100 år av rösträtt
24 maj 1919 fattade riksdagen det första av de två grundlagsändringsbesluten som var förutsättningen för att kvinnor skulle få rösträtt på samma villkor som män. På hösten 1921 ägde det första riksdagsvalet rum där kvinnor fick rösta och var valbara.
Reformen är en milstolpe i den svenska demokratins historia och en viktig seger för kvinnors kamp för självständighet, frigörelse och samma medborgerliga rättigheter som män.
Demokratifrågorna är lika viktiga i dag som för 100 år sedan och Umeå kommun uppmärksammar 100-årsjubileumet av rösträtten genom att synliggöra kvinnor i politiken som på olika sätt varit med och format Umeå. Vi har tagit fram fyra porträtt på kvinnor som under det gågna århundradet på olika sätt tagit viktiga första steg på vägen mot att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Veporna med porträtten kommer att hänga i kommunfullmäktigesalen som en påminnelse om historien men samtidigt en inspiration till ett fortsatt arbete för ett jämställt samhälle. De kommer också att kunna gå på lån, till skolor, bibliotek och andra verksamheter för att förhoppningsvis vara en del i att sprida kunskap om de kvinnor i politiken som varit lokala pionjärer.
Läs mer om de fyra porträtterade kvinnorna:
Även en ny ordförandeklubba har tagits fram till kommunfullmäktige för att uppmärksamma 100-årsjubileumet med något synligt och beständigt. Som den laddade maktsymbol som ordförandeklubban är, blir en påminnelse om att dessa rättigheter inte alltid varit självklara för alla. Den nya ordförandeklubban, Jäm-sides, är en fungerande klubba med tillhörande sockel och etui för förvaring, och ingår i Umeå kommuns konstsamling.
Mer information
Lyssna på avsnittet Demokratins förkämpar från Folkrörelsearkivet Västerbottens podd Livet i arkivet, som handlar om västerbottniska kvinnor som tagit kampen för allas vår rätt att vara med och bestämma.