Karta över Kyrkobordet på Backen år 1714, där Hamnen är utmärkt. Här ligger också ett av tre områden med ”kyrchiohius” att bo i under kyrkhelger. Kraven på att folk skulle gå i kyrkan och lära sig om kristendomen ökade i samband med reformationen. Då blev det praktiskt att ha en övernattningsstuga i kyrkans närhet. Hur många kyrkstugor som funnits vid kyrkan under 1600- och 1700-talen är inte känt. Från 1850-talet finns en förteckning med drygt 90 kyrkstugor. I början av 1900-talet var de i stort sett försvunna. ”Geometrisk charta öfver Umeå Prästebords ägor…” (beskuren). Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Riksarkivet Härnösand.

Karta över Kyrkobordet på Backen år 1714, där Hamnen är utmärkt. Här ligger också ett av tre områden med ”kyrchiohius” att bo i under kyrkhelger. Kraven på att folk skulle gå i kyrkan och lära sig om kristendomen ökade i samband med reformationen. Då blev det praktiskt att ha en övernattningsstuga i kyrkans närhet. Hur många kyrkstugor som funnits vid kyrkan under 1600- och 1700-talen är inte känt. Från 1850-talet finns en förteckning med drygt 90 kyrkstugor. I början av 1900-talet var de i stort sett försvunna. ”Geometrisk charta öfver Umeå Prästebords ägor…” (beskuren). Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Riksarkivet Härnösand.

7. Gamla hamnen Backen

Umeås vagga. Backen var tidigt en samlingsplats för människor som levde längs med Ume- och Vindelälvens dalgångar. Här fanns både hamn och färjeläge. Stigar och ridvägar passerade i olika riktningar. Bönder, hantverkare, samer, jägare och fiskare kom hit för att byta eller handla varor och för att gå i kyrkan. Sedan tidigare fanns en träkyrka på platsen där dagens stenkyrka började byggas 1501. Backen blev en knutpunkt i Umeå socken, som sträckte sig från kusten i öster till lappmarken i väster.

År 1588 gjordes försök att anlägga en stad på Backen, här fanns ju redan en kyrk-, handels- och hamnplats. Men det var bara ett fåtal borgare som slog sig ned här. Staden tynade snart bort. En av orsakerna var att älven började bli för grund för att större skepp skulle ta sig fram. En annan var att det gick att bedriva handel på landsbygden, så kallat landsköp – utan de tullar och skatter, som staten var ute efter. I början av 1600-talet var det inte möjligt att komma undan systemet längre. De som ville fortsätta med handel var helt enkelt tvungna att bosätta sig i en stad och bli borgare. Den nya staden Umeå anlades 1622, fem kilometer nedströms Backen. År 1646 blev staden egen församling och Umeå stads kyrka började byggas. Kyrkoherden var dock gemensam med Umeå landsförsamling – Umeås ursprungliga församling – fram till 1872.

Vid hamnen, i anslutning till kyrkplatsen, hittades år 1989 flera metallföremål från 1500- och 1600-talen. Fynden berättar en del om vardagslivet på den gamla handelsplatsen. Några av dem visas nu på Västerbottens museum i utställningen ”Umeå 400 år – några gamla spår”. Flera hundra år gamla originaldokument visas också. Foto: Petter Engman, Västerbottens museum.

Källor/läs mer

Fahlgren, K. Umeå sockens historia. Umeå 1970.

Gustafson, Iréne, Lindberg, Annika, Backens kyrkomiljö. Broschyr utgiven av Umeå landsförsamling. Umeå 2008.

Steckzén, B. Umeå stads historia 1588–1888. Umeå 1922.

Västerbotten genom tiderna. Nr 14 i serien Acta Bothniensia Occidentalis, skrifter i västerbottnisk kulturhistoria. Umeå 1994.

Arkiv

Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Riksarkivet Härnösand.

 

Vill du hitta fler historiska platser?

Sidan publicerades