kyrkan

Söder om Ålidhemskyrkan planeras på sikt för cirka 60 bostäder i flerbostadshus (Hoppet).

Tegelbruksberget

På lång sikt finns möjligheter för bebyggelseutveckling vid Tegelbruksberget – som fortsättning på Gimonäs mot Grössjön.

10 utmärkande drag

1. På övergripande nivå finns en stor andel ensamboende hushåll. Gifta och sammanboende med minst ett hemmaboende barn under 18 år är annars en vanlig hushållssammansättning följt av sammanboende utan barn.

2. Här finns gott om personer i åldersintervallet 20 – 44 år. Antalet 0-åringar varierar stort. Carlslid har väsentligt lägre värden än vissa delar av Carlshem och Ålidhem som omvänt har desto högre värden.

3. Här finns stadens högsta andelar utrikesfödda - men med en stor intern spridning mellan områden.

4. Hyresrätter dominerar med tyngdpunkt på Ålidhem och Carlshem. På Sofiehem är fördelningen mellan småhus och hyresrätter ganska jämn. På Gimonäs, Carlslid och Carlshöjd uppvisas en större koncentration av småhus med äganderätt.

5. På aggregerad nivå verkar trångboddheten vara mindre frekvent förekommande men det står nära till hands att relatera det till studentbostäder, bostäder utan kök samt med få rum.

6. Barnfattigdomen är mer vanligt förekommande jämfört med staden som helhet.

7. Den disponibla inkomsten understiger genomsnittet. Här finns dock skillnader mellan områden. Carlshöjd karaktäriseras av höga inkomster.

8. Överlag är utbildningsnivån hög.

9. När det gäller ohälsotalen finns de inom Ålidhem några av de lägsta i kommunen medan andra delar uppvisar högre. Carlshöjd påverkar också det aggregerade värdet då invånarna är friskare än många andra. Sammantaget har Ålidhemsområdet ett ohälsotal på 17 dagar per år.

10. Förvärvsgraden är högre på Sofiehem och Gimonäs än andra delar av området. En låg förvärvsgrad på Ålidhem kopplar till en koncentration av studenter.

Landmärken på de östra stadsdelarna

Kolbäcksbron – en vacker pylonbro och ett signum för Umeå. Bron invigdes år 2001 och är Umeå tätorts fjärde vägbro över Umeälven. Den tar avstamp på Ön och ingår som del i ringleden. Över bron passerar E4.

Ålidhems värmeverk – landmärke med uppmärksammad arkitektur med skulptural fasad i betong.

Ålidhem Centrum – stadsdelens naturliga mötesplats, både inne i och utanför! Livskraftigt och välbesökt dygnets alla timmar. Här finns kulturhuset Klossen med en mängd föreningar och aktiviteter. En bit bort finns en annan viktig mötesplats – Ålidhems bibliotek.


Det var en gång...


Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om de östra stadsdelarna. Stadsdelarna är grupperade i två grupper, Ålidbacken, Sofiehem, Gimonäs är en grupp och Ålidhem och Carlshem är en.

Ålidbacken, Sofiehem och Gimonäs

Älvstrandens industrialisering
Före det laga skiftet 1885 fanns här ingen bebyggelse. Vid skiftet flyttades ett antal gårdar från Tegs och Öns byar till området, som genomskars av kustlandsvägen som gick ut från staden mot kuststäderna i norr. Efter stadsbranden 1888 kom ett flertal industrier relaterade till stadens återuppbyggnad att etableras på älvstranden nedanför Ålidbacken; här fanns sågar, gjuterier och tegelbruk.

Mellan Holmsund och Umeå stad tog man sig kring sekelskiftet med ångbåt, fram till dess att järnvägstrafiken kom igång under 20-talet och en hållplats anlades nedanför Gimonäs och Ålidbacken. År 1925 blev Sofiehem en del av staden och ett par senare infördes bestämmelser som bland annat innebar bygglovsplikt och krav på öppet byggnadssätt. Den egnahemsbebyggelse som uppfördes här var allt som oftast relaterat till de älvsnära fabrikerna – verksamheterna fick olika arbetskategorier och samhällsklasser att slå sig ner i närheten.

Sanering och ökad bostadsefterfrågan
I slutet av 30-talet påbörjades arbetet med planläggning av området mellan Ålidbacken och Gimonäs, men sågverksamhetens nedläggning strax därpå gjorde att byggnadsverksamheten och planarbetet upphörde. Under efterkrigstiden ökade bostadsbehovet igen och stadsplanen fastställdes 1950, men omarbetades för ett större område redan sex år senare. Under denna tid var höghus och sanering centrala inslag i stadsplaneringen och med anledning av närheten till både centrum och det expanderande lasarettet kom blickarna att riktas mot Ålidbacken som fokus för omfattande omvandling och bostadsbebyggelse. Detta kom vid uppförandet att bli den första samlade punkthusbebyggelsen i Umeå. Under tiden som Ålidbacken utvecklades till ett utpräglat hyreshusområde tog Sofiehem riktningen mot en
stadsdel med främst småhus.

1956 års stadsplan för Ålidbacken, Sofiehem och Gimonäs medförde att bebyggelsen mot Sofiehem först vid denna tidpunkt tog riktig fart. Här konstaterades att de sedan tidigare planlagda tomterna var sålda med undantag för Gimonäs där läget inte ansågs vara tillräckligt attraktivt för en utbyggnad vid denna tidpunkt, i kommunens protokoll skrivs det att planläggningen bör ske när industriområdet väster om järnvägen är fullt utbyggt och efterfrågan på bostäder i detta läge därmed stigit. Holmsundsvägen utpekades som en särskilt viktig anslutning att ta hänsyn till vid planläggningen. Med bakgrund i älvens uppgrundning och följaktligen hamnverksamhetens successiva förflyttning från Umeå stadshamn till uthamnen i Holmsund, samt timmerflottningens ställning som huvudförsörjningsled för sågarna förutsågs Holmsundsvägens roll i framtiden få allt större betoning. Tunneln som anlades vid Ålidbacken motiverade bytet av namn till det som idag kallas Tunnelbacken

Bebyggelse och struktur
Sofiehem och Tunnelbackens gatustruktur, där långgator och tvärgator skapar ett traditionellt kvartersmönster, ansluter till Holmsundsvägen och Studentvägen som huvudgator. Överlag karaktäriseras delområdet av gles och tät småhusbebyggelse, med undantag för Tunnelbackens höga punkthusbebyggelse och intilliggande lägre, mer slutna, bebyggelse.

På Gimonäs finns en oregelbunden kvartersstruktur med omväxlande gles och tät småhusbebyggelse, dock med låg sluten bebyggelse i stadsdelens nordöstra hörn. Sammantaget uppvisar Sofiehem och Gimonäs ett luftigt och sammanhållet intryck. Sentida tillkommen bebyggelse tenderar allt mer att öka graden av markutnyttjande genom tätare och högre bebyggelse än bostadsområdenas ursprungliga form.

Topografi och vegetation
De mest tongivande grönområdena i stadsdelarna är de stora ytor av skogskaraktär som skiljer respektive bostadsområde åt, såsom parkbältet mot egnahemsbebyggelsen på Sofiehem. Småhusområdenas luftiga karaktär medför att stora delar av dess vegetation finns mellan husen på privat tomtmark, medan vegetationen i de mer utpräglade flerfamiljshusområdena återfinns i mindre parker och på innergårdarna. Skolan/skolgården ingår i ett grönstråk som sträcker sig ned mot älven men Holmsundsvägen utgör en kraftig barriär. Cykelbron över Holmsundsvägen förbättrar den värdefulla kontakten med älvsstråket, vilket är en tillgång som kan utvecklas.

Väster om Sofiehems övre spets ligger Öberget som reser sig som en liten höjd över bostadshusen. Skogsdungen har ett värde för bostadsnära rekreation och rymmer ett antal stigar för promenad och skogscykling. I öst ligger Gimomyran och elljusspåret mot Tegelbruksberget. Strax intill ligger naturreservatet Grössjön, med fåglar, djurliv och grillplatser.

Gimonäs gränsar direkt till Gimoskogen med spår och motionsslingor. I stadsdelen är det generellt ont om större öppna ytor (förutom grusplanerna) för gemensamma aktiviteter.

På gångavstånd längs älven ligger Strömpilen, ett stort köpcentrum med bland annat Umeås största livsmedelsbutik. Inom Sofiehem bedrivs tre förskoleverksamheter, medan äldre barn går på Sofiehemskolan. För den äldre befolkningen erbjuder Sofieborg omsorgsplatser.

Gimonäs har i likhet med Sofiehem nära tillgång till Strömpilens butiksutbud och Gimonäs återvinningscentral. Till skillnad från Sofiehem ligger det inom Gimonäs däremot inga förskoleverksamheter, grundskolor eller omsorgsboenden. Strax söder om Gimonäs ligger Tegelbruksbergets skogsomgivna motionsspår som erbjuder både vila och rörelse i nära anslutning till bostadsområdena och underlättar för invånarnas rekreation.

Stadsdelen ligger cirka 4 kilometer från centrala Umeå och med gångavstånd till universitetet och Norrlands universitetssjukhus. Sofiehem trafikeras av 9:ans busslinje längs Studentvägen, vilket gör att hela området ligger inom 500 meter från kollektivtrafikens färdväg. Boende på Gimonäs har tillgång till både 5:ans och 9:ans bussar vilka tillsammans skapar en relativt hög turtäthet. Inom de båda stadsdelarna sker kommunikationer med olika färdmedel i stor utsträckning i samverkan, då det saknas utpekade och särskilda gång- och cykelvägar inom bostadsområdena. Huvudväg för oskyddade trafikanter är istället förlagd till parallellt med Student- och Porfyrvägen.

Sofie dunge, Dungens förskolas gård och fotbollsplanen går att urskilja som särskilt definierade mötesplatser för Sofiehemsborna. Sammantaget präglas området av en låg, till som högst medelhög täthet av offentliga målpunkter, delvis tack vare närheten till Ålidhem och dess många potentiella mötesplatser. För boende på Gimonäs erbjuder den centralt belägna parken möjligheter för olika människor att träffas, i en stadsdel som i övrigt till stor del saknar allmänna platser.

Ålidhem och Carlshem

Stadsdelarna har gemensamt att planläggningen för både Carlshem och Ålidhem varit
tvungen att revideras innan utbyggnad med anledning av förändrade förutsättningar. Den ursprungliga tanken var från en början att Ålidhem skulle bli ett utpräglat småhusområde. Under 1960 kom Umeå till insikten att universitetet skulle kräva stora ytor, inte bara för utbildning men även för bostäder. Ålidhem strax söder om etableringen var obebyggt och låg inom gångavstånd och ansågs därför passa ändamålet. Universitetets etablering och sjukhusets expansion förändrade de tidigare förutsättningarna och vid planläggningen under 60-talet gällde det att på kort tid uppföra bostäder för att möta den växande efterfrågan.

På 70-talet följde planeringen av Carlshem efter. Under samma period planlades även Carlshöjd, där inriktningen blev varierade typer av tät småhusbebyggelse; rad-, kedje- och konventionella småhus med nivåanpassade gång- och cykelvägar. Carlslid byggdes ut under 70-talet på obebyggd mark efter revidering av tidigare planer. Från början var tanken att myrarna skulle grävas ut, återfyllas och ge plats åt ytterligare flerfamiljshus. Från politiskt håll började dock ett motstånd växa fram emot den ansenliga miljöförändringen som exploatering skulle innebära vid genomförande – något som i kombination med en vikande efterfrågan på denna typ av bostadshus föranledde att planarbetet lades i träda. När nya planer arbetats fram blev resultatet att området enbart innehåll småhus och dess storlek minskades för att inte påverka myrarna. På senare tid, från 1990 och framåt, har frågan om påbyggnad av våningar på de annars låga flerfamiljshusen varit aktuell. Den förödande branden juldagen 2008 medförde att ett helt kvarter brann ned. Genom nybyggnad åren efter skapades ett nytt kvarter med dubbelt så många lägenheter samt gemensamhetslokal
under temat Hållbara Ålidhem. Kompletteringar pågår på flera håll inom stadsdelen. År 2016 planlades för stadsradhus längs Assistentvägen, vilket utgör en komplettering av de bebyggelsetyper inom Ålidhem.

Bebyggelse och struktur
Bakgrunden till och förutsättningarna för stadsdelens utbyggnad under 60-talet resulterade i tung bebyggelse dominerad av flerfamiljshus. Området som omfattar Ålidhem detaljplanerades 1965 genom en stadsplan som förespråkar en tät bebyggelse med ett, för tiden, stort mått stadsmässighet genom medvetet skapande av gårds- och gaturum utan impediment och spillda grönremsor. Gatunätet präglas av distinkt trafikseparering med primär- och sekundärleder, korsningar sker planskilda. Centralt i stadsdelen löper i nord-sydlig riktning ett område som är avsett för gemensamma ändamål – till detta stråk ansluter sig fem från varandra skilda medelhöga och öppna bostadsgrupper, med två-tre våningar i originalutformning i vissa fall dock utbyggd med ytterligare en våning på senare tid. Enligt det ursprungliga tänket skulle dessa ta tillvara på vintersolen med låg bebyggelse i söder orienterade i öst-västlig riktning och högre våningstal i norr. Överlag står husen på Ålidhem organiserade kring öppna till halvöppna gårdar, där det finns gröna mötesplatser. Vid Studentvägen har Ålidhem en tydlig karaktär av hus i park där stora gräsytor vetter mot vägen.

Carlsområdet kan schematiskt kategoriseras i tre områden med skilda bebyggelsekaraktärer; Carlshem med flerfamiljshus och Carlshöjd och Carlslid med ett spektrum av gles till tät småhusbebyggelse. Området med den tyngre bebyggelsen utmärkes i likhet med Ålidhem av en tydlig gatuhierarki där Kolbäcksvägen och Holmsundsvägen utgör primärleder, medan mindre vägar anges som sekundärleder. I likhet med Ålidhem är gång- och cykeltrafik tydligt separerat från övriga trafikslag, bl. a. med planskildhet i korsningar. Här finns karaktäristiska loftgångshus och fyra bostadsgrupper med anslutning till motsvarande angöringsgator. De inre vägarna är utformande som säckgator och stora ytor reserverade för parkering är förlagda utanför området. Byggnaderna har placerats i ett rätvinkligt axel-system i nord-sydlig respektive öst-västlig riktning. Sammantaget präglas området av bebyggelse i tre våningar där byggnaderna sluter gårdarna, samt tät småhusbebyggelse i dess södra delar. Både Ålidhem och Carlshem präglas överlag av en högre grad av exploatering med större andel bebyggd yta och högre byggnadshöjder; och båda är de utpräglade hyresrättsområden.

Carlslid, å andra sidan, består av friliggande småhus och medföljande tomtparkering ut mot vägen. Bebyggelsen är organiserad utefter två ringvägar som skapar sina respektive kvarter. Inom kvarteren finns korsande vägar som är reserverade för gång- och cykeltrafikanter. På Carlshöjd leder två återvändsgator in mot området och parkering skiljs från boendemiljön medan småhusbebyggelsen är tätt placerad längs efter gång- och cykelvägar.

Vegetation och topografi
Centralt genom varje bostadsenklav på Ålidhem går ett parkstråk där även lekredskap finns. Ytorna är till stor del hårdgjorda. Söder om den stora lekparken finns ett större sammanhängande skogsområde som är tillräckligt stort för att uppfylla kraven på stadsdelsskog. Förutom stadsdelsskogen finns sparad naturmark enbart i anslutning till omgivande vägar. För att ta sig till de större naturområden som kan erbjuda fler aktiviteter ska man ta sig under vägarna i gång- och cykelportar. Längs med bussgatorna finns björkplanteringar som betonar deras centrala roll och skapar känslan av esplanader och relaterar till den gamla rutnätsstaden.

Öster om Carlshem utgör Tomtebovägen en barriär mot Tomtebo och Nydalaområdet, medan Kolbäcksvägen angränsar i väst. Här går ett grönt stråk i nord-sydlig ritning som utgörs av gc-väg kantad rönnplanterade gräsremsor. I öst-västlig riktning finns ett bredare grönt stråk som huvudsakligen utgörs av sparad skog. Södra delen av Carlshem utgörs av kedjehus och radhus i olika former. Här finns gott om grönytor och tack vare sitt läge intill Gimoskogen är även tillgängligheten till större sammanhängande skogsområden med motionsslingor god. För såväl Ålidhem som Carlshem innebär de stora markparkeringarna en potential för framtida kvaliteter.

Det nord-sydliga gc-stråket från Carlshem fortsätter mot Carlshöjd. På Carlshöjd finns ett samlat grönområde med lekpark och skogsdunge och i radhusdelen finns även mindre skogspartier sparade inom kvartersmark. I norr där Carlshöjd övergår i Carlslid utgörs gatunätet av lätt böjda slingor. Remsor av skog har sparats mellan tomterna vilket gör att alla har direkt tillgång till naturmark. Området har direkt tillgång till det stora skogsområdet kring Gimonässpåret med leder vidare bort mot Grössjön. På Carlshem, Carlshöjd och Carlslid är det generellt ont om större öppna ytor (förutom grusplanerna) för gemensamma aktiviteter. Stadsdelscentrum och mer anlagda parker bör finnas inom räckhåll exempelvis på Tomtebo eller Ålidhem som stärkande komplement.

På det välbesökta Ålidhems centrum finns två livsmedelsbutiker, restauranger, kiosk, frisör och apotek. Utöver universitetsstudenterna som må dominera området finns på ålidhem även många barn och unga. På Ålidhemsskolan (F-9) finns också fritidsgård, bibliotek, Ålidhemskyrkan, kulturhus och hälsocentral. För den som vill aktivera sig finns bl. a. konstgräsplan.

På Carlsområdet finns i dess norra hörn en koncentration av företagsamhet av blandad karaktär. Utöver detta finns pizzeria och bensinstationer fina motionsspår i kuperad terräng – ett uppskattat inslag för den längskidintresserade. Barnen på Carlsområdet går i Carlshöjdsskolan (F-9), naturskönt belägen intill skogsbrynet. För de yngsta barnen rymmer området ett antal kommunala förskolor och familjedaghem, liksom ett par privata alternativ.

Från Ålidhem och Carlshem är det drygt 3, respektive 5 kilometer till centrum och drygt 1, respektive 2 kilometer till sjukhus- och universitetsområdet. Med 5:ans, 8:ans och 9:ans busslinje är det enkelt och smidigt att resa kollektivt till och från Ålidhem. De två förstnämnda passerar Ålidhems stadsdelscentrum längs Naturvetarstråket medan den senare tangerar stadsdelens västra gräns mot Sofiehem utmed Studentvägen. Därutöver trafikerar expresslinje75, med genare dragning, området på sträckan mellan Tomtebo och Vasaplan under utvalda perioder under dagen, särskilt under rusningstid. Carlshems kollektivtrafikanknytningar består av busslinje 5 och 9, som även knyter an området med handelsområdet Strömpilen.

På Ålidhem och Carlshem finns ett nät av cykelvägar, både huvudvägar med högre standard och övriga kategorier, som likt bebyggelsen löper i såväl nord-sydlig som öst-västlig riktning. Ålidhem präglas av relativt hög täthet av mötesplatser och utgör en hotspot för dess omgivning. Ålidhems levande centrum utgör hjärtat i stadsdelen och är en naturlig mötesplats för dess invånare. Utöver centrum är sport- och fritidsanläggningar platser där människor tenderar att sammanstråla och sammantaget åtnjuter stadsdelen en hög täthet av offentliga målpunkter.

Strukturen med vilken Carlshem är byggd försvårar nya platsbildningar som främjar mötesplatser och interaktion. Här finns dock platser som sticker ut; fotbollsplanen, rinken, lekplatser och innergårdar är viktiga offentliga målpunkter i närområdet.