Startsida Umeå kommun

Stadsdelsdialog - Tyck till om Tegsområdet!
Var med och tyck till om hur din stadsdel ska utvecklas när Umeå fortsätter att växa. Vad önskar du för din stadsdel och på vilka platser trivs du bäst? Öppna dialogkartan.

Läs mer om vad Tegsborna tycker om Tegsområdet

Grundkurs: Tegsområdet

- På älvens södra sida – en mosaik av miljöer

Teg har byggts ut succesivt genom åren, vilket har skapat en mosaik av bebyggelsemiljöer med spår av olika planeringsideal där stadsdelens årsringar och struktur tydligt kan tydas. Det som först var enskilda gårdar, som sedan blev separata bykärnor till att de sammanvuxna byarna slutligen införlivades i Umeå stad. Förnyelse- och förtätningsprojekt som Söderslätts tidstypiska ringgator och egnahemsbebyggelse berättar också sin del av historien. Detta är en stadsdel med bred variation som ligger många nära hjärtat. De stora besöksmålen i stadsdelen är Tegs Centrum, A3 arena (isladan i folkmun) samt Ikea och Avion i stadsdelens södra utpost.

Gamla E4 – från barriär till stadsgata och ny stadsbebyggelse

Sedan 50-talet har transportleden som förut var E4 och som nu är väg 503, delat stadsdelen i två tydliga delar. Byggandet av ringleden runt Umeå ger möjlighet att minska vägens barriäreffekt och omskapa stadsdelen runt vägen. Den kan istället bli en förenande kraft och i framtiden ge en stadsgata med mer stadsmässig karaktär, folkliv och nya attraktiva stadskvarter.

För hela Tegsområdet har kontakten med älven och jordbruksmarken alltid varit viktig. Böle, Västerteg, Österteg, Röbäck och Ön är jordbruksbyar, många sedan medeltiden. Den gamla kustlandsvägen korsade först Umeälven med färja vid Backens hamn. Vid stadens grundande drogs vägen om och färjepassagen flyttades till Teg. Under slutet av 1700-talet flyttade varvsverksamheter till Tegssidan och lade grund för stadsdelens tidiga industritradition. När den första bron blev klar 1863, den som nu kallas Gamla bron, tog tätortsutvecklingen fart. På 1950- och 60-talen byggdes mycket på Teg – flerbostadshus och småhus uppfördes och områden som Söderslätt och Böleäng tillkom.

Slätten och älven som rekreationsresurser

En av stadsdelens pärlor och sammanhängande grönområdet är Bölesholmarna. Här finns vackra älvsnära promenader och höga naturvärden. Österut saknas däremot ett sammanhängandes stråk som erbjuder älvskontakt. Stråken sträcker sig i denna del genom den gamla villabebyggelsen mellan broarna och älvkontakt ges vid några parkpartier. Även slätten präglar karaktären i stadsdelen och är en viktig rekreationsresurs. För rekreation är också Röbäcksskogen central.

Stora utvecklingsprojekt på gång

Det finns anledning att hålla span på Tegsområdet då det här planeras några av de allra största framtida stadsutvecklingsprojekten. Förutom den betydande omvandlingen av gamla E4 handlar det även om utbyggnad på Öns norra spets med plats för uppemot 7 000 boende.

På gång på Tegsområdet

Omvandling innanför ringleden

Med ringledens färdigställande påbörjas en strukturomvandling där tidigare transportleder blir nya stadskvarter och stadsgata. Tegs östra och västra sida kommer att kopplas samman igen och ge tillskott av stora volymer stadsbebyggelse med både bostäder och verksamheter.

Planeringen av Öns norra spets

Utbyggnaden av Öns norra spets kan inrymma så mycket som 7000 boende. Inriktningen är att bebygga Ön med tät attraktiv blandstad med ett stort hållbarhetstänk och bilsnål planering. Detta är en långsiktig planering och utbyggnaden förväntas ske etappvis och under många år.

Nya lägenheter på Västerteg

Mellan Verkstadsgatan och Bokvägen planeras för cirka 380 nya lägenheter. En större del av lägenheterna är anpassade för äldre. Det är Bostaden som ska bygga bostäder i form av trygghetsboenden samt vård- och omsorgsboenden.

Lundabron

Umeå kommun bygger en ny bro över Umeälven. Bron kommer att gå mellan Lundåkern och Bölesholmarna, ön Gröna Oxen. När Lundabron är klar kommer den att vara en av Sveriges längsta hängbro för gående och cyklister.

Tio utmärkande drag

1. Här bor mestadels gifta eller sammanboende utan barn samt med hemmavarande barn under 18 år.

2. Ensamboende hushåll är mindre vanligt förekommande.

3. Det finns en stor andel inom åldersspannet 45 – 64 år med viss överrepresentationer av gruppen 65+.

4. Andelen utrikesfödda är väsentligt lägre i stadsdelen än snittet.

5. Andelen hyresrätter är hög öster om väg 503 medan motsvarande andel för andra sidan är måttlig.

6. En övervägande andel bor i bostadsrätt. Få bostadsrätter finns mellan Tegsbron och Kyrkbron. I Röbäck, på Ön men även på Söderslätt och Böleäng dominerar småhus med äganderätt som upplåtelseform. Sammantaget är stadsdelens bostadsmarknad nyanserad men segmenterad.

7. Andelen välutbildade är mindre än stadens genomsnitt.

8. Medelinkomsten är högre än i andra stadsdelar.

9. Ohälsotalen ligger ungefär på Umeås genomsnitt, och uppgår till knappt 35 dagar per år.

10. En stor andel, hela åtta av tio i förvärvsarbetande ålder, arbetar.

Fyra landmärken på Tegsområdet

Söderslätts handelsområde – Avion med IKEA utgör Umeås södra entré och nyaste handelsplats på cykelavstånd till centrum.

Bölesholmarna och strandpromenaderna – många njuter av den vackra älvsbanken på cykel och till fots. Här kan man bada mitt i city och snart kommer Lundabron, Sveriges längsta hängbro för gång- och cykeltrafik, skapa möjlighet för fler att ta sig broarna runt och njuta av en picnic på Bölesholmarna.

Gamla bron – Umeås första bro från sent 1800-tal överbryggade älvens kraft och kopplade samman Teg med stadskärnan. Idag är bron för fotgängare och cyklister och ett vackert landmärke i city med sina unika bågar.

Umeå Airport – kopplingen ut till världen. Flygplatsen är idag en av Sveriges mest stadsnära, endast ungefär 5 km från Umeås stadskärna och 3 km från Umeå universitet. Den är också Sveriges näst största postflygterminal.


Det var en gång...


Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Tegsområdet.

Teg och kustlandsvägen
När vi talar om Teg idag, inkluderar det de medeltida jordbruksbyarna Böle, Västerteg och Österteg tvärsöver den gamla stadskärnan. Stadsborna i nygrundade Umeå stad fick möjlighet att förvärva jordbruksmark och hemman i de kringliggande byarna för livsmedelsförsörjning – en struktur som kom att speglas i byabebyggelsen.

Innan stadens grundande 1621 korsade kustlandsvägen Umeälven över färjeläget vid Backens hamn, men efter stadens tillkomst drogs vägen om och passagen över älven förlades till färjeläget vid Teg. De första varvsverksamheterna i Umeå låg på stadskärnans sida om älven, men flyttades under slutet av 1700-talet till tegssidan av brandsäkerhetsskäl. Detta lade grunden till områdets tidiga industritradition och inkorporerade tegslandet som en del av stadsbilden.

Under 1860-talet byggdes den första bron över älven vilken möjliggjorde en smidigare älvspassage för kustlandsvägen. När slutet av 1800-talet närmade sig hade de tidigare separerade byarna börjat växa samman och genom dess expansion kom den lantliga och industriella bebyggelsen att gränsa till varandra. Tätortsutvecklingen tog nu fart längs med kustlandsvägens nya sträckning, där uppfördes både bostadshus och affärslokaler.

Planläggning och utveckling
Den första stadsplanen fastställdes 1932 och syftade till att göra området till ett tilltalande, självförsörjande samhälle med egen service. Vägnätet lades ut kring befintliga vägar och en ny bro var inte aktuell.

Trots det tidigare ställningstagandet föddes planer på en ny bro 1937, som senare förverkligades i Västra Esplanadens förlängning -49. Med anledning av Tegsbron fanns nya förutsättningar att förhålla sig till och Tegs stadsplan revideras. Den tidigare planen hade inte fått något särskilt genomslag, med obetydlig expansion, men tegsbron gynnade en utveckling av bostäder, industri och service. En förskjutning av centrum sker därmed successivt mot den nytillkomna bron och Tegsborg etablerar sig som stadsdelens nya mittpunkt.

Genom universitets etablering uppstod det på 60-talet ett behov av att erbjuda exploaterbar mark för att möta efterfrågan – något som Teg kan erbjuda. Femtio- och sextiotalet kom att präglas av byggande, både flerbostads- och småhus uppfördes. Områden norr och söder om Tegskyrkan bebyggdes, såväl som Söderslätt och Böleäng, alltmedan industrin växte sig starkare. E4:an, den nya motorvägen, som invigdes 1971 klöv stadsdelen i två delar och är något stadsdelen varit tvungen att förhålla sig till sedan dess.

Bebyggelse och struktur
Bebyggelsen inom Teg är utspridd och liknar i det mesta en mosaik med olika åldrar. Här finns dock tydligt urskiljbara skiljelinjer i stadsstrukturen som skapar flera sammanhållna bebyggelseområden med liknande karaktär. En sådan är längs Tegsvägen, och i dess förlängning Kronovägen, som omger stadsdelscentrumet. Gemensamt är att majoriteten av bebyggelsen här är högre och tätare än omgivningen, 50-talsflerbostadshus i två till tre våningar. Västteg utgörs främst av villor och små hyreshus på större tomter där grönskan är generös. Här är bebyggelsen uppdelad i oregelbundna kvarter. Där Västteg övergår i Böleäng dominerar tät småhusbebyggelse på små tomter i de områden som byggdes upp under 70-talet. Här är kvarteren urskiljbart inpassade i en mer regelbunden struktur.

Öster om Tegs centrum präglas bebyggelsen av 50- och 60-talet, med en gles småhusbebyggelse i en eller en och en halv våning, dock med vissa inslag av en tätare småhusstruktur.

Strukturen i sin helhet skapar en medelhög befolkningstäthet i de centrala delarna med flerbostadshus, medan utkanternas småhusbebyggelse är glesare. Gatustrukturen präglas av väg 503, Norra Obbolavägen och Bölevägens tydliga karaktär i sina respektive sträckningar, samt Tegsvägen, i kontrast till de små kvartersgatorna med smala trottoarer.

Topografi och vegetation
De gemensamma grönytorna består av små lekplatser, fotbolls-/basketplaner, samt trädkantade gång- och trafikstråk runt området. Där Böleäng övergår i Västteg. I söder mot odlingslandskapet utgör Böleskläppen en resurs för mer avskild skog. Österut betraktas Ön som en värdefull tillgång.

Ett antal små kvartersparker med lekplatser finns inom området. Kvartersparkerna utgörs av parkliknande små ytor med gräsmatta, stora träd och ofta en lekplats. Stora delar av Teg har en liten tillgång på grönytor, särskilt med naturprägel. Stadsdelen kan av mångaändå upplevas som en grön stadsdel då dess glesa bebyggelse synliggör de ofta bevuxna tomterna.

Det enda stora sammanhängande grönområdet är Bölesholmarna som med sitt läge betraktas som en oas mitt i staden. Hit kommer många som söker variation i stadslandskapet inom gång- och cykelavstånd från centrum. Ett gång- och cykelstråk fortsätter längs älven från Bölesholmarna och västerut längs Umeälvens södra strand. Österut saknas ett sammanhängande stråk som tillgängliggör älvslandskapet eftersom de gamla villorna har tomter som sträcker sig ända ner till vattenbrynet. Närheten och kontakten med älven är begränsad och försvagas än mer av att älvstranden inte fungerar som ett sammanhängande stråk.

Teg erbjuder överlag en god tillgång till service. Läget på den södra älvsstranden och tillgången till tre broar innebär också en direkt närhet till Umeå centrum. Teg har ett brett spektrum av verksamheter, som inryms i allt från bostadshus till stadsdelens hockeyarena. Genom stadsdelen löper ett par särskilt betonade stråk; Tegsvägen på både östra och västra sidan och däremellan området kring E4 med sin centrumbildning kring Tegsborg och dess torg Tegsplan. I Norra Obbolavägens sträckning nedströms finner man Östtegs industriområde, som med sin breda verksamhet erbjuder verksameter mot byggsektorn. Utöver stadsdels- och centrumservice finns också Avion shoppingcenter med ett brett handelsutbud till gagn för Tegsborna.

Stadsdelen har en mångfald av förskolor och grundskolor, stadsdelen saknar dock egen gymnasieskola. Teg inrymmer ett par särskilda boenden, Tegs äldrecenter och Skräddaren vård och omsorgsboende samt en hälsocentral.

Stadens centrum ligger inom enkelt gångavstånd från Tegs stadsdelscentrum med cirka en kilometer, eller drygt 10 minuter. Lokala bussförbindelser sker med linjerna 4, 9 och 73 servar en omfattande del av stadsdelen, dock inte hela ytan. Andelen hållbara resor varierar längs den öst-västliga axeln, med en högre andel bilresor för Östteg medan den västra stadsdelen uppvisar ett grönare resande. Förhållandet sammanfaller med det faktum att Östteg är den delen inom området som har lägst tillgång till den lokala kollektivtrafiken.

En stor andel av rörelserna i området koncentreras till de stråk som ligger inom huvudvägnätet för gång- och cykeltrafik; längs Bryggargatan till och från Gamla bron, utmed Tegsvägens separerade GC-väg över Kyrkbron och parallellt med Bölevägen i öst-västlig sträckning. Stora delar av området saknar väsentliga offentliga mötesplatser, delvis förknippat med avsaknaden av stadsdelsparker och större grön- och parkområden. I övrigt finns en viss koncentration av målpunkter på Västteg kring skolan.