Vindkraft i Umeåregionen

Ansvaret för att pröva tillstånd för etablering av vindkraft finns hos länsstyrelser, mark- och miljödomstolar och regeringen. Tillstånd för elnät enligt ellagen (så kallad nätkoncession) prövas av Energimarknadsinspektionen.

På Energimyndighetens webbplatsen Vindlov kan du läsa mer om vem som ansvarar för vad i tillståndsprocessen.

Vindval Aktörer i tillståndsprocessen (energimyndigheten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Varje kommun har ansvar för att planlägga mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Ett av de viktigaste instrumenten för en god lokalisering och utformning av vindkraft är den kommunala översiktsplanen. Den spelar en central roll för dialogen med medborgarna och för att göra avvägningar mellan olika allmänna intressen.

Den kommunala översiktsplanen är sedan vägledande för lokalisering och efterföljande prövning av vindkraft. Tillstånd till tillståndspliktiga vindkraftverk får bara ges om kommunen har tillstyrkt det. Anmälan för anmälningspliktiga verk görs hos kommunen. De prövar också bygglov om det är fråga om så små verk.

Kommunen har ansvar för tillsynen över vindkraftsverksamheter som är anmälningspliktiga eller så små att de inte når upp till anmälningsplikt. Kommunen kan efter överlåtelse även ta över tillsynen över tillståndspliktiga verksamheter från länsstyrelsen.

Sverige kommuner och regioner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från vindkraft anger att ljudnivån utomhus vid bostäder inte bör vara högre än 40 dBA. Detta gäller både vid permanent- och fritidsbostäder.

40 dBA är en ljudnivå som kan vara hörbar om det inte finns andra ljudkällor i närheten som trafik eller vindbrus. Det är lägre än normal samtalston. Vindkraftsbuller runt 40 dBA ekvivalent ljudnivå brukar uppfattas som störande av drygt 10 % av befolkningen.

Läs mer i riktlinjer från Världshälsoorganisationen, WHO:

Environmental noise guidelines for the European Region (who.int) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Inomhus bör bullret inte överskrida Folkhälsomyndighetens riktvärden.

Vägledningar och riktvärden för buller och höga ljudnivåer (folkshalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ta kontakt med tillsynsmyndigheten. Det kan vara kommunens miljökontor eller länsstyrelsen beroende på hur stor vindkraftsparken är. Vet du inte vilka som är tillsynsmyndighet kan du börja med att vända dig till kommunen. Tillsynsmyndigheten gör en bedömning om de ska förelägga verksamhetsutövaren (de som äger vindkraftsparken) att utreda om bullernivån är högre än vad tillståndet för verksamheten medger.

I din anmälan till tillsynsmyndigheten kan du lämna in dokumentation som beskriver i vilka sammanhang du upplever bullret som störande: vid vilka tider på dygnet, vindriktningar etc. samt eventuellt skicka med ljud/filmfiler. Viktigt är att inte lämna in underlag som innehåller bild eller ljud på personer utan deras tillåtelse.

Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det, men vi kan ändå påverkas av det. Höga nivåer infraljud kan orsaka bland annat yrsel och huvudvärk. Vi exponeras för infraljud hela tiden från både mänskliga och naturliga bullerkällor men det är mycket ovanligt med skadliga nivåer infraljud annat än exempelvis inom vissa tunga industrier. Studier visar att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer av infraljud att människor mår dåligt av det

Läs mer i rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen:

Vindkraftens påverkan på människors intressen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I genomsnitt dödas mellan fem och tio fåglar per vindkraftverk och år, men i vissa fall kan dödligheten vara betydligt högre. De allra flesta av dem är småfåglar. Rovfåglar, måsar, trutar och skogshöns dödas också men färre till antalet.

Miljön där vindkraftverk står har stor betydelse för hur stor påverkan blir. Därför är det viktigt att undvika att etablera vindkraftverk på särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. Ny teknik utvecklas för att identifiera fåglar i vindkraftverkens närhet i syfte att tillfälligt kunna stoppa dessa. Det kan också bli ett sätt att minska risken för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk i framtiden. Naturvårdsverket rekommenderar att inte bygga vindkraft på platser där risken för dödlighet eller störning bedöms som hög.

Vi människor påverkar miljön på många olika sätt och det är viktigt att komma ihåg att till exempel katter, trafik och kollisioner med fönsterrutor dödar avsevärt många fler fåglar än vad vindkraft gör, sett till det totala antalet.

Vindkraft är sannolikt generellt ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Ett mindre antal arter är särskilt känsliga och dödas i högre antal. Det finns antagligen flera anledningar till att vindkraftverk dödar fladdermöss. En förklaring är att kraftverken lockar till sig insekter. Fladdermöss dödas i samband med att de jagar insekter som samlas kring tornen. Fladdermöss jagar främst i svaga vindar och perioden från mitten av juli till mitten av september är särskilt känslig.

Undersökningar från Europa och Nordamerika har visat att varje vindkraftverk dödar i genomsnitt 10–15 fladdermöss per år. Det finns inga jämförbara siffror för Sverige. I Tyskland och USA i områden med mycket vindkraft finns en befarad risk att populationer kan ha påverkats negativt.

Metoden att stänga ner vindkraftverken när känsligheten är som störst är ett sätt att minska dödligheten. Men där livsmiljöerna är särskilt betydelsefulla för fladdermössen kan det ändå vara olämpligt att etablera vindkraft.

Ett pågående projekt inom Vindval utvärderar effekter av driftreglering för att skydda fladdermöss.

Vindkraft i skog – dödlighet hos fåglar och fladdermöss Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kunskap om problematiken kring insekter och vindkraft är så pass begränsad i dagsläget att det är svårt att ge säkra svar. Det betyder att det också är svårt att ge generella rekommendationer om hänsyn och försiktighetsåtgärder. Undersökningar från Tyskland och Norge pekar bland annat på att det finns stora skillnader mellan olika områden. Det betonas i dessa studier att försiktighet och hänsyn kan vara motiverad i områden som håller stora mängder insekter, till exempel vissa delar av odlingslandskapet.

Rapporten från Tyskland heter Interference of Flying Insects and Wind Parks. Rapporten visar att stora mängder insekter kan dödas, men drar inte slutsatsen att vindkraftverk påverkar i större skala, eller är en huvudorsak till att insekter utrotas.

Den tyska studien har granskats av det norska forskningsinstitutet NINA. I den norska undersökningen gjordes också en översiktlig bedömning vilken påverkan vindkraften potentiell kan ha på flygande insekter i Norge. Här kom man fram till att mycket färre insekter dödades vid vindkraftverk än i den tyska rapporten sannolikt kopplat till att miljöerna är annorlunda.

Insektsdöd är ett allvarligt problem. De främsta orsakerna är ändrad markanvändning, den typ av storskaliga jordbruk vi har, bekämpningsmedel och klimatförändringar.

Tysk studie: Interference of Flying Insects and Wind Parks Interference of Flying Insects and Wind Parks | Tethys (pnnl.gov) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Norsk studie: Tap av insekt i vindkraftanlegg NINA Brage: Tap av insekt i vindkraftanlegg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vindkraftverk som tas ned i förtid kan säljas vidare i sin helhet eller plockas isär och säljas komponentvis föråteranvändning. För mindre vindkraftverk från 225 kW upp till cirka 1 MW finns idag en andrahandsmarknad där verken efter renovering säljs vidare och monteras upp på andra platser, ofta i andra länder. Många komponenter i ett vindkraftverk kan renoveras och säljas vidare. Flera bolag erbjuder också ombyggnadsservice av komponenter.

Om inte komponenterna kan återanvändas är de flesta delar återvinningsbara. Vindkraftverk består framför allt av stål och järn samt mindre delar aluminium och koppar. Dessa material kan återvinnas. Fundamenten utgörs framför allt av betong och den kan krossas och användas som fyllnadsmassor.

Vindkraftverkens rotorblad består i till största delen av glasfiberkomposit, som är glasfiber och härdplast. Här håller återvinningstekniker på att utvecklas.

Hittills är det få vindkraftverk som tagits ur bruk i Sverige. Merparten av dessa verk har gått vidare till andrahandsmarknader för fortsatt bruk. Deponering av uttjänta rotorblad från vindkraftverk har hittills inte framstått som något känt problem i Sverige.

Den som äger ett vindkraftverk har ansvaret att ta hand om det när det blir avfall. Det innebär att även fundament, kablar mm ska tas hand om. Det kan även omfatta återställande av mark om det behövs.

Här finns mer information:

Nedmontering av vindkraftverk och ansvar för återställande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Svaret är nej. Detta är ett felaktigt påstående som fått stor spridning. De mätningar och vetenskapliga studier som finns indikerar att vindkraftverk inte är en betydande källa till utsläpp av mikroplaster. De största källorna till mikroplaster i miljön är däckslitage, textilier, plastförpackningar, och kosmetika.

Om mikroplast och dess källor och spridningsvägar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vi människor exponeras för bisfenol A via livsmedelsförpackningar och via vår inomhusmiljö i första hand. Bisfenol A förekommer i polymerer som används i plasten polykarbonat och epoxi. Dessa plaster finns i elektronik, färg, textilier, byggmaterial och livsmedelsförpackningar som innehåller polykarbonatplast och epoxihartser.

Epoxi kan i vissa fall användas i vindkraftverkens rotorblad. Vid framställningen av epoxin kan det finnas små mängder bisfenol A som kan läcka ut. Detta är dock inte en källa för människors exponering eftersom Bisfenol A bryts ner i miljön innan den når oss.

Vid nedmontering av vindkraftverken efter avslutad drift finns lagkrav på lämplig hantering av alla material för att förebygga läckage av farliga ämnen till miljön.

Human exposure to Bisphenol A in Europe — European Environment Agency (europa.eu) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Livsmedelsverket förklarar mer om bisfenol A (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. PFAS är extremt långlivade och vissa har visats ha negativa effekter på människor och djur.

PFAS är vitt spridda i miljön och finns därför i bland annat livsmedel, luft och damm. Exponeringen sker främst genom livsmedel som fisk, ägg och dricksvatten men kan också ske via inomhusluft. Dricksvatten och fisk från förorenade områden kan vara betydande källor till exponering. PFAS finns också i vissa hygien- och kosmetikaprodukter.

PFAS kan, men behöver inte, användas i ytbeläggningen på vindkraftverkens rotorblad. När PFAS används i beläggningen på rotorblad är det huvudsakligen polymer PFAS som fluoretylenvinyleter (FEVE) och etylentetrafluoretylen (ETFE). Rotorblad på vindkraftverk utgör inte en källa till PFAS som vi människor exponeras för.

Information om PFAS och spridningsvägar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer information om PFAS hos Kemikalieinspektionen (kemi.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

El är viktigt för att industrin och transportsektorn ska kunna ställa om till fossilfria alternativ. Vindkraft bidrar med ett värdefullt tillskott av el som behövs för att elektrifiera utsläppstunga sektorer.

Vindkraft är ett av de energislag som har allra lägst klimatpåverkan med runt 11 g CO2e/kWh. Inga utsläpp av växthusgaser sker när elen produceras genom omvandling av vindens rörelseenergi. Endast mindre utsläpp sker i samband med produktion och förvaltning av vindkraftverken, framför allt från de transporter som krävs.

All elproduktion ger en miljöpåverkan, även vindkraften. Det är därför viktigt att nyetableringar av vindkraft sker där förutsättningarna för vindkraft är goda och med högt ställda krav på hänsyn till människor, djur och natur.

Klimatet och energin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sveriges klimatarbete och klimatmål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När elektricitet produceras från rörelseenergin i vinden uppstår i princip inga växthusgasutsläpp. Små utsläpp sker när råmaterialet till vindkraftverken bryts och förädlas, när vindkraftsverken byggs och även när de sedan förvaltas och så småningom materialåtervinns.

Här nedan ser du livscykelutsläpp för elproduktion från olika produktionsslag enligt den internationella klimatpanelen IPCC:s syntesrapport AR6:

Vindkraft runt 11 g CO2e/kWh

Kärnkraft runt 12 g CO2e/kWh

Solkraft runt 41 g CO2e/kWh

Naturgas 290–930 g CO2e/kWh

Olja 510–1170 g CO2e/kWh

Kol 740–1689 g CO2e/kWh

Hela rapporten AR6 från IPCC (pdf, ipcc.ch) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Energimyndighetens analys av elproduktionen i Sverige: Vindkraft (energimyndigheten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fakta från Naturvårdsverket om klimatet och energin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det går åt viss energi när ett vindkraftverk produceras. Det gäller vid utvinning av de metaller och material som används i vindkraftverket och vid byggnation och transport. För landbaserad vindkraft tar det runt ett halvår att producera den mängd energi som behövs för att tillverka och bygga vindkraftverket. Ett vindkraftverks livslängd är någonstans 20–25 år. Det betyder att vindkraftverket kommer att producera 20–100 gånger mer än insatsenergin.

Större vindkraftverk med mer installerad effekt är mer effektiva ur detta perspektiv och det tar kortare tid för dem att producera lika mycket energi som insatsenergin.

Energimyndigheten har sammanställt information om resursanvändningen för vindkraft:

Vindkraftens resursanvändning (pdf, energimyndigheten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Alla typer av vindkraftverk omfattas av en tillståndsprövning oavsett om det rör sig om ett enda vindkraftverk eller en hel vindkraftspark. Naturvårdsverket har möjlighet att yttra sig över tillstånd för vindkraft. I den prövningen ingår bland annat att utreda och bedöma hur vindkraftverken påverkar naturmiljön.

Energimyndigheten har sammanställt information om de olika prövningarna (energimyndigheten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.