Beskriv vad bilden föreställer.

1892    1894    1898    1900    1901    1902–03    1905    1906–07    1918–20    1923    1925    1943    1958    1965    1966    1968    1969    1971    1979    1980    1981    1986    1993    2012    2013    2014    2018    2019

Vigselruschen 1989

Innan ceremonirummet invigdes i Rådhuset kunde par gifta sig borgerligt i stadshuset. 1989 gifte sig rekordmånga och då speciellt under december månad eftersom det blivit beslutat att änkepensionen skulle tas bort. Om ett par hade gift sig innan 1990 skulle kvinnan ha rätt till änkepension ifall maken går bort. I december året innan förekom det därför så många vigslar att det knappt hann gå fem minuter mellan varje, medan det i vanliga fall brukade vara standard att alltid ha en kvart mellan varje. För att spara tid sa vissa par att de kunde vara i rummet samtidigt som ett annat par blev vigda, för att snabbt kunna göra det direkt efter dem.

Det skrevs om saken i VK-artikeln "Vigselrusch i Umeå" 22 november 1989:

”Sedan de nya reglerna blivit kända, har telefonerna gått varma på kommunkansliet i Umeå. Britt-Mari Häggström som tillsammans med kollegan Anna Andersson bokar in vigslar i stadshuset har fullt upp.

– I dag har vi fått 60-65 samtal från par som vill hinna gifta sig innan årsskiftet och i går var det nästan lika många, säger Britt-Mari.”

När Britt-Mari i dag tänker tillbaka på den tiden menar hon att det fanns en fördel med att ha vigslarna i stadshuset. När brudparet inte hade med sig något vittne var det nämligen väldigt lätt att haffa någon som jobbade i huset som kunde ställa upp. På grund av det är det många som jobbade på stadshuset under den tiden som ställt upp som bröllopsvittne. Hon minns också hur den korta versionen av den borgerliga vigseln var ”knappt två meningar lång”, så hon brukade rekommendera att brudparen valde den långa versionen då den inte var speciellt lång den heller.