Beskriv vad bilden föreställer.

1892    1894    1898    1900    1901    1902–03    1905    1906–07    1918–20    1923    1925    1943    1958    1965    1966    1968    1969    1971    1979    1980    1981    1986    1993    2012    2013    2014    2018    2019

Celebert besök

När Per-Axel Staflund gjorde lumpen i början av 1960-talet hade K 4 celebert besök, vilket han inte förstod förrän i efterhand.

Alla kavalleriförband skulle kunna tjänstgöra i snöförhållanden och det innebar att K 3 kom upp till Umeå från Skövde för att träna skidåkning samt hur man kryper och slåss i snön. När Per-Axel gjorde lumpen hade de lärt sig hur man red men också hur man tolkade efter häst. När militärerna förflyttade sig vintertid åkte huvuddelen av de som skulle slåss åker skidor, och för att komma snabbt fram tolkade två militärer på sina skidor efter varje häst.

När K 3 anlände fick Per-Axel och hans kamrater nöjet att utbilda K 3:orna i skidåkning och tolkning efter häst. Per-Axels häst hette Revansch och var en stor valack som enligt hans utsago var stark som en oxe och hade kunnat dra fyra tolkande i full galopp, utan problem. Han minns hur utmaningen när man tolkade efter häst var den snö som samlades i hästens hov som sen blev till en liten hård snöboll. När hästen snärtade till under galopp åkte snöbollen bakåt mot de som tolkade bakom, så den som tolkade hade fullt sjå att ducka samtidigt som han höll sig uppe på skidorna. Det var inte lätt menar Per-Axel, men det var väldigt roligt.

När K 3:orna hade fått lära sig alla olika kommandon (som till exempel ”färdiga för tolkning” och ”öka till trav”) sa befälet att de fick göra en sväng ut på I 20-skjutfältet med K 3-orna tolkandes bakom hästarna. K 4:orna bestämde att ingen K 3:a skulle vara kvar på sina linor när de var klara. Ingen hade sagt att de inte fick rida fort så det blev full galopp nästan direkt. Ganska snart hade de flesta blivit av med sina tolkande K 3:or, men Per-Axel hade fortfarande en kvar när han kom till skjutbanan. Han tog ordentligt med fart mot en snöhög, började sen bromsa in inför en tvär vänstersväng och tog svängen precis innan snöhögen. En titt bakom axeln visade att Per-Axel hade lyckats med sin uppgift - K 3:an fortsatte framåt i full fart och trots att han försökte ploga åkte han rakt in i snöhögen.

K 4:orna red tillbaka till stallet och långt senare kom K 3:orna stapplandes in efter att ha tvingats åka skidor på tillbakavägen. Vissa fick gå då deras skidor bröts av under äventyrets gång. Stämningen var låg. Det hade varit kul så länge de hade hållit sig kvar, men att åka skidor hem för egen maskin var mindre roligt.

Senare samma kväll samlades alla på ”markan” (marketenteriet, eller matsalen) för att få kaffe och mazarin, vilket var en ovanlig lyx. Det var bra stämning då alla berättade lumparhistorier och utbytte erfarenheter. Plötsligt hördes någon spela på pianot som stod i lokalen. Alla vände sig om och såg någon med stora glasögon på sig, kisande ögon och stort flin sitta vid pianot. Han hade satt något i framtänderna för att få det att se ut som en glugg. Melodierna lät bekanta och rösten likaså – det lät precis som Povel Ramel! Men vem var det egentligen? Mannen spelade hela kvällen och framförde en riktig show. Det här utspelade sig på våren 1960.

En TV hade köpts in till mässen och på hösten 1961 samlades ett tjugotal personer varje lördag för att kolla på Hylands hörna. En kväll presenterade Lennart Hyland en ny stjärna. Det var en imitatör med namnet Bosse Parnevik. När gästen kom in i bild utbrast Per-Axel ”Men det var ju han som jag lämnade vid K 4:as skjutbana!”. Bosse Parnevik var alltså den K 3:a som hade tolkat bakom Per-Axel och åkt rakt in i en snöhög som följd.

(Klicka för större bild) Beväring med häst i mitten av 1950-talet. Foto: Bo Sallmander/Armémuseum.

(Klicka för större bild) Här ser vi några män som gör sig redo för tolkning, två bakom varje häst. Reproduktion: Kungliga biblioteket.

(Klicka för större bild) Så här beskrivs en skidåkande avdelning i boken "Kungl. Norrlands dragonregemente i ord och bild" från början av 1900-talet. Reproduktion: Kungliga biblioteket.