Transnationellt möte lyfte jämställd upphandling

19–20 mars var Umeå värdstad för ett möte inom EU-projektet Genprocure, där representanter från åtta europeiska kommuner deltog. Ledda av ämnesexperter diskuterade deltagarna jämställdhet i offentliga upphandlingsstrategier.

Hållbarhetsstrateg Annika Jansson är samordnare i projektet och delade insikter från arbetet från den lokala referensgruppen så här långt. Utöver Annika Jansson och biträdande upphandlingschef Pia Wangberg från Upphandlingsbyrån på Umeå kommun, består gruppen av representanter från leverantörssidan, kommunala verksamheter, kommunala bolag, Region Västerbotten, Handelskammaren och Umeå universitet.

Socialt ansvarsfulla upphandlingar

Jonas Öberg, arbetsmarknadskoordinator vid arbetsmarknads- och integrationsavdelningen vid Umeå kommun, och Annika Jansson berättade om hur man kan använda sig av offentlig upphandling som ett arbetsmarknadsverktyg och belysa kopplingen till jämställdhet i offentlig upphandling. Umeå kommun upprättade 2016 ett styrdokument angående socialt ansvarsfull upphandling. Målet är att skapa fler sysselsättningsmöjligheter för grupper i samhället som behöver stöd för att komma in på arbetsmarknaden. De prioriterade grupperna är nyanlända, ungdomar, personer med någon form av funktionsvariation, samt personer som ansöker om försörjningsstöd.

Sysselsättningskrav i offentlig upphandling kan bidra till att nå tre mål i Agenda 2030, vilket är FN:s handlingsplan för omställning till ett mer hållbart samhälle. Målen som sysselsättningskrav kan bidra till är mål nummer 5: Jämställdhet, mål nummer 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt mål nummer 10: Minskad ojämlikhet.

Effektmätning av sysselsättningskraven

Under 2023 har Umeå kommun vid sidan av projektet genomfört en effektmätning av ställda sysselsättningskrav med en tydlig koppling till ämnet jämställda upphandlingar. Utifrån en modell beräknas det samhällsekonomiska värdet och utfallet av att det ställs sysselsättningskrav och utgår från den faktiska ekonomi personen hade innan den erbjöds praktik eller anställning via ett sysselsättningskrav.

Modellen räknar ut det ekonomiska värdet för både individ, kommun, myndigheter, arbetsgivare och samhället i stort. Samtliga av nämnda parametrar fick ett plusvärde och deltagare uppgav vid uppföljningen av sin sysselsättning att de upplevde en ökad förbättring i såväl sin fysiska som psykiska hälsa. Även leverantörer som sysselsättningskravet ställts mot fick göra utvärderingar. Flera av de deltagande leverantörerna sa vid uppföljningen att de tycker att det är positivt att sysselsättningskrav finns, och att fler företag och myndigheter borde ställa liknande krav. Effektmätningen kommer att fortsätta även under 2024.

Insikter från ämnesexperter

Matthew Baqueriza-Jackson är lead expert och höll tillsammans med ad-hoc-experten Sally Kneeshaw föredrag och ledde praktiska övningar.

– Det är helt avgörande för vårt GenProcure-nätverk att mötas fysiskt eftersom det möjliggör fortsatt utveckling av en viktig gruppdynamik, samtidigt som det ger våra deltagare möjlighet att visa upp det arbete de hittills utfört. Vi uppskattade också att få uppleva Umeås Gendered Landscape-rundtur, berättar han.

Den guidade bussturen "Gendered Landscape", det könade landskapet, var ett uppskattat inslag där Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg på Umeå kommun, berättade om stadens jämställdhetsarbete på ett övergripande plan och dess påverkan på det lokala samhället.

Ett näringsliv som är mer inkluderande är mer lönsamt. Ändå ser verkligheten ut som den gör där det oftast är män som är vd:ar och ägare av stora företag.

Sofia Lundberg är professor i nationalekonomi vid Umeå universitet. Hon delade insikter om hur offentlig upphandling kan bidra till lika möjligheter och samhällspåverkan. Hon betonade att nästan alla företag är små eller medelstora och att de stora företagen oftast ägs av män. Offentlig upphandling fokuserar ofta på storskaliga möjligheter i inköpsprocessen, vilket kan innebär att små och medelstora företag utesluts från den.

– Ett näringsliv som är mer inkluderande är mer lönsamt. Ändå ser verkligheten ut som den gör där det oftast är män som är vd:ar och ägare av stora företag, säger Sofia Lundberg.

Fortsatt arbete

Nu fortsätter arbetet på upphandlingsbyrån med att få in jämställdhet, inte minst när Umeå kommuns upphandlingspolicy ska uppdateras. Utifrån en analys som genomförts av referensgruppen framkom möjliga fokusområden att arbeta vidare med:

• Främja kvinnligt företagande för att öka deltagandet av kvinnor i offentliga upphandlingar.
• Utbilda och informera om tillämpningen av jämställdhetsaspekter i upphandlingsprocessen.
• Genomföra benchmarking, det vill säga en jämförelse, av hur Umeå kommuns jämställdhetsarbete mäter sig med andra kommuner.

Nästa transnationella möte är planerat att äga rum 4–5 juni 2024. Då träffas de deltagande städerna i Messina i Italien och fortsätter diskussionerna och arbetet med att införliva sociala, miljömässiga och könsrelaterade överväganden i offentlig upphandling.

Edgar Azevedo är projektkoordinator för Genprocure från kommunen Vila Nova de Familicão i Portugal som är ledande partnerstad i projektet.

– Mötet i Umeå resulterade i ett nytänkande synsätt på hur vi kan integrera jämställdhet i offentliga upphandlingar. Det horisontella tillvägagångssättet som Umeå använder i utformningen av offentliga tjänster gör dem både säkrare och mer tillgängliga för medborgarna, säger Edgar Azevedo.