Startsida Umeå kommun

Frågor och svar

Syftet med ny skolstruktur

Den nya skolstrukturen syftar till att dels säkerställa behovet av en organisation och skolstruktur som tillskapar fler elevplatser för framtiden och dels främjar skolutvecklingsprogrammets ansats om en likvärdig utbildning och alla barns och elevers möjligheter att lyckas.

Elevperspektiv

Ekonomi

 

Kompetensförsörjning och behörighetsfrågor

Övrigt


Elevperspektiv

Hur stora skolor kommer vi att få?

Svar: En lämplig storlek på en 7-9 skola är skola med sex klasser i varje årskurs (s.k. sex parallellig) med ca 500 elever. Beroende på hur man utformar lokalerna går det att skapa en känsla av ”den lilla skolan” även i en större skolenhet.

Blir det större klasser?

Svar: Antalet elever per klass påverkas inte. Flera parallella klasser ökar däremot utbytet mellan elever och lärare i positiv riktning.

På vilket sätt har ni tänkt skapa trygghet för eleverna i högstadiet med tanke på den stora åldersskillnaden på eleverna i högstadiet och gymnasiet? I planritningen finns många ytor där eleverna kan mötas. Vilka vuxna finns där? Det räcker inte med en kurator/speciallärare.

Svar: Ett medvetet värdegrundsarbete, som genomsyrar skolornas förhållnings­sätt, är centralt för att uppnå och bevara trygga och goda studiemiljöer. Det gäller på Maja Beskow - precis som på våra övriga kommunala grundskolor. Det handlar om att skapa ett gemensamt och konse­kvent förhållningssätt samt god vuxennärvaro som skapar ömsesidig tillit och respekt mellan såväl eleverna som mellan vuxna och elever. Utifrån gemensamma samtal mellan personalen på grundskolan och gymnasiet skapas formella samtalsfora och strukturer för kommunikation, som garanti för genomförande och bevarande av ett likvärdigt värdegrundsarbete på skolorna.

Kommer barn med särskilda behov att få det stöd de har rätt till?

Svar: Större skolenheter innebär att vi lättare kan garantera lokal elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens på en och samma skola.

Påverkas undervisningens kvalitet om det saknas behöriga lärare?

Svar: Syftet med legitimationskravet är att långsiktigt höja kvaliteten på undervisningen. Därför ska arbetsgivaren ska i första hand använda legitimerade och behöriga lärare för undervisning. Möjligheten att anställa en obehörig lärare är en undantagsregel som ska tillämpas restriktivt exempelvis vid lärarbrist. Det gör det möjligt att på kort sikt säkerställa undervisning trots att det saknas behöriga lärare, men långsiktigt kan det påverka kvaliteten på undervisningen.

Hur säkerställer man betygssättningen när man saknar behöriga lärare?

Svar: Huvudregeln är att undervisning ska bedrivas av legitimerade och behöriga lärare. Om en lärare som undervisar har legitimation men saknar behörighet kan han eller hon ändå självständigt sätta betyg. Anledningen är att betygsättning anses vara en övergripande kompetens som alla legitimerade lärare har. Om läraren som undervisar saknar legitimation får han/hon enligt lag inte självständigt sätta betyg. Betyg ska då sättas tillsammans med en legitimerad lärare. Om lärarna inte kan enas bestämmer den läraren som har legitimation förutsatt att han eller hon är behörig i ämnet. I annat fall ska rektorn besluta om betyget.

Kommer kommunen att erbjuda busskort till elever som får 3-4 km resväg till sin högstadieskola?

Det finns ännu inga beslut hur skolskjutsfrågor kommer att hanteras eftersom det fortfarande finns ett beslut om vilka högstadieskolor – hur den nya skolstrukturen ser ut. För närvarande får högstadieelever busskort om det inte finns någon högstadieskola inom 4km från hemmet.

Vilken princip kommer att styra urvalet?

Svar: Det är en fråga som för- och grundskolenämnden kommer att besluta om i november. För närvarande pågår arbete med att bereda frågan och ta fram förslag till för- och grundskolenämnden.

När kan man ställa sig i kö för att önska skola?

Svar: Skolvalsperioden brukar vanligtvis vara i januari till i början av februari.

Hur räknar man ut resväg?

Svar: Resvägen beräknas genom att använda kommunens officiella kartor såsom vägnät och gång- och cykelvägar. De som handhar dessa underlag är kommunens Lantmäteri.

Hur ser planeringen av lokaler för idrottslektioner inomhus ut för 7-9 respektive gymnasium samt elitidrottsgymnasium på Maja Beskow, proportioner/tillgänglighet (timmar/vecka)?

Svar: Planeringen av lokaler för idrottslektioner görs i samråd mellan skolledningen på Maja Beskowskolan, Maja Beskow gymnasiet, lokalplanerare, samt ansvariga tjänstemän på Fritid inom Umeå kommun. I planeringen ser man b la över möjligheterna till samnyttjande av de intilliggande lokaler för idrott som utgår från antalet elever, timplaner inom ämnet idrott och den schematekniska faktorn.

Vilka undersökningar och/eller forskning grundar ni påståendet att "En lämplig storlek på en 7-9 skola är skola med sex klasser i varje årskurs (s.k. sex parallellig) med ca 500 elever." på, och från vilket/vilka perspektiv just denna storlek är lämplig?

Svar: I den forskning som finns tillgänglig finns inga entydiga svar på skolstorlekens inverkan på elevernas kunskapsresultat och sociala situation i skolan. Den aktuella forskning som finns tillgänglig är internationell. Det kan därför vara svårt att översätta forskningsrapporternas beskrivning av små eller stora skolor i absoluta mått eftersom mellanstora skolor i Sverige är att betrakta som små skolor i exempelvis USA.

Varje skolenhets förmåga att driva en stabil och varaktig verksamhet är inte bara en kommunal angelägenhet, det är en ur ett nationellt perspektiv avgörande aspekt för att ge elever en likvärdig och kvalitativ undervisning.

I Umeå kommun ska huvudregeln vara att varje skola har förutsättningar att på egen hand säkra en ekonomi i balans, vilket förenklat innebär möjlighet att klara verksamheten inom fastställd elevpeng. För att möjliggöra detta krävs en viss storlek på undervisningsgrupperna. Ur ett personalplaneringsperspektiv för att behålla en god kontinuitet med varierat elevantal så är det betydligt mer gynnsamt för en ren högstadieskola om skolan har elever som motsvarar ca 4-6 paralleller. Annars blir skolan mycket känslig om elevantalet går upp och ned mellan åren. Konsekvenserna skulle kunna utmynna i att skolan inte har tillräcklig ekonomi för att ha tillgång till stödjande resurser. Den större skolan får fler resurser som exempelvis studie- och yrkesvägledare, en mer samlad och samordnad elevhälsa och specialpedagoger för barn i behov av särskilt stöd. På den större skolan finns större möjligheter att samla fler ämnesbehöriga lärare vilket gynnar kvalitén i undervisningen. Idag förekommer det att det finns lärare som undervisar i ämnen de inte har behörighet i vilket Skolverket också är kritiska till att det förekommer på det nationella planet.

Organisatoriska förändringar syftar till bättre framförhållning i lokalförsörjningen och effektivare lokalanvändning. Större skolor i kombination med kompakt stadsutveckling bidrar till en strategi för att utveckla likvärdigheten mellan skolor, kvalitén i undervisningen, tillskapa en mer samlad och samordnad elevhälsa, tillskapa en mer långsiktig kompetensförsörjning och samtidigt effektivisera skolverksamheten och lokalanvändningen.

Stämmer det att Hagaskolan åk 7-9, med 1,6 km till Maja Beskow, inte utreds som ett alternativ till flytt? Om så är fallet, hur rimmar det med relativa närhetsprincipen?

Svar: Projektgruppen tittar över alla möjliga alternativ. Hagaskolan ingår i översynen, precis som övriga högstadieskolor.

Vilka pedagogiska verktyg byggs in i lektionssalarna för de elever med speciella behov, ex hörselnedsättning, synnedsättning, dyslexi,dyscalkyli?

Svar: Det nya funktionsprogrammet för grundskolan är Umeå kommuns norm som följs när man planerar och genomför nybyggnationer samt om- och tillbyggnationer av skolor. Funktionsprogrammet ska visa vilka funktioner skolans lokaler behöver stödja för att ge goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet och en lärande arbetsmiljö för elever och personal i grundskola och fritidshem. Funktionsprogrammet har tagits fram i samarbete med olika funktioner inom Umeå kommun; för- och grundskolan, fastighet, miljö och hälsoskydd, huvudskyddsombud samt arkitektbyrån White. Elever med rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning eller andra funktionshinder ska kunna vistas i skolan på samma villkor som sina klasskamrater. Tillgängligheten gäller även föräldrar och personal. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga.

Hur ska man på ett säkert sätt hantera ökningen av biltrafik när föräldrar skjutsar sina barn till skolan pga långa avstånd om en flytt från ex.vis Carlshöjdskolan genomförs?

Svar: Oavsett var elever går i skola och var medborgare har sina arbetsplatser behöver biltrafik minska kring skolor/skolområden till förmån för kollektivtrafik och cykel.

Hur tänker ni kring trafiksituationen vid Maja Beskowskolan?

Svar: För att utreda hur trafiken kommer att förändras i och med byggnationerna inom detaljplaneområdet gör kommunen en trafikutredning som visar hur trafikflödena kommer påverkas och förändras. Den utgår från den mängd skolelever som maximalt kan inrymmas på Maja Beskowskolan. Det ställer dock krav på att strukturella åtgärder genomförs för att öka andelen personer som väljer kollektivtrafik samt gång- och cykel som färdmedel för att ta sig till skolan.

Hur säkerställer man kontinuitet i undervisning, betygssättning, extra stöd mm om man genomför en flytt mitt under högstadietiden

Svar: Det säkrar man bäst genom att låta de lärare som undervisar eleverna – fortsätta med det - i nya skollokaler.

Ekonomi

Handlar det om ekonomi?

Svar: Nej, förändringen handlar inte om att spara pengar. Pengarna ska användas där de gör mest nytta. Istället för att använda dem till lokaler vill vi använda pengarna till undervisning. Umeås befolkningsutveckling gör att skolan planerar för uppåt 2 000 fler barn och ungdomar om 10 år. Det innebär behov av fler pedagoger och fler grundskolor.

Kommer skolor att läggas ner?

Svar: Ja, inledningsvis kan det innebära att mindre skolor avvecklas under kommande tioårsperiod och att verksamheten flyttas till en skola i närheten. Samtidigt utreder vi möjligheten att bygga nya skolor och eventuellt bygga ut befintliga.

När får vi besked om vad som händer med respektive skola?

Svar: När utredningen är klar kommer ett förslag till förändrad skolstruktur. Förslaget ska beslutas av för- och grundskolenämnden i november 2018. Därefter vet vi i vilken ordning de olika områdena och skolorna påverkas.

Hur kan man delta i det fortsatta utredningsarbetet?

Svar: Umeå kommun kommer att bjuda in till möten med elever, skolpersonal och vårdnadshavare på varje berörd skola. Tider och platser meddelas senare.

Kompetensförsörjning och behörighetsfrågor

Påverkas skolorna i Umeå av lärarbristen?

Svar: Ja, lärarbristen påverkar hela landet. Skolverkets bedömning är att det år 2031 behöver rekryteras ca 180 000 lärare i Sverige, samtidigt som få väljer att utbilda sig till lärare. Kommunens skolor påverkas genom att konkurrensen om behöriga och legitimerade lärare ökar, många lärare kommer också att gå i pension de närmaste åren.

Varför är det lättare att få personal till större skolor?

Svar: På större skolenheter finns det möjligheter att erbjuda heltidsanställning vilket de flesta lärare vill ha. En förutsättning för det är skolor med tillräckligt stort elevunderlag. Små skolenheter är dessutom mer sårbara vid medarbetares frånvaro.

Hur många lärare kommer att saknas i Umeås skolor?

Svar: Det är svårt att svara exakt på frågan. Dels beror det på när våra lärare väljer att gå i pension, om de väljer att stanna kvar längre eller gå i förtid, dels hur vi lyckas nyrekrytera lärare med rätt behörighet och legitimation.

Vad gör ni om det inte finns legitimerade och behöriga lärare?

Svar: Då tvingas vi anställa lärare eller förskollärare som saknar legitimation under en begränsad tid, högst ett år i taget, förutsatt att läraren är lämplig att bedriva undervisning.

Vad innebär legitimationskravet?

Svar: Från och med 1 juli 2015 ska alla lärare ha legitimation och vara behöriga i ämne och årskurs för att få tillsvidareanställas, självständigt få undervisa och sätta betyg. Målet är att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra lärares behörighet. Det finns några få undantag från legitimationskravet, bl a tillsvidareanställda modersmålslärare och yrkeslärare.

Får lärare utan legitimation sätta betyg?

Svar: Nej, beslut om betyg måste fattas tillsammans med en legitimerad kollega.

Räcker det inte att ha behöriga lärare enbart i de klasser där man ska sätta betyg, alltså från årskurs 6?

Svar: Nej, legitimationskravet omfattar alla undervisande lärare och förskollärare.

Måste lärare som inte har hunnit få sin legitimation sägas upp?

Svar: Nej, förvaltningen kan fatta beslut om att tillsvidareanställda lärare eller förskollärare utan legitimation ändå får undervisa under högst ett år i taget. Beslut om betyg måste fattas tillsammans med en legitimerad kollega.

Vad gör Umeå kommun för att locka nya lärare?

Svar:

  • Skolan har infört karriärtjänster för att göra läraryrket mer attraktivt.
  • Det finns ett nära samarbete med Umeå universitet och Lärarhögskolan för att skapa goda relationer med blivande lärare. Lärarstudenterna erbjuds till exempel praktik i kommunens skolor som en del i utbildningen.
  • Skolan möter blivande lärare och arbetssökanden på utbildnings- och rekryteringsmässor i Sverige och i Finland. Syftet är att presentera kommunen som arbetsgivare och samtidigt skapa intresse hos fler för att jobba som lärare i Umeå kommun.

Vad gör ni för att ta in fler vikarier till skolan?

Svar: Vi jobbar löpande med att rekrytera vikarier bland annat via vår webbplats http://www.umea.se/ledigajobb. Vi tipsar också lärar- och förskollärarstudenter om möjligheten att arbeta som vikarie under studietiden.

Vilka kategorier/behörigheter är svårast att ersätta?

Svar: I dagsläget är det svårast att rekrytera legitimerade lärare i matematik, naturämnen, praktiska/estetiska ämnen och moderna språk, fritidspedagoger, specialpedagoger, speciallärare och modersmålslärare.

Påverkas skolorna i Umeå av lärarbristen?

Svar: Ja, lärarbristen påverkar hela landet. Behovet av nya lärare kommer att öka eftersom de lärare som går i pension och ska ersättas har bred ämnesbehörighet i upp till tio ämnen, medan ersättande lärare oftast har behörighet i färre ämnen. Detta tillsammans med den nationella lärarbristen gör att det blir svårt att rekrytera tillräckligt många lärare.

Varför drabbar lärarbristen de små skolorna hårdast?

Svar: På små skolenheter med litet elevunderlag är det svårare att erbjuda heltidsanställningar, vilket de flesta lärare vill ha. Istället är det vanligt med ambulerande läraruppdrag. Små skolenheter som har färre anställda blir också mer sårbara vid medarbetares frånvaro.

Varför är det enklare att få lärare till större skolenheter?

Svar: På större skolenheter finns det möjligheter att erbjuda heltidsanställningar på en och samma skola vilket de flesta lärare vill ha. En förutsättning för det är skolor med tillräckligt stort elevunderlag.

Vad gör ni för att uppmuntra lärare att arbeta kvar efter fyllda 65 år?

Svar: Medarbetare har rätt att arbeta till 67 års ålder, men många går i pension före 65. Trots detta kan och vill många lärare jobba längre under rätt förutsättningar. Vi har idag många pensionerade lärare som vikarierar, 20 procent är över 65 år. Många vill fortsätta jobba inom skolan men vill själva välja när och var.

Vad händer med övrig personal på de ev. skolor som läggs ner alt omvandlas till någon annan typ av skola/annat (t ex rektorer, administratörer, vaktmästare, elevhälsa, resurspersonal m flera)?

Svar: Förändringar i skolstruktur innebär en personalplanering som genomförs enligt de riktlinjer för personalplanering som kommunen har.

Hur säkerställer ni att lärarresurserna blir rätt både på Maja Beskow och på de skolor som blir kvar i kommunen, så att inte Maja Beskow utarmar övriga skolor?

Svar: Den frågan är inte bara specifik utan berör alla våra kommunala grundskolor i Umeå kommun.

Lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevens lärande. Det är för- och grundskolenämndens uppdrag att organisera kommunens verksamhet så att elevernas måluppfyllelse säkerställs genom att de undervisas av lärare med rätt behörighet. Befolkningstillväxten i Umeå kommun innebär att elevantalet i grundskolan fram till år 2029 kommer öka med cirka 2 000 elever. Denna utveckling innebär en utmaning för för- och grundskolenämnden att säkerställa en ökad måluppfyllelse för alla elever. En förutsättning för att klara denna utmaning är ett långsiktigt och målmedvetet arbete för en framgångsrik kompetensförsörjning av behöriga och kompetenta lärare. Lärarbristen kommer sannolikt inte att lösas på kort sikt genom nyutexaminerade från lärarutbildningarna. Umeå kommun kan i första hand bidra till att få fler unga att vilja bli lärare genom att fortsätta med att utveckla ett starkt arbetsgivarerbjudande och vara en attraktiv arbetsgivare. I andra hand gör vi detta genom att erbjuda lärarstudenter och intresserade unga möjlighet att prova på och lära sig hur det faktiskt är att arbeta som lärare vilket vi redan gör idag genom samarbete med Lärarhögskolan vid Umeå universitet.

Övrigt

Ni skriver "Planeringen av lokaler för idrottslektioner görs i samråd mellan skolledningen på Maja Beskowskolan, Maja Beskow gymnasiet, lokalplanerare, samt ansvariga tjänstemän på Fritid inom Umeå kommun. " Finns det redan en utsedd skolledning för Maja Beskow, då ni på Carlshöjdsgenomgången inte ens kände till lokalproblematiken?

Svar: Den skolledning som till dags dato är utsedd är två rektorer på gymnasieskolan på Maja Beskow. Rektorstjänsten på grundskolan på Maja Beskow är inte tillsatt ännu och skall rekryteras under hösten 2018. Samordningen kring nyttjandet av idrottshallar har redan startat och det arbetet leds av projektgruppen för Maja Beskow.

Finns det en plan på hur man effektivast ska utnyttja exempelvis labbsalar i kemi och fysik samt teknik, ska de integreras med gymnasieskolans salar?

Svar: När vi vet det totala antalet elever som ska gå skola på Maja Beskowskolans högstadium och Maja Beskowgymnasiet kommer schemaläggningen av skolans lokaler att kunna påbörjas. Schemaläggningen på skolor styr hur effektivt som lokalernas kan disponeras under skoldagen och det utgår alltid utifrån antal elever, klasser och undervisningsgrupper.

Hur säkerställer ni att inte sjukahussjukan dyker upp igen i de delar av skolan som inte är totalt ombyggda med nya golv och väggar?

Svar: Samtliga lokaler som ska användas för skolans behov (Maja Beskow) är totalrenoverade och säkerställda för att erbjuda en sund och hälsosam miljö nu och i framtiden. Det innebär bland annat nya yttertak med utvändig avvattning, helt ny ventilation och nytt värmesystem, nya energieffektiva fönster, nytt avloppssystem , nya golvkonstruktioner och isolering i delar av ytterväggar och tak är rivet och ersatts med nytt. Den del som inte ingår i denna etapp av renoveringen är idrottshallen. Den har renoverats i omgångar, har inte varit föremål för arbetsmiljöproblem men har en något lägre standard än nya idrottshallar.