Startsida Umeå kommun

Tyck till om Röbäck!
Var med och tyck till om hur din stadsdel ska utvecklas när Umeå fortsätter att växa. Vad önskar du för din stadsdel och på vilka platser trivs du bäst? Öppna dialogkartan. Se vad andra tycker.

Grundkurs: Röbäck

- Stad möter slätt möter by möter skog

Röbäck är en gammal jordbruksby som ligger tätortsnära till Umeå och som kan erbjuda ”ett lantligt boende mitt i staden” som alternativ till övriga stadsdelar i Umeå.

Aktiv jordbruksby i utveckling

Den historiska bykärnans struktur och karaktär präglas av tiden innan laga skifte och är en stor resurs. I bykärnan återfinns även idag byns centrum med skola, kulturmejeriet och annan service samt mindre verksamheter.

Slättens värde för byn är stort och visar sig även i den senare tillkomna kompakta villabebyggelsen och flerbostadskvarter som breder ut sig mot väster och bort från odlingsmarken. Begränsat av skog i söder och väg i norr uppvisar byn idag en långdragen struktur där de olika kulturskikten är tydligt avläsbara. Under 1990-talet växte Röbäck väster om den gamla bykärnan med låg bebyggelse i form av radhus och flerfamiljshus i två våningar.

Röbäcksskogen - ett av Umeås tätortsnära rekreationsområde

Röbäck är med fin spännande natur och ditt läge mellan slätten och skogen ett viktigt fritids- och friluftsområde för såväl röbäcksbor som för övriga Umeå. Röbäcksskogen är ett av Umeås viktigaste friluftsområden och är välförsörjt av idrottsanläggningar och elljusspår.

Då det finns en stor efterfrågan av boenden i Röbäck finns planer på bebyggelseutveckling. Dels ett område nära skolan, dels i form av Umeås nästa stora småhusområde som ligger mellan Röbäck och Skravelsjö. Där kan plats för 2 500 nya invånare skapas i framtiden.

På gång i Röbäck

Gång- och cykelväg

Gång- och cykelväg mellan Röbäck och Stöcksjö. Trafikverket bygger ny gång- och cykelväg för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och underlätta för arbetspendling med cykel.

Bostadsområde Söråkern

På sikt ett nytt bebyggelseområde i Röbäck som bidrar till att stärka skolans position i byn och knyta samman byns olika delar. På sikt plats för ca 600 invånare.

Bostadsområde Röbäcksliden

Umeås nästa stora småhusområde som såsmåningom kommer att binda ihop Röbäck och Skravelsjö. På sikt bostäder för ca 2500 invånare.

Tio utmärkande drag (ingår i Tegsområdet)

1. Här bor mestadels gifta eller sammanboende utan barn samt med hemmavarande barn under 18 år.

2. Ensamboende hushåll är mindre vanligt förekommande.

3. Det finns en stor andel inom åldersspannet 45 – 64 år med viss överrepresentationer av gruppen 65+.

4. Andelen utrikesfödda är väsentligt lägre i stadsdelen än snittet.

5. Andelen hyresrätter är hög öster om väg 503 medan motsvarande andel för andra sidan är måttlig.

6. En övervägande andel bor i bostadsrätt. Få bostadsrätter finns mellan Tegsbron och Kyrkbron. I Röbäck, på Ön men även på Söderslätt och Böleäng dominerar småhus med äganderätt som upplåtelseform. Sammantaget är stadsdelens bostadsmarknad nyanserad men segmenterad.

7. Andelen välutbildade är mindre än stadens genomsnitt.

8. Medelinkomsten är högre än i andra stadsdelar.

9. Ohälsotalen ligger ungefär på Umeås genomsnitt, och uppgår till knappt 35 dagar per år.

10. En stor andel, hela åtta av tio i förvärvsarbetande ålder, arbetar.

Fyra landmärken i Röbäck

Elofssonhallen – idrottsområdet som innehåller såväl inomhushall, konstgräsplan, naturgräsplaner och är entrén till elljusspåren i Röbäcksskogen. Lockar många besökare och skapar förutsättningar för föreningsliv och friluftsliv.

4H-gården och Röbäckslätten – är Norrlands största sammanhängande jordbrukslandskap med goda odlingsförutsättningar och ett starkt växt- och djurliv. Slätten är uppskattad för rekreation och här finns även den välbesökta 4H-gården.

Kulturmejeriet – med Röbäcks källa är en given mötesplats och en entré till byn. Kulturmejeriet innehåller konstnärsateljéer, verkstäder för textil, keramik, grafik samt ett bronsgjuteri utgör kulturmejeriet en mötesplats för kreativitet i Röbäck.

Röbäcks skola – en av Umeås äldsta skolor som byggdes 1893, belägen i den gamla delen av Röbäcks by. Den har efterhand anpassats till dagens skol- och fritidsverksamhet och har idag ca 160 elever på skolan.


Det var en gång...


Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Röbäck.

Röbäck var redan under 1500-talet en betydande jordbruksby. På byns åkrar odlades mest korn och råg och för att mala säden byggdes kvarnar i Röbäcken, vars järnhaltiga vatten gett namn åt byn. På kartor från 1600- och 1700-talen framgår att byns läge då var densamma som idag. Kustlandsvägen mellan Stockholm och Torneå, som haft stor påverkan på stadsbilden i övrigt, finns inritad på kartor över Röbäck redan 1693. Vid laga skiftet 1885 var antalet bönder drygt 50.

Röbäck planlades till stora delar under 60-talet med anledning av Umeås starka tillväxt, medan en stor del av utbyggnaden av Röbäck påbörjades i början av 1980-talet. Med anledning av den historiskt värdefulla åkermarken har principen för tillkommande bebyggelse varit att värna jordbrukets intresse. Detta har gett upphov till en tät byastruktur, eftersom gårdar placerades nära varandra på grund utav platsbrist. Tomterna utformades efter behov och fick en oregelbunden form som anpassade sig till omgivande bebyggelse och byns yttre gränser. Tomterna nyttjades effektivt och endast små ytor i bykärnan där vägar korsade varandra förblev obebyggda. Slättens värde visar sig även i att den senare tillkomna kompakta villabebyggelsen och flerbostadskvarter breder ut sig mot väster och bort från odlingsmarken. Begränsat av skog i söder och väg i norr uppvisar byn idag en långdragen struktur där de olika kulturskikten är tydligt avläsbara.

Bebyggelse och struktur
Röbäck ligger sydväst om Böleäng med Umeåkerns travbana i norr och E4:an i söder. Gamla Skravelsjövägen är den centrala trafikådran som binder samman bebyggelsen, medan Nya Skavelsjövägen utgör byns norra avgränsning. Delar av byns utveckling går här att urskilja; den äldre byakärnan som präglas av en gles småhusbebyggelse med luftiga och vissa obebyggda tomter. I bebyggelsen sydväst om byakärnan, längs g:a Skravelsjövägens sträckning, som etablerades under 80-talet ses en tätare småhuskaraktär med väl synlig trafikseparering och utifrånmatning. Den bebyggelse som samlas kring Paletåvägen, i Röbäck västra delar mot bussvändplatsen, är placerad för att skapa ett mer slutet kvarter och sticker på så vis ut från resten av stadsdelen.

Påtagligt skilda åldrar och strukturer ger en varierande upplevelse av gatumiljön. Den ursprungliga byakärnans myllrande karaktär med smala vägar och hus vända mot gatan skiljer sig markant mot de trafikseparerade återvändsgator som utgår ifrån g:a Skravelsjövägen och slutar i parkeringsplatser för de flerbostadshus som står vända från gatan och separerar bostadsbebyggelsen från gatan.

Topografi och vegetation
Röbäcken har länge utgjort en naturlig gräns för bebyggelse mot söder och dess historiska betydelse speglar sig i byns namn. Bäcken, som omges av en känslig och värdefull miljö ur naturvärdessynpunkt, ligger i en ravin med naturligt uppvuxen blandskog och stigar som leder längs med den. Röbäck är, med sin spännande natur och sitt läge vid slätten, ett viktigt fritids- och friluftsområde för alla umebor. Slätten är också en viktig del av riksintresseområdet för fågellivet och är utpekat som Natura 2000-område. Här, i de östra delarna, omger odlingsmarkerna bebyggelsen och det finns förhållandevis få gröna gemensamhetsytor.

Röbäcksskogen är en sandtallskog med stora naturvärden och hög biologisk mångfald som omger bebyggelsen i Röbäcks västra delar med karaktär av ”hus i skog”. Tack vare sin ljusa karaktär har skogen stora frilufts- och rekreationsvärden. Röbäcksskogen kan anses vara av samma dignitet som Stadsliden och Nydala friluftsområde och har kompletterande karaktär. Dessa nyttjas inte bara av närboende utan är en resurs för hela Umeås befolkning. Tillgången på grönytor på Röbäck är överlag mycket god, dock med utvecklingspotential för gemensamhetsytor i områdets östra delar.

Röbäcksborna har livsmedelsbutik och pizzeria. Vidare finns en handfull andra företagsetableringar av olika karaktär, dels vid gamla mejeriet och dels på andra sidan av Nya Skravelsjövägen. Sett till samhällsservice finns förskolorna Luvan, Kragen och Svidjan, grundskoleverksamhet pågår på Linblomman (F-6) och Linnéaskolan (7-9) och äldreboende finns i Bäckbacka. Röbäcksborna har nära tillgång till fritidsanläggningar, med bl. a. Elofssonhallen med tillhörande konstgräsplaner och elljusspår bredvid Linnéaskolan.

De främsta mötesplatserna återfinns i Röbäcks centrala delar, samt ett antal innergårdar och en mindre platsbildning för boende att uppehålla sig och träffas på. Framförallt bör skolan och idrottsplatsen anses vara områdets största mötesplats, där byns alla invånare har anledning att röra sig oavsett om de hämtar barnen från skolan, tränar, tittar på idrott eller ska ut i skogen – här ligger Röbäcks knutpunkt.

Röbäck trafikeras av lokaltrafiken med linjerna 9 och direktlinje 73 till universitetet. Linje 9 ingår i det stomlinjenät som ska prioriteras vad gäller framkomlighet på Umeås gator. Med buss tar resandet till centrala Umeå cirka 15 minuter. För gångare och cyklister går en GC-väg med gen sträckning och som är del av huvudvägnätet längs Riksvägen.